Jag och Albert Einstein…

Jag äälskar att

… firar vår dag ”tillsammans”, fast han har slutat att fira. Eftersom jag älskar att fira på alla ”firardagar” gillar jag självklart också att fylla år. Det handlar inte om dyra och lyxiga presenter, vänner och släkt som uppvaktar utan det är för mig en underbar känsla att fylla år, det är min dag.

Att känna att en lördag för länge, länge sedan, går in under historieböckerna numera, var två nyblivna föräldrar otroligt lyckliga och glada för sin förstfödda dotter. Min far var speciell på många sätt och han var föregångare till dagens pappor som är med när barnen föds, på den tiden existerade det inte. Min mor har berättat hur de andra nyblivna mammorna var avundsjuka på henne för de rosarrangemang som fanns vid henne på BB. Min far var äldre än mor och hade levt ut sitt ungkarlsliv och var nu mogen att ta hand om det ljuvliga lilla flickebarn som kommit till världen lördagen den 14e mars, i mors och fars ögon var jag ett underverk (som hos alla andra nyblivna föräldrar). När mamma kom in fredagen den 13e sa personalen: – Vi ska se till att du inte föder fredagen den 13e och så blev det, lördagen den 14e (lördagsbarn = lyckobarn).

I år fyller jag det man fyller året före den absoluta ”firardagen” som alla pratar om och har pratat om i alla år. Förstod ni? Därför blev jag glatt överraskad och rörd till att Pirajan Maja, för tillfället i Tornedalen, skrivit denna härliga hälsningar till mig. Hon vet att jag älskar ”Jag vill vara din Margareta” och den har hon sjungit för mig, till mig och som allmän ”allsång” vid ett flertal tillfällen tidigare. Jag har saknat det och trots att jag inte fick se och höra hennes framförande är jag glad att återigen få se det skrivet som en gratulation till mig. Maja Piraja är torsdagskrönikör på driftig.nu och skriver med hjärta och erfarenhet som jag gillar, trots sin barnsliga ålder :)

Jag har aldrig funderat över min ålder och det kanske märks eftersom jag många gånger är ganska barnslig i de ”vuxnas ögon”. Jag har alltid längtat efter min födelsedag. Jag längtar till nästa år jättemycket, inte för att jag ska ha något stort hejdundrande kalas, för det ska jag inte, utan för att jag ska njuta av att jag finns tillsammans med alla mina nära och kära.

Jag ska sitta någonstans och njuta av naturen, solen och bara se framåt. Min dröm är klar för den dagen, tillsammans med min familj och det är några stycken som idag tillhör den. Förutom min mamma och mina barn har jag ju förärats genom min älskade sambo en ytterligare underbar familj.

Precis när jag sitter och skriver detta ringer Bellis blomsterhandel i Luleå och frågar om någon finns hemma under dagen, det har två blomsterleveranser till mig! Nu gråter jag medan jag skriver och funderar, jag fyller inte jämna år i år. Efter klockan 17.00 idag får jag svar på nyfikenheten och spänningen. Detta är en del av mitt riktigt barnsliga jag, jag kommer nu att gå och fundera över denna leverans hela dagen och inte kunna koncentrera mig till 100% på något annat. Tårarna ligger strax framför ögonloben och fuktar ögat och det känns i magen, bröstet, halsen, ja hela kroppen. Jag är en riktig lipsill som grinar för allt, ja då menar jag allt, det spelar ingen roll om jag är glad, lycklig, sorgsen och ledsen, förbannad, ja det kan vara vad som helst och jag kan inte styra mina tårar, jag har många gånger försökt men det går bara inte.

Min arbetsgivare ringde mitt i meningen och grattade mig på födelsedagen, det var inte därför hon ringde men i alla fall hade hon koll på detta.

Ett ”problem” är att ju äldre man blir desto större tårta måste man ha för att få plats med alla ljusen på tårtan. Igår beställde jag en hallontårta med 18 bitar trots att vi bara blir högst en handfull ätande. Snart är det dags med leverans på lastbil, födelsedagarna blir ju inte lättare med åren :)

Nästa tårtleverans den 14e mars?

Lite så kan det ju vara ”Ungdomen skulle vara ett idealiskt tillstånd om den kom senare i livet”. För det kan jag inte understryka, att med åldern kommer krämporna, speciellt om man är som jag just nu, en riktig soff- och datorpotatis. Det är klimakteriet, värk i axlar och rygg, snygga skor med klack är inte att tänka på, och framförallt bekvämligheten och de roliga aktiviteterna de får vänta till senare, det finns ju inga roliga måsten i livet som håller en igång.

Avsändare Margareta som säger att det i alla fall är bättre att slitas ut än att rostas sönder. Jag har även blivit förvarnad om finnmixen idag och att jag ska be mor (om hon lyssnar) att sätta sig ner och ha en burk nitro i närheten. :)

Lite kuriosa - Jag är född på samma dag (inte samma år) som Albert Einstein och jag är vänsterhänt liksom han. Vad säger det er (om Einstein)? :)

Ps Jag är i bra sällskap tillsammans med Tomas Fogdö och PC Jersild som också har födelsedag idag. Grattis till er och till era föräldrar som valde en sådan bra dag att föda :)

One thought on “Jag och Albert Einstein…

  1. Pingback: Dagen som återkommer …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>