Fisken är tillbaka både som bloggare, som matprodukt …

 

och som en fisk i en glasskål har jag varit de senaste veckorna, simmat hit och dit och ibland undrat vart jag är på väg. Ena dagen ska jag till Genève och den dagen sitter jag på flyget till Linköping istället.

Jag tog inte fel plan och jag missade ingenting, men resan till Schweiz blev inställd och för mig som inte var inbokad på resan förrän någon vecka före har det inte så stor betydelse, lika glad är jag. För alla de andra som skulle resa iväg tillsammans med mig och planerat det under en längre tid känns det nog lite jobbigare, men sådant kan hända och det finns en planering vid ett senare tillfälle.

Snabbt bokades en resa till Linköping samma dag. Ett snabbt oplanerat och oväntat besök fick Linköpingsborna. Den här gången blev det flyg, Arlanda express och tåg till Linköping. Hemresan bokade jag med Swebus express och sedan flybuss till Arlanda och flyg hem igen, många transportmedel blev det. Kroatien och Linköpingsresenären kunde mötas på Arlanda, en dryg vecka separerade från varandra. Samtidigt som ”min” flygbuss tog stopp vid terminal 4 landade hans plan vid utrikeshallen, snacka om lyckad tajmning. Nu har jag i alla fall kunnat simma åt samma håll i en vecka. Det har varit jobb och en hel del bilkörning hit och dit.

Fisken som matprodukt har haft stor betydelse den här veckan. Sambon har varit och fiskat abborre som sedan har fileats och tagits rätt på, åttiofem stycken närmare bestämt. Utdelning av filead abborre till min mor är nog den ”största” gåva hon kan få. Större älskare av fisk i alla former vet jag inte om jag någonsin träffat på.

På fredagskvällen avnjöts surströmming än en gång, tredje gången för mig i år. Idag har vi rökt abborre och på morgonen for sambon och skulle dra upp öringen han missade förra gången, hem kom han med gäddan ovan. Ingen av oss var speciellt intresserade av att ta rätt på den, vi har inte samma inställning som fransmännen och en del andra gourmetkockar. Mamma, hon tog direkt och fileade den och frös ner den, det är ju faktiskt en fisk.

Imorgon ska jag kanske följa med när han ska dra upp den där öringen, han behöver nog en maskot med sig om det ska lyckas. Jag måste komma ihåg att ladda kameran för alla eventualiteter. Nu väntar jag bara att bastun blir varm så att vi får gå och ta kvällsbastun i det nattsvarta höstmörkret, med alla lyktor och ljus tända.

Margareta G som trots den fisk hon är hellre håller sig i bastuvärmen än nere i älven just nu.

Ps Min kompis funderade varför han drog upp en gädda när han redan har en näbbgädda hemma.

4 svar på “Fisken är tillbaka både som bloggare, som matprodukt …”

  1. Livsglimtar – Det är inte illa trots att vi inte fick den fisk vi ville ha idag, abborre går att göra mycket av.

    Fiskburgare har jag aldrig gjort men gillar det, däremot har jag knappt varit in på en McDonalds i mitt liv. I Luleå har jag aldrig besökt dem, helt enkelt för att jag inte gillar deras hamburgare inte av några andra skäl. I Göteborg har det för många, många år sedan blivit något besök när alternativet inte var så stort.

    Det har blivit en del åkande det här året, för att vara jag. Däremot kommer det nu att bli mer små fotoutflykter under mina ledigheter.

    Jag säger detsamma, det har inte riktigt varit så mycket dator på kvällarna den senaste tiden så jag hänger inte riktigt med över vad som händer hos dig och alla andra. Nu när mörkret kommer på kvällarna blir det kanske mer tid framför datorn igen. Snart har jag ju ettårsjubileum på mitt bloggande.

    Ha det gott själv och hoppas att du får må bra

    /Margareta

  2. Sitter här och suktar, filead abborre inte illa. Men jag känner ingen nu som fiskar, så det blir till att handla av Ica handlaren. Några år var min mans ena polare fiskare och levererade till stans restauranger och då fick vi oftast det som blev över. Då åt vi massor av fisk och jag gjorde ofta fiskburgare av all småfisk han inte ville ha, ungarna älskade de där fiskburgarna inte alls så dåliga som McDonalds.
    Så du flänger omkring, jag är ju mest hemma men känner mig som om jag ständigt åker jorden runt och har besvär med jetleg, hittar liksom aldrig tillbaka till mig själv nu för tiden. Men det är ju tråkigt nog inte resande som orsakar besvären.
    Massa kram från mig som hör av mig allt för lite till dig.

  3. Znogge – Ja, det ligger i sambons natur och kanske lite för att ta med sig den hem, bara för att visa att något fick han på kroken i alla fall. Nu kom den till nytta trots allt eftersom mamma nappade på kroken.

    Det är ett bra dagsverke och tur att det inte blev fler. I fjol var mängden betydligt större, men då var de ute längre och vi fick dela ut fileerna till många.

    /Margareta

Tycker om din kommentar