Ett rosa band …

En symbol för bekämpningen av bröstcancer samt ökad kunskap och medvetenhet av sjukdomen.  Oktober månad 2008 är den månad då årets stora kampanj pågår och TV3 sänder en direktsänd gala från globen till stöd för bröstcancerforskningen.

Alla har möjlighet att starta sin egen insamling och många butiker säljer det rosa bandet. Jag har köpt mitt rosa band på Twilfit i Luleå. Vilken butik passar väl bättre, en butik som specialiserat sig på underkläder och säljer bröstens stöd i vardagen, Bh:n.

Det gula bandet var den första symbolen för att sprida och öka medvetandet. Vi har haft många symboler, insamlingar och kampanjer för forskning samt till olika hjälporganisationer som arbetar för en bättre värld inom alla områden.

I dagens Expressen läser jag en insändare med rubriken ”Rädda hellre barn än tanter”.  En kort insändare men skribenten hinner spy ut mycket på dessa rader.  En feg skit, törs inte ens skriva ut sitt namn utan kallar sig ”Perspektiv”. Perspektiv på vad, inte då den klara överblick som skribenten borde ha haft. Det finns utrymme för alla och de kvinnor som drabbas årligen världen över behöver framtidstro och de får de genom att människor samlar in pengar till forskningen. Ett i-landsproblem skriver författaren, men det är kvinnor i både i- och u-länder som drabbas årligen.

Han, jag tror att det är en han, kallar det för hysteri och är arg för att han inte kan köpa ekologiska morötter på ICA för att han då stödjer forskningen och det är tragiskt att det får fortgå så länge som en månad medan ”Världens barn” bara får en dag.

Som avslut skriver insändarskribenten att alla barn borde få en chans och svenska tanter har i alla fall levt …

Jag tycker att det är så lågt att ställa olika utsatta grupper mot varandra på det sättet och han borde verkligen ta reda på lite mer fakta om cancerforskningen och vilka som drabbas. Svenska tanter, tror författaren verkligen att det endast drabbar kvinnor i Sverige eller att forskningsresultatet bara kommer svenska tanter till godo. Rosa bandet är en internationell symbol och den finns över hela världen samt att oktober är den internationella bröstcancermånaden. Undra just om skribenten är medveten vad ordet internationell betyder, inte bara något till svenska tanter i alla fall.

Självklart ska även ”Världens barn” uppmärksammas och många internationella projekt, insamlingar, volontärjobb och övriga hjälpinsatser sker kontinuerligt hela tiden genom olika organisationer över hela världen. Det finns många sätt att bidra och hjälpa till vid katastrofer och krig.

Till alla kvinnor lär känna era bröst, utdrag ur ”min lilla bok om bröst”
Se på dina bröst framför spegeln. Höj armarna och titta efter förändringar. Tvåla in brösten när du duschar. Känn efter ojämnheter med raka fingrar, lätt tryck och små cirkelrörelser.

Undersök dina bröst en gång i månaden, gärna dagen efter avslutad mens. Tveka aldrig att kontakta läkare om du känner några förändringar. Gå på mammografikontroll när du blir kallad – även om du känner dig frisk.

Jag har en bekant som missat sin mammografitid och vid ett senare besök på lasarettet fick hon se mammografibussen stå utanför. Då bestämde hon att hon skulle gå in och beställa en ny tid. Det visade sig att de hade tid på en gång, om hon hade tid och hon tog den tiden, som tur var. Det visade sig att hon hade bröstcancer. Hon är inte friskförklarad ännu, men jag tror att prognoserna ser goda ut. Ödet, hade inte hon varit på lasarettet den dagen och fått se bussen kanske hon inte kommit ihåg sin missade tid och hur hade det gått då.

Avsändare Margareta som tycker att det är viktigt att vi hjälper till så gott vi kan och tycker att ovanstående insändarskribent i Expressen ska skämmas och tänka över sin otroligt klumpiga text, en ursäkt vore på sin plats.   

På mitt rosa band står det: lekfullhet – omtanke – saga – kärlek, designat av Ingegerd Råman.

Kvalitetstid?

