Husmoderns köksalmanack …

hette en inbunden bok som gavs ut under många årtionden. Jag hittade att den fanns redan på 1800-talet när jag googlade snabbt på nätet. Jag har ingen aning om när den slutade ges ut och den fanns säkert i var kvinnas ägo på den tiden det begav sig.

Jag blev lite glad när jag fick se den hos Anki för ett tag sedan och när ordlös onsdag hade siffran 50 som tema kom jag direkt att tänka på min egen från 1959. Det blev mitt bidrag i temat 50 och det är ju tur att det är 2009, annars hade jag nog inte funnit boken lika intressant och inte heller börjat bläddra i den som jag nu gjort under eftermiddagen. Ursprungligen är det min mor som köpt den för 4;95 kronor, jag var inte husmor på den tiden, och hon har av sentimentala skäl sparat den till mig. Boken är till och med inplastad noggrant och fint, det syns att det är en riktig husmor som har haft den.

När jag bläddrar och läser hittar jag mycket matnyttigt samt en hel del som jag ler åt idag. Trots att det känns en aning länge sedan är det trots allt viktiga och bra tips i boken som garanterat håller ännu. En del texter, recept och tips blir jag förvånad över, förvånad över att de fanns redan då.

Det finns en hel del att fundera över i boken och min första blir över reklamen som jag hittar på baksidan av boken, kan inte ha varit billig för företaget -reklamen.

TVsoppa från Findus anno 1959

Burkmat 1959 och tillråga på riktig TV-soppa? Jag vet inte att jag någonsin under min uppväxt sett eller hört talas om någon som ätit ”burkmat”, det existerade inte i min värld. TV-soppan som rekommenderas att köpa i en stor familjeburk. TV-soppa, det betyder inte att den finns på TV-shopen eller någonting liknande, utan det måste menas att du äter den enkelt framför TV:n?  Går snabbt att tillaga och du behöver inte ställa fram mer än sopptallrik och en sked för att sedan kunna sitta framför TV:n och njuta. Att äta framför TV:n 1959? Skulle jag kommit med det förslaget som ung och det är betydligt senare än 1959 så … nej jag hade inte ens vetskapen om att det gick, att äta middagen framför TV:n. Det var så självklart att familjen åt tillsammans och skulle det hända att någon var frånvarande satt vi fortfarande i köket.  Sedan var det väl inte några TV-program vid middagstid 1959, de program som fanns och under vilka tider var ganska begränsade.

Findus måste ha haft en marknadsförare från framtiden som sett någonting som ingen annan förstått. Det skulle vara spännande om den marknadsföraren fick göra reklam för Findus idag, hur skulle den se ut? Jag funderar bara hur väl den reklamen slog ut, åt någon människa framför TV:n, de kanske bara satt där och tittade på testbilden men den var väl inte alltid synlig? Kanske en liten statuspryl att köpa, TV-soppan bara för att kunna visa att vi minsann har en TV-apparat, vi kallade den inte bara för TV, och kan köpa lite TV-soppa. Jag vet inte när TV införskaffades i mitt hem, var för liten 1959 för att komma ihåg om den fanns redan då men jag misstänker att den inte gjorde det. Pappa var inte den som köpte de första teknikprylarna som kom ut på marknaden. Märk väl att jag skriver pappa, för inte skulle mamma komma på tanken att det var hon som inhandlade de större kapitalvarorna. Här hos oss är det precis tvärtom, det är jag som puffar på och handlar tekniken, nu är det dator- och kameraprylar samt en del andra kontorsmaskiner som kommit in i lägenheten tack vare mig eller kanske inte tack vare utan mer på grund av. För övrigt är vi ganska nollställda och ointresserade av att ha den senaste musik- och TV-tekniken .

Avsändare Margareta som nu har börjat slarva med att äta vid TV:n, när barnen är utflugna och ingen annan än vi själva ska äta middag, beroende på hur sent den serveras. Till och med tiden är förändrad, hemma hos mig i mitt föräldrahem åt vi alltid, absolut alltid middag exakt klockan 17:00. Nu är klockan strax middagstid och här sitter jag framför datorn, det är nog mer vanligt än att middagen serveras klockan 17:00. Snabbmaten dukas också fram på bordet mellan varven, men inget jag är överförtjust i.

Det finns lite kul i boken och jag kommer garanterat att fundera vidare …

Tycker om din kommentar