Bildgatan – Avsändare Margareta

Ett örttps om dagen, gör människan glad en.

Därför tänkte jag ge matlagningstips, några hälsoefftekter samt specialtips på hur och varför våra örter kan vara bra att använda i olika sammanhang. Jag hittar dem i en utav alla mina ”bra att ha böcker”.

I matlagningen
Timjan i både färsk och torkad form har en behaglig, kryddig söt smak som passar bra till medelhavsmat och ger en speciell smak i synnerhet till lamm. Tack vare sina gasfördrivande egenskaper gör timjan tunga maträtter mer lättsmälta. Den klarar lång koktid bättre än många andra örter. Torkade timjanblad är i allmänhet starkare än färska blad.

Hälsoeffekter
Timjan är rik på eteriska oljor liksom fenol, tymol och karakrol, så den stimulerar matsmältningen, lindrar gaser och har antiseptisk och lugnande verkan. I form av te hjälper den mot diarré och den lindrar inflammationer i mun och svalg, liksom hosta och bronkit. I form av kompress eller lotion botar timjan småsår, blåmärken och bölder.  Timjan hjälper mot andningsproblem, reumatism och allmän utmattning i bad.

Specialtips - Ångbad med timjan
Gör ett ångbad med timjan som hjälper mot luftvägs- och bihåleinflammationer samt hudproblem. Lägg två nävar färska timjanblad och blommor i en skål, tillsätt en liter vatten och låt stå ett tag. Ta en handduk över huvudet och håll huvudet över skålen i tio minuter. Tvätta sedan ansiktet med kallt vatten.

Avsändare Margareta som tycker det är bra att kunna dela med sig av tipsen från böckerna, istället för att de bara står där i bokhyllan och samlar damm.

… blir det första förrättsrecept jag bjuder på i denna blogg. Egentligen är all mat enkel att tillaga bara man följer receptet och läser vad som står, fast visst finns det olika svårighetsgrader. Detta recept måste vara ett av de allra enklaste att tillaga men ändå delikat. Det är oftast i det enkla men hittar godbitarna.

Jag tycker att du även provar att använda dig av ortens grönsaker, vad finns i butiken, just nu, från din lokala producent? Använd dig av dem, oftast är de smakfullare, du tänker på miljön och gynnar den lokala producenten vilket medför arbetstillfällen. Det går inte alltid, men kombinera och prova dig fram.

Recepthäftet, från vilket jag tagit detta recept, är framtaget av Qvinnokören Laponica, 2006. Jag fick detta utav en bekant för några år sedan som tack för hjälpen.  De skriver i recepthäftet att när de lagar mat nynnar de på många olika melodier och därför finns deras personliga musikfavorit till varje recept och till denna står det ABBA. Prova själv. Längst ner hittar du en utskriftsvänlig version av receptet i A5.

Grillade primörer i foliepaket
till 4 personer

4 rektangulära folieark
1 msk smör

I bitar
12 champinjoner
1 zucchini
1 aubergine
8 salladslökar
salt, timjan, bladpersilja

Örtsås
4 msk crème fraiche
1 tsk hackad timjan
1 msk hackad persilja
2 tsk färskpressad citronpeppar

Lägg grönsakerna i en skål och strö över salt, låt vätska i 10-15 minuter, låt ligga på hushållspapper för att rinna av.
Pensla foliearken med smör, den blanka ytan. Lägg grönsakerna i mitten av foliearken, salta och peppra.
Gör små paket och placera på grillen i ca 15 min.
Vid servering, öppna paketen och lägg över en matsked av örtsåsen i varje paket.

Smaklig måltid

Avsändare Margareta tipsar om att det behöver inte vara en förrätt, varför inte en mindre lunch eller ett bättre mellanmål.

Grillade primörer i foliepaket

… som rondellhäxa utanför Kulturens hus i Luleå,

fick jag se på dagens promenad runt innerstan i Luleå. Hon har tydligen haft sämre koll än mig vid navigeringen till Blåkulla, men sämre plats än utanför Kulturens hus, kan man ju hamna på och sämre rondellutsmyckningar har man ju sett. Rondellhundar var kanske något roligt när de två första utsmyckades i Sveriges städer, sedan blev det bara tråkigt och fult, för det mesta. Luleås första rondellhund var snygg samtidigt med lite klass och passade in i staden, vet ej om det funnits fler i Luleå, en vacker isskulptur av Egon, vår grannes hund.  För övrigt har de mesta andra varit under all kritik, det verkade som att det enda viktiga var att haka på trenden, hur det såg ut var av underordnad betydelse, bara staden hängde med.

