Varje dag året runt …

Vad däljer sig bakom

måndag till söndag och vid samma tidpunkt kommer ”min” lilla kråkdam gående förbi vårt hus med sin matpåse med blicken försiktigt irrande, hon vill inte att någon ska se henne och vad hon gör. Hon blir ”osynlig” och helt nollställd i mötet med människor.

Damen tar allt mer plats i mitt huvud, vem är hon, hur bor och lever hon? Vad är hennes syfte? Varför, varför?  Frågorna flyger runt i mitt huvud när jag ser och studerar hennes beteende och mönster. Jag går inte omkring och funderar på henne under dagarna, så illa ställt är det inte ännu, men varje gång jag ser henne kommer tankarna och funderingarna.

Syftet med hennes gärningar är för mig mest intressant. Är det hennes sätt att bry sig om och känna sig behövd och efterlängtad? Jag har i alla fall kommit på att kråkorna, skatorna och även korparna har hjärnor, snart är det dags för måsarna och tärnorna. För jag ser hur de väntar på henne och vet att hon kommer. Jag har sett hur de flockas och flyger runt kring henne när hon kommer. Finns de inte där, pratar och lockar hon på dem, jag vet inte vad hon säger men någonting som gör att de vet.

Det är samma procedur varje dag, hon kommer med sin påse, kollar noga att ingen annan kommer efter vägen. I morse kom en man med hund över järnvägsövergången samtidigt som hon var på väg, då saktade hon stegen och passerade förbi sitt mål, väntade och avvaktade till mannen gått förbi och sedan vände hon och gick tillbaka till fåglarnas matplats.

Nu kunde hon slänga ut brödet och väntade och pratade ett tag, till hon såg att fåglarna kom. Jag tror att hon diskuterar med dem ett tag, det ser ut så, och kanske får hon de svar hon vill ha, de tackar för maten och visar sin uppskattning genom att finnas där.

Sedan går hon sakta tillbaka, vänder sig om några gånger för att se att de äter. Hon kastar och pratar med blicken mot himlen innan hon slutligen slänger påsen i sopkorgen. Därefter fortsätter hon mot ICA Kvantum och hämtar mer mat till dem, jag tror att de förser henne med förnödenheterna. Samma procedur upprepar sig på hemvägen. Jag vet inte om det är efterrätten eller om det tidigare var förrätten men det blir två mål mat åt dem varje dag, vid samma tidpunkt, året om. De har bättre matvanor än vad många av oss idag har.

Hur många är vi som äter våra mål mat på alltid regelbundna tider idag?  Inte jag i alla fall, tyvärr.

Jag är så otroligt nyfiken på denna dam och imorse fick min sambo också se proceduren där jag i förväg kunde berätta exakt vad som skulle hända, till och med hennes rörelser är densamma. När, hur och var hon gör si och så. Det är ett fascinerande mönster. Vad driver henne?

Det kan vara en sanitär olägenhet för oss boende i närheten med alla dessa, onaturligt många, fåglar runt i kring oss. De sprider mycket och jag skulle gärna vara utan dem i ett bostadsområde i stan. Det känns inte så sunt samtidigt som jag ömmar för damen. Det kanske är det enda hon har kvar i livet där hon känner sig behövd och faktiskt älskad. Vad vet jag och jag kommer nog att få fortsätta att fundera, för den dagen hon försvinner kommer jag att få fundera över vad som har hänt med henne.

För jag vill inte tro att hon gör det på jävulskap, för att något i närheten inte blivit som hon tänkt sig, att det hänt någonting i hennes liv som gjort att hon är hatisk mot något eller någon. Jag har även reflekterat över om dessa fåglar kan symbolisera något i religionen, eftersom vi har två olika frikyrkliga samfund i närheten är det lätt, för mig, att tro att det också kan finnas sådana bakomliggande orsaker. Vi har ju alla på något sätt ett förhållande till religionen oavsett om den är positiv eller negativ. Vi ”vanliga” dödliga kan förhålla oss sunda men för en del blir det någonting annat på det ena eller andra sättet.

Ni läser hur mina tankar far iväg till ett riktigt dramatiskt mysterium, och det vållar mig lite huvudbry. Jag sitter ju inte och kollar efter henne, men det går inte att missa henne från balkong och köksfönster. Att jag sedan lägger märke till sådant är kanske ett sjukligt beteende hos mig, som behöver analyseras och gå in djupare på, med mer professionalism.

Jag gillar att studera människor och fundera över livet och olika beteenden, men det är utan yrkesmässig utbildning så därför ska inget tas på allvar. Jag använder ju bara sunt förnuft och lite logiskt tänkande, tror jag i alla fall.

Avsändare Margareta som nu ska koncentrera tankarna på annat, kanske lite lunch vore på sin plats.

Som i Grevinnan och betjänten, -same procedure as last year. Fast här blir det Damen och kråkorna,same procedure every day.

Tycker om din kommentar