åker de över till andra sidan gränsen. Inte denna den östra utan åt väster far de, mina söner. De vänder hela tiden nya blad i sina liv och just nu verkar det vara i Norge de skapar en del av sin historia.

I måndags ringde äldsta sonen och sa att han skulle åka dit om tre timmar. Tre timmar! Det hade visst blivit lite bråttom, på morgonen hade hans tidigare arbetsgivare ringt och frågat om han kunde åka i väg på ett kortare jobb till Oslo. Självklart tackade han ja, trots att det inte var mer än drygt en vecka. Det har varit svårt att få arbete i Sverige inom branschen så det var bara att packa och flyga iväg. Packa, de var inte så mycket att packa eftersom han bokat tvättstuga och inte hade så mycket rent. Dagen före hade han storhandlat så nu är det mamma som måste åka och ta rätt på maten, det brukar finnas bra varor i hans kyl när han precis har fyllt på.

Nu vet jag inte hur lång den där veckan blir för han kommer garanterat att stanna kvar om något dyker upp. Norge har också sin lågkonjunktur, men den verkar inte vara tillnärmelsevis så stor som i Sverige. Det finns i alla fall jobb inom olika branscher och svenskarna drar sig dit, av många anledningar. Nu blir det väl i första and för att få jobba och få ihop den där ekonomin som vi alla behöver.

Norrmännen roffar åt sig av allt, de ”stjäl” våra barn, de tar alla idrottsguld som svenska media redan utdelat till svenskarna, de har en av världens vackraste naturer, de har en stark krona. De har även en programledare som nu nästlat sig in i Sverige och gör en av de bättre pratshower som visats i svensk TV. Inte konstigt att de alltid låter så glada och nöjda, för det kan väl inte bero på hur språket klingar.

Jag kan bara konstatera att jag måste åka till Oslo och uppleva vad det är som lockar mer än arbete, någonting måste det vara när båda mina söner dras till de trakterna. Den yngsta är nu inne på sitt andra år som ”norrman”.

Avsändare Margareta som funderar om jag inte skulle göra som Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg, söka om medlemskap.