Lite som grankotten …

jag menar tallkotten, fast tvärtom är vi under sommarmånaderna, Vi tappar den fasta punkten som håller oss fast vid vårt hem och sedan spretar vi ut åt alla väderstreck och vi finns överallt. Nu är vi hemma i lägenheten igen, har kommit för någon timme sedan men har redan börjat fundera över vad vi ska göra i morgon.  Just nu lutar det åt att vi åker till stugan i Santasaari för att besöka närområdet.  Några vänner på Seskarö, storebror och sambo i Lappträsk och sedan sikfesten i Kukkola som jag aldrig besökt.

Jag ser den del som sitter fast i tallen som vår fasta punkt – lägenheten – sedan drar vi ut på små korta turer, vi kan inte hålla oss hemma. De finns överallt ”tallkottarna” på sommaren, vi ser dem längs vägarna, på campingplatserna, i stugorna och framförallt vid alla underbara besöksmål finns de.  När hösten närmar sig har de försvunnit och det är återigen lugnt överallt och vi börjar planeringen för vårt ide, vi slår rot igen i vår gren.

Nu blir vi inte så länge nordost för i slutet av veckan flyger vi söderut.

Avsändare Margareta  som funderar hur två helt ”normala” människor kan bli som de värsta två rastlösa nomader några få veckor om året.

Tycker om din kommentar