Vetenskapen har kommit långt …

Det svaga könet har blivit det starka könet. Vetenskapen har långt om länge kommit underfund med att kvinnan varken psykiskt eller fysiskt är det spröda, ömtåliga käril hon under århundraden ansetts vara. – Och säg den man som kan ha tio yrken på en gång … men vi känner nog kvinnan som är hustru, kokerska, städerska, strålande värdinna, sin mans sekreterare, barnjungfru, uppfostrare, sjuksköterska, sömmerska …

Utdrag ur min lilla Husmoderns almanack anno 1959.

jämlikhet för vem?

Och frågar jag, vad har hänt förutom att yrkena bytt namn och arbetsplatsen har flyttats från hemmet till ”riktiga” arbetsplatser. Nu är inte jag någon stor feminist och eftersträvar könskvoteringar, de gillar jag inte. Däremot kan jag tycka att vi värderar många yrken lågt och ”bidragen” som utbetalas till de här arbetsinsatserna är helt åt fanders om jag jämför med de ”hårda” yrkena. Det har egentligen skett en förändring på grund av att samhället förändrats och de här yrkena behövs numera ute i samhället på ett helt annat sätt än tidigare.

Jag skulle aldrig vilja ha ett arbete för att jag är kvinna, inte heller om det står mellan mig och en man som har likvärdig kompetens men de hellre vill ha mannen. I ett arbete tycker jag det är viktigt att trivas. Trivs jag om jag känner att det inte är mig de ville ha, vi kanske inte passar ihop trots att jag gör ett perfekt och bra arbete, lite kul vill jag ha på jobbet. Jag menar inte att jag ska gå omkring och småmysa på arbetet men för att ett arbete och ett företag ska fungera måste personsammansättningen stämma. Samarbete genom att kunna ge av sina idéer och även ta till sig nya är viktigt och jag känner att det blir svårt om människor hyser ”agg” till varandra och är rädda om sina egna revir speciellt om jag inte är den de ville ha. Nu kan det självklart bli hur bra som helst, när det lärt känna mig är jag kanske den där personen som de alltid drömt om och kan erkänna inför sig själv att de hade så fel från början.

Jag vet att vi inte kan älska alla och på en stor arbetsplats är det självklart svårt. Har man däremot klara kvalitets mål och riktlinjer för vad som gäller är det enklare att arbeta. Jag har nog blivit lite mer kräsen med åren och vet vilken typ av arbetsplats eller jobb jag aldrig skulle kunna tänka mig att utföra men då söker jag inte de jobben. Det är lite svårare för ungdomarna, de kan också ha etiska eller andra moraliska aspekter för ett arbete men de har inget val om de ska komma ut på arbetsmarknaden.

Det var enklare förr … nu låter jag verkligen som någon gammal försoffad och insnöad stofil. Jag menar att det var enklare med att det fanns så mycket att välja på i arbetsväg. Trivdes jag inte på ett arbete eller att någonting annat inte stämde, exempelvis för lång avstånd kunde jag säga upp mig och snabbt ha ett nytt. Idag finns det betydligt fler yrken att utbilda sig till men urvalet av lediga jobb är betydligt mindre.

Avsändare Margareta som ska göra ett bättre urval av arbete idag än vad jag gjorde i går. I går gjorde jag inte mycket men idag ska jag i alla fall ta itu med lite fakturering och bokföring.

Jag är lite rädd för all jämlikhet och alla kraven på allas rätt till heltidsarbete, det där att alla ska vara lika det tror jag inte på. Jag har kvinnliga vänner som gärna tar fram motorsågen eller byter däck på bilen, det klassiska men låt de göra det för att de kan och är intresserade. Jag som inte vill, inte kan och inte är intresserad låt mig slippa. Jag har manliga vänner som absolut inte tar i en motorsåg eller byter däck på bilen, är de jämlika för att de inte gör det utan hellre lagar mat, shoppar och tittar på inredning.  Kan det inte vara så enkelt att det handlar om intressen och anlag? Det är ju så inom många intresseområden att det handlar om det. Vi kan olika saker och är intresserade av att lära oss olika saker en del kan vi faktiskt inte lära oss än hur mycket vi försöker.

Jag är ett perfekt exempel på det men det får jag ta någon annan gång – för visst har jag drömmar om sådant jag så gärna skulle vilja kunna eller lära mig men det går bara inte. Självklart är jag helt för jämlikhet men jag vill ha den icke könsbunden, för det är varken svart eller vitt allting vi måste ibland vända på steken och ser en ojämlikhet som vi sällan eller aldrig tar upp till diskussion.

Tycker om din kommentar