Min dubbelgångare har fastnat …

… som rondellhäxa utanför Kulturens hus i Luleå,

Min dubbelgångare som rondellhäxa utanför kulturhuset i Luleå

fick jag se på dagens promenad runt innerstan i Luleå. Hon har tydligen haft sämre koll än mig vid navigeringen till Blåkulla, men sämre plats än utanför Kulturens hus, kan man ju hamna på och sämre rondellutsmyckningar har man ju sett. Rondellhundar var kanske något roligt när de två första utsmyckades i Sveriges städer, sedan blev det bara tråkigt och fult, för det mesta. Luleås första rondellhund var snygg samtidigt med lite klass och passade in i staden, vet ej om det funnits fler i Luleå, en vacker isskulptur av Egon, vår grannes hund.  För övrigt har de mesta andra varit under all kritik, det verkade som att det enda viktiga var att haka på trenden, hur det såg ut var av underordnad betydelse, bara staden hängde med.

Jag hoppas att Luleå fortsätter med vackra utsmyckningar i våra rondeller, rondellernas stad, kanske mest i Sverige 39 stycken läste jag någonstans. Försköna med något annat än rondellhunder, ett tips och en vädjan från en kommunmedborgare som för övrigt brukar uppskatta utsmyckningarna.

En mycket omdebatterad rondellstaty har vi vid utfarten av Luleå, det är en enorm glob, svetsad i plåt, jag tycker att den är otroligt vacker och gillar den helskarpt. Den måste ses för att kunna komma till sin rätta och därefter går meningarna i sär, speciellt i Luleå, av olika anledningar. Förutom att jag tycker den är vacker så symboliserar den Luleå  med SSAB och företagen och teknologin som finns här.

Luleå är en stad som har känsla för vackra utsmyckningar och blomsterarrangemang och sist men inte mins våra isskulpturer, jag hoppas att vi även fortsättningsvis kan hålla den stilen.

Teaterhuset mittemot Kulturens hus är en annan tilldragande inramning av Luleå.

Norrbottensteatern i Luleå, en vacker inramning

Jag hoppas verkligen att Norrbottensteatern får fortsätta ha den framgång de haft med Erik Kiviniemi som teaterchef, att Luleås styrande inser att den är absolut lika viktig för Luleå och Norrbotten som Luleå hockey. Kan man slänga hur många miljoner som helst på isen borde det vara lika viktigt att investera i Norrbottensteatern.

Lite kuriosa – min sambo har en gång för länge, länge sedan, varit delaktig i utsmyckningen och texten ni ser på bilden. Det är så länge sedan att det till och med var före min tid, någongång kring när Norrbottensteatern etablerades i dessa lokaler, 1986.

Strax nedanför Teaterhuset satt detta par och njöt av det vackra vädret vid isvägen som går från norra till södra hamn och även ut tillGråsjälören, normala vintrar är det så. Visst ser det härligt ut trots en aning kyla i luften idag.

Lulebor som njuter vid isvägen

Idag valde vi en kortare och genare väg genom Luleå istället för isvägen promenerade vi genom centrum och Stadsparken i Luleå där hönan och tuppen får avsluta med en sista påskhälsning för i år.

Påskhönan säger ka, ka, ka, ka, ka för i årPåsktuppen säger kukkeliku för i år till er alla

Margareta som säger godnatt, för att i morgon stiga upp tidigt och se lite av Kalix med omnejd, och kanske ett besök i Haparanda.

2 svar på “Min dubbelgångare har fastnat …”

Tycker om din kommentar