Vi är fler än en trädgårdsstalker …

I Norrbotten har jag funnit och sett. Det känns skönt att MajaPiraja skriver och berättar, då kan jag också använda ordet utan att skämmas och gömma mig när jag kryper omkring bland blommar och blad i trädgårdar, diken ja överallt där man kan hitta något som är intressant att fota. Fast jag är nog ganska mycket en objektstalker för det är inte bara växter jag söker ute i naturen. För att kunna fota dem måste man ibland ta sig friheter som verkar lite konstiga. Sambon brukar gå några steg framför mig när jag stannar och börjar krypa eller på något annat sätt beter mig konstigt med kameran i högsta hugg. Han säger att han inte skäms men ibland tror jag att han tycker att jag är ”lite” pinsam.

I veckan har vi varit på besök till Palovaara i Finland och hälsat på delar av sambons släkt samt sett till deras hus i Palovaara. Släkten har en egen liten ”stugby” i byn där de byggt upp fina sommarhus runt och kring varandra. Några är även åretruntboende och stugorna ligger placerade längs och runt dess marker.

De hade många fina blomstrande rabatter men jag kunde inte gärna springa omkring bland dessa och fota hela tiden. Trots att jag inte förstår språket kunde jag i alla fall sitta med och vara stumt social, hur nu det yttrar sig. Jag försöker i alla fall följa med i talet och genom kroppsspråket kan jag förstå en del. Några ord har jag också snappat upp genom åren eftersom min mor och hennes släkt pratar mäenkieli, tornedalsfinska.

Jag hann i alla fall med en snabb liten rundtur i deras trädgårdar, bakom ladugårdar, i diken mellan gårdarna och kameran gick varm. Det fanns mycket intressant att fota och här kommer nu delar av vad jag hittade.

Jordkällaren, bären, de färggranna blommorna allt är sådant som vi alla ser i vår natur. Numera hittar vi också de ”fyrkantiga” plåtlådorna ute i naturen. De växer inte och blir ståtliga och vackra däremot växer de igen och syns oftast bakom någon ladugårdsvägg, vid ett öde hus, lite i skymundan ingenting man skryter med att man har på tomten.

Jag har gått bet på en blomma, den som finns längst ner till höger. Den är vacker trots att den inte är speciellt färggrann. Det som växer, på sidorna är grått, en mycket vacker silvergrå färg. Det växer otroligt tätt och formen är jämn och fin. Jag har förstått att den inte är ihålig utan det finns ganska mycket inuti blomman, men vet inte riktigt vad. Jag kände på blomman och upptäckte att den var otroligt len och skön, på sidorna var det en aning stickigt på vissa ställen. Vet någon vad blomman kan tänkas heta eller till vilken växtfamilj den tillhör?

Margareta G som fick träffa en släkt med en gästfrihet och vänlighet utöver det vanliga, trots att jag inte förstod så kände jag värmen från människorna.

I går i en gammal film, tror jag det var, råkade jag slå över och hörde dessa ord, Den inre värmen, det är det som är rikedom, från en man.

4 svar på “Vi är fler än en trädgårdsstalker …”

Tycker om din kommentar