Jag hoppas att Luleå fortsätter med vackra utsmyckningar i våra rondeller, rondellernas stad, kanske mest i Sverige 39 stycken läste jag någonstans. Försköna med något annat än rondellhunder, ett tips och en vädjan från en kommunmedborgare som för övrigt brukar uppskatta utsmyckningarna.

En mycket omdebatterad rondellstaty har vi vid utfarten av Luleå, det är en enorm glob, svetsad i plåt, jag tycker att den är otroligt vacker och gillar den helskarpt. Den måste ses för att kunna komma till sin rätta och därefter går meningarna i sär, speciellt i Luleå, av olika anledningar. Förutom att jag tycker den är vacker så symboliserar den Luleå  med SSAB och företagen och teknologin som finns här.

Luleå är en stad som har känsla för vackra utsmyckningar och blomsterarrangemang och sist men inte mins våra isskulpturer, jag hoppas att vi även fortsättningsvis kan hålla den stilen.

Teaterhuset mittemot Kulturens hus är en annan tilldragande inramning av Luleå.

Jag hoppas verkligen att Norrbottensteatern får fortsätta ha den framgång de haft med Erik Kiviniemi som teaterchef, att Luleås styrande inser att den är absolut lika viktig för Luleå och Norrbotten som Luleå hockey. Kan man slänga hur många miljoner som helst på isen borde det vara lika viktigt att investera i Norrbottensteatern.

Lite kuriosa - min sambo har en gång för länge, länge sedan, varit delaktig i utsmyckningen och texten ni ser på bilden. Det är så länge sedan att det till och med var före min tid, någongång kring när Norrbottensteatern etablerades i dessa lokaler, 1986.

Strax nedanför Teaterhuset satt detta par och njöt av det vackra vädret vid isvägen som går från norra till södra hamn och även ut tillGråsjälören, normala vintrar är det så. Visst ser det härligt ut trots en aning kyla i luften idag.

Idag valde vi en kortare och genare väg genom Luleå istället för isvägen promenerade vi genom centrum och Stadsparken i Luleå där hönan och tuppen får avsluta med en sista påskhälsning för i år.

Avsändare Margareta som säger godnatt, för att i morgon stiga upp tidigt och se lite av Kalix med omnejd, och kanske ett besök i Haparanda.

… firar vår dag ”tillsammans”, fast han har slutat att fira. Eftersom jag älskar att fira på alla ”firardagar” gillar jag självklart också att fylla år. Det handlar inte om dyra och lyxiga presenter, vänner och släkt som uppvaktar utan det är för mig en underbar känsla att fylla år, det är min dag.

Att känna att en lördag för länge, länge sedan, går in under historieböckerna numera, var två nyblivna föräldrar otroligt lyckliga och glada för sin förstfödda dotter. Min far var speciell på många sätt och han var föregångare till dagens pappor som är med när barnen föds, på den tiden existerade det inte. Min mor har berättat hur de andra nyblivna mammorna var avundsjuka på henne för de rosarrangemang som fanns vid henne på BB. Min far var äldre än mor och hade levt ut sitt ungkarlsliv och var nu mogen att ta hand om det ljuvliga lilla flickebarn som kommit till världen lördagen den 14e mars, i mors och fars ögon var jag ett underverk (som hos alla andra nyblivna föräldrar). När mamma kom in fredagen den 13e sa personalen: – Vi ska se till att du inte föder fredagen den 13e och så blev det, lördagen den 14e (lördagsbarn = lyckobarn).

