Tyvärr …

kom regnet med Johanna som tur var vi på väg från Luleå och här i Forsnäs har det varit en fin dag. Jag, sambo. lilleman och mamma är nu här och har haft en bra dag tillsammans. Jag blev så glad när han ville följa med trots att det bara blir en natt och i morgon tar han bussen tillbaka till Luleå. Det blir tidigt på morgonen för så ofta går inte bussarna och han ska sammanstråla med alla sina ”hemvändare” i morgon.

Lilleman har tvärtemot storebror aldrig varit så intresserad av friluftslivet och fisket har han inte upplevt så många gånger i vuxen ålder. Hans uppväxt har mest bestått av de idrottsliga utövningarna, något annat har inte funnits utrymme för. Idag åkte vi iväg för en fisketur men vi hade bara ett gammalt kastspö som mor haft en gång i tiden, sambon hade glömt sitt hemma och han var inte lika desperat som jag var förra helgenoch då gällde det något så viktigt som en glömd sladd. =)

Väl på plats skulle han prova kasta med spöet och blev stående ett tag, han konstaterade efter några kast att man ska ha tålamod, så sant som det var sagt. I alla fall fortsatte han kasta och helt plötsligt hörde jag några läten från platsen där han stod.  Han hade fått en fisk, nu var det bara en gädda men lika lycklig var han. Sambon fick ta av den från kroken och ta fram yxan, sedan bad jag honom ta upp och hålla i den för att jag skulle få ta ett foto och skicka till honom, alltid något att visa för kompisarna, misstänker att de heller inte är några storfiskare. Han visste inte riktigt hur han skulle göra, var nog lite rädd för att den levde, han hade minsann sett hur den rörde på sig även efter sambons dödshugg.  Tillslut lyckades (tordes) han och jag fick några riktigt fina foton och glädjen lyste ur ögonen och leendet var stort på honom.

Vad sysslade jag med när de andra kastade och metade? Nu stod sambon mest och pratade med ett tyskt par som hade parkerat sin husbil i närheten och där blev han stående  i ”timmar”.  De tyska paret var på genomresa i Norden hade varit i Finland och kom nu från norra Norge och fiskade tydligen en hel del. De hade varit till Laxholmen och Laxede tidigare för cirka fem år sedan, sambon som är duktig  på tyska och framförallt inte rädd för att prata hade nog stått kvar ännu om inte …  Nu kom jag från min fråga och svaret på det hittar du här ”Det närmaste …” som vanligt flummade jag iväg lite och lilleman undrade och skakade på huvudet över det jag roade mig med, olika är nöjena i livet.

Nu har vi ätit gott, mat är hans stora passion, badat skönt och kortleken har kommit fram. Det är så kul att se hur mamma lyser upp när hon har något av sina barnbarn i närheten, hon lever länge på de stunderna.

Avsändare Margareta som nu ska se på lite på slutet av något TV-program som de andra sitter och skrattar med eller åt, sedan blir det garanterat lite spel.

Ps Mamma gillar gädda och nu fick hon en av barnbarnet som hon fileat och ska ta med sig hem. Gäddsufflé är inte fy skam trots att jag själv aldrig skulle tillaga det. Hon sa att hon kommer att tänka på lilleman varje gång hon äter en bit av fisken och det kommer hon att göra och prata om.

Tycker om din kommentar