utan att jag själv märker det, något som jag inte trodde att jag någonsin skulle göra. Sunt förnuft och att äta det jag gillar, trodde jag var ett utmärkande drag hos mig i mitt ätbeteende, till jag såg vad det stod på en del av frukostens produkter.
Mitt undermedvetna, av allt vi matas med, verkar ha tagit över en del av mina val av produkter. Det känns faktiskt inte bra. För det första filen, Verums hälsofil 0,5%, på förpackningen går det att läsa, att det är framtaget och tillverkat i samarbete med en forskargrupp vid Umeå universitet. Vilken mening, självklart måste det vara bättre än annat fil, en forskargrupp … imponerande, det är bl.a. den meningen vi går på. Att ha med ordet hälsa i namnet, en guldgruva idag, hälsa förknippar jag med god hälsa när det står på mat, ingen går väl och tänker att det kan ha med dålig hälsa att göra?
De där goda miljarder bakterierna som ska finnas i varje dl hälsofil, vet jag vad de är bra för? Nej, ändå köper jag filen som är betydligt dyrare än vanlig ”hederlig” filmjölk. Bara det borgar för högre kvalitet, ju dyrare ju bättre, för visst är det så? Hade jag förstått innebörden av de där goda bakterierna och vetat att de är bra och att just jag behöver dem, samt att de inte finns i de andra produkter jag köper, då hade mina inköp varit försvarsbara. De säger också att de endast använder äkta bär och syltblandningar, aldrig konstgjorda sötningsmedel. Det tycker jag är bra, men tänk på ”deras” bär, var kommer de ifrån? Vad innehåller de och hur är de besprutade? Det är ju allmänt känt och självklart att de köper upp bär, men de köper inte bara från svenska bärodlare där vi kanske har lite högre krav, utan även från länder där kraven är betydligt lägre lägre om några alls. Vad har vi då för nytta av att det är äkta bär?
Brödet, det stod någonting med GI och ner slank det i papperspåsen. GI? Är det något jag tror på eller något jag skulle kunna leva efter? Nja, vet alldeles för lite och jag vill ju fortfarande tro på variationen. Men det stod GI och det räckte tydligen för mig. Jag köper ofta brödet bakom glasdörrar och stoppar själv brödet i papperspåsen, bara det är en historia för själv.
Bregottet, ekologiskt. Det låter bra så det tar vi. Det är säkert bra, vad vet jag hur hela processen har gått till. Jag tror mig i alla fall veta att det är ganska höga krav för att få sätta den gröna kravstämpeln på mat. Skribenten som jag gillar i aftonbladets mat ooch vin, Karin Ahlborg, vände upp och ner på mycket när hon skrev om ekomat och dess regler för någon vecka sedan, framförallt handlade artikeln om ekologiska kycklingar. Så numera känner jag mig ganska rådvill, vad ska jag tro?
Omega-3 ägg, bara ordet omega-3, det är ju ingen tvekan den åker ner i korgen. Omega-3, vi stoppar i oss hur mycket omega-3, det är bra men hur är det med - ”onaturliga” omega-3 i mat? Hur verkningsfull är den för vår hälsa?
Gränsen är nådd tänkte jag idag när jag såg Lättkaviar med Omega-3 från Ica-handlarnas eget varumärke. Av princip och egen övertygelse har jag aldrig tidigare handlat de stora kedjornas egna varumärken. Jag vill handla ”riktiga” märken. Men det stod lätt och omega-3 på tuben av någon anledning har jag tänkt om, det kan ju inte harit pga orden på tuben?
Visst är det bra att vi tänker på vår hälsa, i alla fall vill vi tro att det vi stoppar i oss är bra, bara för att de idag populäraste orden handlar om ovanstående. Det spelar snart ingen roll var de står, bara det står dessa ord så hamnar det i vår matkorg. Det är oftast dyrare produkter som också medför att vi tror att vi handlar bra mat. För som jag tidigare skrev, det som är dyrt anses vara kvalité.
Det jag däremot vill att vi alla ska tänka på när vi handlar, Tänk alltid lokalt istället, det gynnar både miljön och den regionala utvecklingen. Köp hellre dyrare lokala produkter än dyra ”matmediciner”. De stora matkedjornas egna matvarumärken gynnar absolut inte utveckligeni vårt eget län och vårt land framförallt.
Det verkar bara vara: sätt dit ett riktigt modeord så handlar vi?
Ett tips till alla lokala matproducenter, men hitta på något riktigt fyndigt och inte någon av dessa tråkiga och slentrianmässiga matord.
Du blir bara förvirrad om du tror på allt som skrivs, sägs och debatteras om mat i alla typer av media. I går sas det så, idag si och imorgon åter så. Självklart finns det mat som är bättre och sämre framförallt för människor med olika sjukdomar, men så har det alltid varit. Du känner ju själv vad du mår bra om. Vill du äta fettsnålt eller gillar du fet mat? Vad säger din kropp, lyssna på den.
Många av alla dessa metoder är säkert bra, men (nu kommer men igen) i alla dessa står det om motionen och sedan tror man att det är metoden som hjälpt till med hälsan, när det i själva verket är motionen som gjort underverk. Ofta är det rörelsen med kroppen som saknas för att vi ska må bra, så är det med mig när jag känner mig däst. Jag har själv fastat nyligen och det var inte för att börja äta och gå på alla dessa ord, mer för att börja tänka på hur mycket jag stoppar i mig, att minska intaget helt enkelt.
Nu menar inte jag att alla dessa produkter är sämre än några andra och en del är lika goda, men det jag vill ha förmedlat är att: Vi, i alla fall jag, går på orden och vilken betydelse ett ord har, hur mycket det sprids och hur mycket media det får. Medvetet eller omedvetet, vi påverkas av orden trots att vi inte vill.
De är smarta producenterna, vi luras att tro att de har det som andra inte har, de kanske inte har det, men jag är alldeles för osäker på det. De är verkligen mitt i, med marknadsföringen. Det vetenskapliga språket inger naturligtvis förtroende och stor tilltro, vi slukar det med hull och hår.
Margareta G som vill uppmana alla att den dagen jag börjar räkna prickar, då har jag helt tappat bort mig själv, ge mig då en riktigt stor spark på lämplig ställe.
Mina prickar vill jag ha i fred och ingen ska få mig att ransonera om det inte skulle bli motbok på det förstås. Fast det finns ju lösningar på det också, svarta börshandel.
Mycket men blev det, trevligare om det blivit mycket män.