Konsten att steka ägg …

eller bara någonting annat.

Som fåglen ...

Sambon håller på att steka ägg när jag kommer och ställer mig bredvid honom. -Vänta!, ropar jag. – Akta! Häll i mer olja! Fort, fort, vänd nu! Försiktigt. Vad gör du? Ta mer salt!
Till slut får sambon nog. -Vad är det med dig? frågar sambon. Varför håller du på så där?  Tror du inte att jag kan steka ägg?
Jag ville bara att du skulle få en känsla för hur det är när du börjar kritisera mitt sätt att köra bil, svarar jag lugnt.
_
Den här historien läste jag under perioden i somras när sambon inte fick köra bil efter sin stroke,  jag tyckte att den var så bra och skrattade mycket gott, sambon förstod den inte. Undra varför? =). Det var lite så här hos oss under perioden när han var ”tvingad” att ha mig som chaufför hela tiden, absolut hela tiden. Jag längtade till den 20:e augusti när han skulle få sätta sig bakom ratten igen, garanterat jublade han också inombords.
_
Han kör mycket bil hela tiden, många mil om dagen och jag kör när jag måste, det blir inte ofta. Vi kör på olika sätt men ingen av oss kör dåligt och sambon är självklart en bättre förare eftersom han har en helt annan vana och betydligt fler mil än mig bakom ratten. Däremot kör inte jag illa samtidigt känner jag mig alltid säker när sambon kör och jag påpekar inte de gånger han är ouppmärksam på något sätt. Han däremot var nervös när han satt bredvid, han är inte van att vara passagerare och inte ha egen kontroll över bilen vilket gjorde honom till en liten ”gnällkärring” med tillrättavisningar och rörelser som att han gärna skulle vilja ta över ratten.
-
Jag som är van att kunna sitta bredvid och se allting längs vägen, jag tycker det är skittråkigt att sitta bakom ratten. Att bara ta sig från punkt A till punkt B utan att uppleva någonting annat än vägen. Nu såg jag det som nödvändigt för jag  inte ville sitta fast, jag ville kunna ta mig till olika platser när som helst och det har sambon alltid sett till att vi har gjort utan att jag ens funderat på att jag kanske ska köra någongång. Efter den 20:e kommer lovade jag att absolut vara mer medverkande vid våra utflykter, som chaufför. Bilkörningen är något där vi varit mycket ojämlika och där jag som kvinna tyckt att det varit skönt att slippa, utan att ta reda på hur kul han tycker det är att alltid sitta på den vänstra sidan och se de oftast dåliga vägar vi kör över.
_
Som fågeln har jag njutit och sett allt runt ikring vår reserutt, medan sambon som fågeln har fått koncentrera sig på alla faror och hela tiden vara alert och vaken.

Avsändare Margareta som har blivit lite bättre men fortfarande är det han som oftast kör, men jag har bättrat mig. Att det var tvunget att hända något sådant här för att jag skulle få upp ögonen och förstå är synd. Vi har aldrig pratat om det eller ens funderat, det har bara varit så självklart vem som kör.

Ps  En ny version av ett tidigare inlägg i min gamla blogg.

Grönt är skönt …

ett gammalt talesätt som jag tycker håller. Grönt är en färg som onekligen känns skön och jag skulle gärna vilja lägga mig på det gröna sköna dunbolstret i mitt inlägg.  Tisdagstemat var just det rubriken säger – ett tema på tisdagar.

Grönt är skönt ...

Kategori | Tisdagstema| Grönt är skönt|

Mina tidigare inlägg i tisdagstema hittar du här >>>

Avsändare Margareta som med ett tema som återuppstått i mitt liv, jag inser att det inte alltid fungerar men det är kul de tisdagar jag hinner och den här gången visste jag direkt var jag skulle leta.

En inbjudande historia …

med en port som inbjuder dig välkommen är Kvarngården i Björkfors strax utanför Kalix. Med ideella krafter och som en del i ett EU-projekt har det rustats och byggts upp ett mindre lantbruksmuseum på området. Avsikten med projektet var att tillvarata och återuppväcka den kulturhistoriska känslan i bygden. Främst är det dock de ideella krafterna som arbetar och hela tiden rustar upp och iordningsställer området.

veckans port ska vi illustrera något som vi tycker är en inbjudande port och det här är något som jag direkt kom att tänka på, speciellt när jag vet hur människorna i byn varje år arbetar med att hålla Kvarngården i det fina skick den har idag.