I år fyller jag det man fyller året före den absoluta ”firardagen” som alla pratar om och har pratat om i alla år. Förstod ni? Därför blev jag glatt överraskad och rörd till att Pirajan Maja, för tillfället i Tornedalen, skrivit denna härliga hälsningar till mig. Hon vet att jag älskar ”Jag vill vara din Margareta” och den har hon sjungit för mig, till mig och som allmän ”allsång” vid ett flertal tillfällen tidigare. Jag har saknat det och trots att jag inte fick se och höra hennes framförande är jag glad att återigen få se det skrivet som en gratulation till mig. Maja Piraja är torsdagskrönikör på driftig.nu och skriver med hjärta och erfarenhet som jag gillar, trots sin barnsliga ålder :)

Jag har aldrig funderat över min ålder och det kanske märks eftersom jag många gånger är ganska barnslig i de ”vuxnas ögon”. Jag har alltid längtat efter min födelsedag. Jag längtar till nästa år jättemycket, inte för att jag ska ha något stort hejdundrande kalas, för det ska jag inte, utan för att jag ska njuta av att jag finns tillsammans med alla mina nära och kära.

Jag ska sitta någonstans och njuta av naturen, solen och bara se framåt. Min dröm är klar för den dagen, tillsammans med min familj och det är några stycken som idag tillhör den. Förutom min mamma och mina barn har jag ju förärats genom min älskade sambo en ytterligare underbar familj.

Precis när jag sitter och skriver detta ringer Bellis blomsterhandel i Luleå och frågar om någon finns hemma under dagen, det har två blomsterleveranser till mig! Nu gråter jag medan jag skriver och funderar, jag fyller inte jämna år i år. Efter klockan 17.00 idag får jag svar på nyfikenheten och spänningen. Detta är en del av mitt riktigt barnsliga jag, jag kommer nu att gå och fundera över denna leverans hela dagen och inte kunna koncentrera mig till 100% på något annat. Tårarna ligger strax framför ögonloben och fuktar ögat och det känns i magen, bröstet, halsen, ja hela kroppen. Jag är en riktig lipsill som grinar för allt, ja då menar jag allt, det spelar ingen roll om jag är glad, lycklig, sorgsen och ledsen, förbannad, ja det kan vara vad som helst och jag kan inte styra mina tårar, jag har många gånger försökt men det går bara inte.

Min arbetsgivare ringde mitt i meningen och grattade mig på födelsedagen, det var inte därför hon ringde men i alla fall hade hon koll på detta.

Ett ”problem” är att ju äldre man blir desto större tårta måste man ha för att få plats med alla ljusen på tårtan. Igår beställde jag en hallontårta med 18 bitar trots att vi bara blir högst en handfull ätande. Snart är det dags med leverans på lastbil, födelsedagarna blir ju inte lättare med åren :)

Lite så kan det ju vara ”Ungdomen skulle vara ett idealiskt tillstånd om den kom senare i livet”. För det kan jag inte understryka, att med åldern kommer krämporna, speciellt om man är som jag just nu, en riktig soff- och datorpotatis. Det är klimakteriet, värk i axlar och rygg, snygga skor med klack är inte att tänka på, och framförallt bekvämligheten och de roliga aktiviteterna de får vänta till senare, det finns ju inga roliga måsten i livet som håller en igång.

Avsändare Margareta som säger att det i alla fall är bättre att slitas ut än att rostas sönder. Jag har även blivit förvarnad om finnmixen idag och att jag ska be mor (om hon lyssnar) att sätta sig ner och ha en burk nitro i närheten. :)

Lite kuriosa - Jag är född på samma dag (inte samma år) som Albert Einstein och jag är vänsterhänt liksom han. Vad säger det er (om Einstein)? :)

Ps Jag är i bra sällskap tillsammans med Tomas Fogdö och PC Jersild som också har födelsedag idag. Grattis till er och till era föräldrar som valde en sådan bra dag att föda :)

…som på somrarna förvandlas till Måsdamen, henne har jag mött genom fönstret i snart ett år. Vad döljer sig bakom hennes fågelmask? 

Idag har vi nästan mötts på riktigt, hon stod med sin sedvanliga påse vid sopkorgen för hundavfall och tittade sig runt omkring, när jag gick förbi henne på min väg till affären. 

Jag vill inte störa damen i hennes dagliga gärning, men lite nyfiken är jag, så jag tittade lite försiktigt på henne när jag gick förbi. Det är en liten, nätt äldre tant, ser lite försiktig ut genom sitt kroppsspråk, med fina kläder och silvergrått, upplagt hår. Hennes ansikte en aning skört, kanske lite nervöst på grund av hennes oro för att någon ska se vad hon gör, eller är det jag som felbedömer? Jag hade gärna velat se mer av hennes ögon, ja helheten i ansiktet.

