Degklumpens dag…

Semmeltest, ett måste?

Fettisdag, vita tisdagen, fastlagstisdag kärt barn har många namn

Fettisdagen är en av de tre kalasdagarna när man tidigare festade, hade karneval, vilket betyder kött farväl, före fastan. De övriga två dagarna är fastlagssöndag och blåmåndag. Blåmåndagen kallas även bull-, fläsk- eller korvmåndagen.

I dag ska vi äta semlor, idag och ingen annan dag under året. Semla är också en bulle med många namn såsom bl.a. fastlagsbulle fettisdagsbulle, hetvägg.

Finns det något äckligare i matväg än en stor torr degklump med ett hål som fylls med ytterligare en klump, mandelmassa, mellan allt läggs så mycket grädde som går utan att det rinner över. Största degklumpen med mest mandelmassa och grädde är den som lockar till inköp och njutelse.

Att jag är i minoritet idag är helt klart. Jag tror inte att jag överhuvudtaget någonsin har träffat någon som delar min avsmak för semlan. Tidigare blev jag illamående bara jag tänkte tanken på att stoppa den i munnen. Numera deltar jag i gemenskapen och det händer till och med att jag köper semlor till mina nära och kära, inte bara på fettisdag.

Fram till för cirka sju år sedan åt jag överhuvudtaget inte fikabröd, det var inget som tilltalade mig. Plötsligt hände något och numera stoppar jag i mig både det ena och det andra vad gäller alla dessa sötsaker, men så långt som att börja gilla semlor har jag inte kommit i min utveckling J och lär nog aldrig göra det.

Jag har även kvar ytterligare två riktiga hatobjekt inom konditorbranschen och det är lussekatter och anisbröd (munkar). Till min direkta kräkningskänsla mot anisbröd finns det en förklarlig barndomshistoria om.

För att vara en som tycker så illa om semlor, som jag faktiskt gör, är det helt otroligt att jag för några år sedan, 2005, hade ansvaret att anordna ett semmeltest tillsammans med en av våra lokala dagstidningar. Mitt uppdrag var bl.a. att fixa aktuella och ”heta” personer som semmeltestare.

Mitt idrottsintresse ledde mig till Luleå Hockey och framförallt Per Ledin  han kändes het i media, en stor prenumerant av rubrikerna som slagskämpe och besökare av utvisningsbåset. Att han sedan är en duktig hockeyspelare kom inte alltid fram. Killen kändes rätt och jag ringde och pratade med honom och självklart var han intresserad, att få proppa i sig, semlor lockar J. De övriga testarna har jag inget minne av och journalisten på NSD ordnade de flesta, en av testarna var evigt återkommande.

Det går en eller två dagar sedan ringer det i min telefon och det är Per Ledin som frågar om det är ok att han tar med sig Niklas Wallin (det var NHL strejk för tillfället). Jag svarar glatt: -självklart, men han kan ju inte vara med på testet p.g.a. att …, är det någon praktikant du har?  Jag lovar, det blev tyst i luren och sedan svarar Per Ledin någonting: – Nej, han spelar med Luleå och är NHL spelare. Snacka om en som skämdes att jag hade så dålig koll på läget och laget.

Till saken hör att min son spelade med Luleå hockeys juniorer och tränade en del med a-laget vid den tiden och därför kändes det extra pinsamt att få skrivet på näsan att jag hade nollkoll.

I alla fall bidrog jag med en historia som har roat både tidningens redaktion, spelarna i Luleå hockey (säkert en del små gliringar till Niklas Wallin som den lille praktikanten), arbetskollegor, vänner och övriga som hört historien.

Någon vecka efter semmeltestet fanns det en stor bild på en semla i sportbilagan och någon underfundig text om mitt klavertramp fast med stor glimt i ögat.

Där fick jag, semmelhataren, symbolisera en semla. 

Till mitt försvar kan jag säga att, trots mitt idrottsintresse har sportbilagan och att följa med i hockeyvärlden blivit mindre och mindre genom åren. Idag ser jag knappt på hockey, har inte varit på en match i år, tur är väl det.

Jag visste vem Niklas Vallin var när jag började använda hjärnan men jag visste inte hur stor han verkligen var (är?). Var jag sedan fick ordet praktikant ifrån vet jag inte, det existerar nog inte i hockeyvärlden.

Det är fettisdag idag, det kan inte ha undgått någon, och semlor är något som berör och engagerar ”alla” människor på något sätt. Semlor säljs i princip hela året och är helt legalt att äta när som helst. Trots det pratar man om hur viktigt det är att äta dessa degklumpar just på fettisdag.

Alla tidningar med självaktning har någon form av semmeltest, med olika teman och företagen bjuder sina anställda på semlor. Bjuder de inte på något övriga året, men semlor verkar vara en oskriven lag, att det ska finnas överallt just idag. Så är det och så ska det vara.

Nu hoppas jag att du som läser detta, kanske med en semla färdig för att stoppa i munnen och njuta av degklumpen som bara växer och växer i munnen, inte bara i där :) , fortsätter att må gott.

Avsändare Margareta som inte har många hatobjekt inom kostcirkeln men dessa var några av dem.

Semla – vetebulle av jäsdeg …. och jäser gör man både här och där.

4 svar på “Degklumpens dag…”

  1. Pingback: Jag * 7 …

Tycker om din kommentar