Kvarngården i Björkfors är min inbjudande port

Kvarngården som byggdes på 1800-talet på Seskarö, då var jag där igen, är idag ett hembygdsmuseum. 1999 skänktes gården till föreningen Björkforsortens framtid och flyttades drygt tre mil till den gamla kvarnplatsen i Björkfors. Gården restaurerades efter uppbyggnaden och rymmer idag utställningar och café. Genom bilder, föremål och text får vi veta mer om Björkfors historia. Läs mer om Björkfors här >>>

Kategori | Veckans port | inbjudande|

Mina tidigare inlägg i veckans port hittar du här >>>

Avsändare Margareta som har upptäckt vilken fin gammal ort Björkfors är, hur det fortfarande finns människor som verkligen har sitt hjärta och sin själ i den bygd de lever i.

Tallbarren …

på sista versen för den här säsongen, hur vacker som helst med solstrålarna i ryggen mellan träden. Det är de små detaljerna i skogen som jag ser och kan uppleva så ljuvligt.  Tallegrenen med barren som snart ramlar av lyste så grann där den stack upp i mossan mellan alla de stora träden runt sig.

I veckan vill bildverkstaden att vi ska göra en inramning och jag har ramat in en del foton här på min blogg vid ett antal tillfällen men jag tycker om enkelheten och har därför oftast gjort en lika enkel ram och bara plockat upp färger från fotot. Ett exempel med ramar i olika färger från fotona hittar du bland annat i en tidigare fototriss som jag har deltagit i – Från skog till bord … - Jag ser när jag tittar på mina tidigare trissar och en del andra inlägg att jag faktiskt har använt mig av en hel del olika inramningar. Här ser du den inramning jag valt idag till min tallegran, som synes är den också redigerad och omarbetad en del.

Inramad och grann är tallbarren

Kategori | Bildverkstad – inramning

Varför inte göra det enkelt för sig när jag kan, all tidsbesparing är välkommen just nu. Därför gick jag in och kollade på alla de ramar till Photoshop, men det går lika bra till vilket annat program som helst skulle jag tro, som jag sparat ner någon gång från någon av alla de fototidningar som jag brukar köpa. Jag valde en ram som heter ram 43, kort och gott, drog in bilden i photoshop elements 7.0 och … Det är svårt att beskriva utan att se grundbilden av ramen så jag lägger in den också, vänta bara ett tag.  

Jag hoppas att du inte behövde vänta för länge, men jag var tvungen att pixla om bilden mindre innan upplägg.  Ram43Då gör jag ett nytt försök till en beskrivning av vad jag gjort.

- Jag öppnar både rammallen och fotot i programmet.
-Med magiskt suddgummi och 100 % tolerans och opacitet tar jag bort allt svart och det blir helt transparant.
-Grundbilden, duplicering av lagret behövs inte men jag gör alltid så som jag skrivit tidigare.
- Jag utökar arbetsytan med 120 % åt både på höjden och bredden, då har jag tillräckligt med utfallsmarginal – ”sömsmån” .
-Drar över ramen till bilden och passar in den över arbetsyta och foto sedan beskär jag efter hur bred jag vill att ramen ska vara.
-Jag plockar därefter upp färger med pipetten från bilden som jag vill att de ska vara, börjar med den yttre bredare delen av ramen och sedan fortsätter jag att plocka upp färger i olika nyanser.
-Jag markerar ramen använder skuggor -hög.
-Högerklickar med musen och redigerar lagerstilen, där jag återigen plockar upp en färg från bilden till skuggfärg istället för svart.
 

När allt är klart gör jag  till ett lager, pixlar ner bilden till ”mina” 510 pixlar på bredden och 72 dpi i upplösning. De här mallarna är egentligen gjorda för att sammanfoga bild och ram på ett annat sätt men jag har glömt bort hur och jag ids inte kolla efter just nu. Därför har jag ”hittat” på min egen lilla lösning.

 

Avsändare MargaOriginalbild utan redigering och ramreta som försöker göra det så enkelt som möjligt men det blir inte alltid så, sedan hittar hon alltid på egna lösningar för att få fram det resultat hon har tänkt och det blir inte heller alltid så, men kul är det i alla fall.

Jag glömde visst att lägga upp originalfotot så nu gör jag en liten redigering i mitt inlägg och lägger upp det. Detta är det jag använt i min bildredigering. Jag har några till bilder av samma tallegren där färgerna ser helt annorlunda ut i original. Det är små marignaler som gör de här färgförändringarna av bakgrunden genom solens strålar, i de första går bakgrunden mer i grönt.

Det är tur att någon är uppmärksam, för jag hade inte en tanke på någon annan bild än den jag lade upp. Det verkar som att jag har börjat glömma, jag läser inte rätt och jag dubbelkollar verkligen orden som står för dagarnas fotoutmaningar. Jag har inte för mycket att göra men jag vill göra för mycket. Tror att jag ska hinna med allt som far i mitt huvud och så blir det lite sådana här halvmessyrer ibland.