Om jag tillbringar en stor del av min tid liggande i soffan och filar naglarna, är det kvalitetstid? Vem bestämmer vad som är kvalitetstid? Gör jag det som egen person eller finns det något annat kännetecken om vad som räknas in under ordet?  

Ordet, tror jag, finns inte finns i något uppslagsverk, inte ens i Wikipedia är det förklarat. Två sammansatta ord som blivit ett populärt modeord. Är inte all tid som jag mår bra över kvalitetstid? Jag har roat mig med att googla på ordet , gillar inte ordet men jag hänger med, och bara läsa rubrikerna och ingresserna som dyker upp. Jag sätter självklart mina egna funderingar kring det jag läser, i verkligheten kanske artikeln inte handlar om det jag ”misstänker” att det gör.

På mitt resultat över ordet kan jag se att det finns ungefär 39 100 svenska sidor för kvalitetstid.

Jag läser bara på den första sida som dyker upp, jag får 100 träffar på varje sida, och där kan jag bland annat läsa att kvalitetstid är bättre än en ny pocketbok, en ny skiva eller nya köksprylar, men den där pocketboken kanske ger mig tid där jag mår bra, av att läsa den. Skivan ger mig också en stunds glädje, annars skulle jag inte köpt den och de där köksprylarna ger mig förhoppningsvis tid i köket som gör att jag blir tillfredsställd.

Det planeras för kvalitetstid, vi planerar in tid för att må bra, hur sjukt är inte det. Det skulle jag aldrig klara av, att planera in tider i livet för att må bra, må bra ska jag förhoppningsvis göra största delen av min tid. Det finns till och med uppsatser skrivna om kvalitetstid på landets högskolor och universitet, har de lite att göra eller brist på ämnen?

Vad är kvalité? I produktvärlden är det ganska självklara saker, fast kanske ändå inte men det ska jag inte gå in på nu. Men i livet står det för ett värde, en egenskap. Ett inre värde, för mig och det är jag som bestämmer vad det är.

Vad är tid? Kort och gott en tidsperiod – ett klockslag, ett datum, ett ögonblick, en epok det går att ge mycket synonymer till ordet men kort och gott här och nu.

Nu finns det strax ute på nätet, ett till inlägg över ordet kvalitetstid, som jag egentligen inte kan förklara och bestämma vad det är. Jag kan skriva så mycket att jag funderar om jag är den enda människa som har kvalitetstid nästan jämt utan att överhuvudtaget fundera över att jag har det, förrän nu.

Idag har jag kvalitetstid i mitt liv. Jobbet, fritiden som består av … ingenting speciellt egentligen jag bara gör och är när jag vill.  Det jag gör idag är tid som jag själv kan styra över och visst kommer det stunder när inte tiden räcker till, dålig planering kallar jag det.

Att jobbet är kvalitetstid är något som jag önskar att alla skulle kunna säga för idag pratar alla om hur mycket de har att göra på arbetet, det är ”lite” fint att säga att man är stressad, framförallt på jobbet men även på fritiden.  Ju mer stressad och ju sämre du mår desto viktigare måste du vara, har jag fel? Jag kommer att återkomma i ämnet, någon gång när lusten faller på och jag känner för att reflektera över det ämnet.

Jag är inte borta från verkligheten och jag vet att det inte är så lätt att välja och vraka bland arbeten. Jag vet att arbetet är den självklara tryggheten för överlevnad, då slutar man bara inte på en dålig arbetsplats. Men någonstans har vi tappat kombinationen av jobb – trivsel – må bra.

Kanske titta sig omkring, se den där röda lilla stugan och flaggan som vajar som symbolen för Sverige och friheten att välja. Sverige borgar väl för kvalité, eller? Vi måste kämpa för att låta den fortsatta vaja och ge oss den kvalitetstid vi har, här och nu, utan att prata om den som synonymt med en extra förmån, annars blir det snart förmånsbeskattning.

Margareta G som ska fortsätta med kvalitetstid idag genom att ta det riktigt lugnt efter gårdagskvällens och nattens trevligheter tillsammans med goda vänner. God mat – prat och mycket skratt, kan det bli bättre kvalitetstid.