För att fundera vidare över den gamla damen och hennes avsikter med sin dagliga gärning. Vem kan hon vara, har jag funderat vid ett flertal tillfällen. Varför gör hon det här? Varje dag, jag har inte tänkt på tiden tidigare, ganska punktligt. Vet hon om att hon håller på med något, som mest troligt inte roar de närboende eller är det bara av omtanke?  

Jag lärde ”känna henne” som Måsdamen första gången, fast jag inte förstod att det var hon förrän senare. När jag sitter ute på balkongen och får en daglig dos av min ”friska luft” som jag tyvärr behöver ibland, ser jag hur det flyger in måsar, fler och fler, runt en speciell plats i vårt närboende. Det är ganska fascinerande att titta på, trots att jag inte älskar att ha måsar och inte i den mängden runt mig. Jag tittar en stund, tillslut måste jag ropa på sambon, för att fråga honom vad han tror att det kan vara? Har de dumpat något från tågen, eller ligger det något dött där ute? Jag har i alla fall fått för mig att allt som luktar illa lockar måsar. Han tittar och funderar men har inget svar att ge mig. Vi reflekterar inte något mer på det, men efter det såg jag fenomenet vid ett flertal tillfällen. Jag var ganska säker på att det var något som dumpades från tåget, till det att jag träffade på Måsdamen.  

En dag fick jag se en liten dam med försiktiga steg, som stannade strax efter att hon passerat järnvägsövergången. Hon såg ut som någon. där påsens innehåll inte var riktigt rent. Klart och tydligt var i alla fall att hon inte ville att någon skulle se henne, hon såg inte mig där jag satt ute på balkongen och fick ”frisk luft”. Helt plötsligt öppnade hon den ”orena” påsen och började snabbt kasta ut mat, jag tror att det var bröd, i stora bitar. Hela tiden slängde hon oroliga blickar runt omkring sig, ser någon mig?  Det tog inte länge innan måsarna flockades och spred sig i mängder runt området. Parkeringen utanför där jag bor, var full av måsar som hittat sin måltidsplats. Det var samma som jag sett tidigare men i ett lite senare läge.

Nu hade jag hittat lösningen på gåtan som jag funderat över, varför måsarna gillar området.  Jag har efter det sett Måsdamen med jämna mellanrum och alltid med samma beteende, men måsarna har funnits där dagligen, jag sitter inte och passar på tanten och tänker inte allt för mycket på det, men att mata måsar…  

Till vintern förvandlades hon till Kråkdamen, som jag mötte idag. För nu har vi kråkor i området och det är inte så mycket trevligare. Jag har inget emot varken måsar eller kråkor, men i dessa mängder, jag tror att våra småfåglar håller sig undan mer och mer.  

Däremot gillar sambon inte måsar, han blev överfallen av dem en gång när han gick över bron mellan Santasaari och Seskarö i Haparanda kommun. Det var ungefär som i filmen fåglarna har han beskrivit händelsen, fast det är en helt annan historia. 

 I alla fall är jag mycket nyfiken på den lilla Kråktanten som ibland förvandlas till Måstanten. Varför gör hon det, väljer att mata dessa fåglar? Det märks på hennes hållning och beteende att hon vet att hon gör något som inte är populärt, fel eller inte det kan inte jag svara på. Gillar hon inte småfåglarna? Är hon arg och vill reta någon? Vet hon inte var hon ska göra av sina brödrester, får hon gammalt bröd från någon butik i närheten? Är hon frisk? Bor hon hemma eller på något gruppboende och personalen inte vet vad hon gör?

Är det ”busiga barnet” som kommit fram. Hon kanske sitter därhemma och skrattar åt sina små hyss, vem vet vad hon mer hittar på? Jag kan se det framför mig och det vore den absolut roligaste och trevligaste förklaringen. 

Jag får nog aldrig reda på varför hon beter sig som hon gör, undra om någon annan i närheten lagt märke till henne och grunnar på detta? 

Eftersom hon är något mellan en fin dam och en gullig liten tant har jag inte kunnat bestämma mig för Kråkdam eller Kråktant/Måsdam eller Måstant.  

Dessa ord ur böckerna av Mark Levengood och Unni Lindell
Gamla människor tycker mycket om att sitta i skymningen och se på ljuset. Det kanske hon också gör men med ett leende på läpparna. 

Avsändare Margareta som kanske är ”lite” nyfiken trots allt.