Yrke: hockeyspelare

Hockeymatch

Hur mår de när dagens arbete ska starta?

Det gäller det att ha starkt psyke och enorm fysik för att lyckas. Det är inte många yrken i Sverige som kräver denna kombination så mycket. Idag är du stjärna och imorgon är du inte värd mycket. Hela Sverige kan läsa om hur din dagsform är. Rubrikerna är inte nådiga när det går dåligt. Media hänger ut enskilda spelare och verkligen trycker till dem genom isen. Att hela tiden åka berg- och dalbana upp och ner kan inte vara bra för psyket och prestationen.

Hur skulle du och jag påverkas om vi varje dag bedömdes och hängdes ut i tidningarna? Visst är det ett drömyrke för många unga grabbar (och tjejer) idag, men det är ett otroligt hårt arbete som ligger bakom alla deras eventuella framgångar? Risken för skador och framtida men är stor.

Jag har på nära håll sett vad som gäller och ungdomarna får verkligen satsa tid och några lata soffliggare gör sig inte besvär. Alla har vi dåliga dagar på arbetet, ibland är vi less på allt och alla. Det går inte att prestera topp hela tiden. Skillnaden mellan mitt och spelarens arbete är att ingen hejar på mig och jag behöver inte stå till svars för hela Sverige när jag presterar sämre. Jag kan till och med komma på arbetet och säga att jag inte mår så bra idag utan att någon reagerar.

Jag ser det som viktigt att lagen satsar på den mentala biten mer än de gör idag. Det finns otroligt många skribenter som verkligen älskar att skriva saftiga och dräpande rubriker och artiklar. Det handlar om unga grabbar i tjugoårsåldern som satsar och verkligen vill leverera. Alla har inte det där starka psyket och det borde vara en viktig bit innan man kliver in i rampljuset, kommer man i framtiden att klara av det? De har ingen arbetstrygghet, att få sparken från en dag till en annan börjar vara vardagsmat idag. Vad händer sedan, hur mår de? Det handlar om unga människor utan yrkeserfarenhet, oftast direkt från skolbänken. I Luleå har man i många år skrikit att de, Luleå hockey, är så otroligt dåliga på att ta fram, satsa och behålla egna unga spelare. I fjol kom det en tränare till Luleå som gav ungdomarna chansen. Idag finns det inte många ”stjärnspelare” utan det är en hel del ungdomar som hela tiden utvecklas och vill framåt. Laget ligger i botten idag och det kanske man ska tolerera. Hur ska man få fram bra spelare om man inte tillåter dem att utvecklas och växa in i rollen som elitseriespelare.

Nu säger många att de faktiskt representerar sin stad eller sitt land. Men jag då, representerar jag inte mitt företag?

En hockeyspelare har satsat hela sitt liv på att få chansen till detta och har de kommit så långt att de platsar i ett elitserielag har de kommit långt och då är det nog svårt att bara hoppa av och byta. De har satsat otroligt mycket av tid, i princip all, med hårt arbete och fokuseringen kring hockeyn.

Jag har inte varit på en hockeymatch på några år men kan läsa och se vad som skrivs och sänds. Jag tänker på människorna bakom alla skydden.

 

Eftersom de oftast är grabbar i en väldigt hård sport har de nog extra tungt så att de inte tappar masken.

Vad händer sedan med alla dessa målinriktade och hårt jobbande efter idrottskarriären? Det är en sport med många engagerade utövare.

Trots allt, heja Luleå och jag hoppas det går bra för er. Igår förlorade ni stort mot Frölunda, ett annat av de lag som jag gillar från ungdomen. Siffrorna hade kunnat vara jämnare igår :)

Margareta på G som vill att vi ska kunna titta bakåt i livet och må bra oavsett yrke.