Jag ska inte gå över …

banken innan jag hunnit fota bron över engelska kanalen till 365 foton 2009 och temanummer 35 -bro eller bank. Nu kanske jag har fel om engelska kanalen och bron ”bara” är över Luleälv och engelska kanalen är den mindre kanalen, till höger och syns inte i bild, som inte är färdigbyggd misstänker jag när jag läser informationen.

Bron över engelska kanalen

Kategori |Bro eller tunnel– 35|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

Jag är inte riktigt säker på vad som är engelska kanalen, men den finns där och förklaringen till namnet hittade jag på Edefors hembygdsförenings hemsida där det står följande, direkt avskrivet:

Gällivarebolaget, hade av Oscar I, köpt Gällivareverket, som 1861ombildats till Gällivarebolaget och senare Gällivareaktiebolag. Planer fanns på att anlägga järnväg från Malmfälten till kusten. Man misslyckades med att anskaffa kapital, järnvägsplanerna knöts till kanalplanerna, gällivaremalmen skulle fraktas med tåg till Norrvik vid Lule älv, därefter på pråmar via kanalväg ner till kusten. Detta skulle bli en billigare lösning än järnväg hela vägen. Gällivareaktiebolaget sökte riskvilligt kapital i England och The Gellivare Company Limited, med säte i London, registrerades 25 febr.1864 och introducerades på börsmarknaden av väl ansedd engelsk bankirfirma.

Planeringsarbetet för forsarna Heden och Edefors påbörjades 1864. Projektet, i folkmun benämnt ”engelska kanalen” var stort. Löjtnanten Robert Schoug, vid väg- och vattenbyggnadskåren, hade projekterat och fungerade som byggnadsansvarig. Arbetskraft hade anskaffats från hela Sverige, där man lockade med bra arbete och tillgång på mark att bruka. Som mest uppgick arbetsstyrkan till 1486 män, därav i Edefors ett par hundra personer, men lönerna utbetalades oregelbundet.

Ekonomin för bolaget var ansträngd, hösten 1865 permitterades flera anställda, och 16 dec. meddelades från London att all utbetalning upphörde. Arbetet hade framskridit ganska långt och var till 2/3 klart. Schoug föreslog att arbetet skulle fortgå i mindre skala tills bolagets ekonomiska situation ordnats upp. Under 1866 fortsatte så arbetet, men vid nyårsskiftet var bolaget i skuld till samtliga som hade del i projektet.

Bolaget avvecklades 1867, Luleå rådhusrätt förklarade bolaget i konkurs, år 1871, var bolaget upplöst. Kvar i Edefors och Hedens trakter lämnade projektet kvar fattigdom och bitterhet. Efter älven finns ruinerna av det så storslagna arbetet, som aldrig kom till användning. I Edefors finns stenpiren och rester av den utgrävda kanalen.

Avsändare Margareta som kände ett stort behov av att komma mellan med ett betydligt mer seriöst inlägg och intressant historia samtidigt som jag fick ett till tema avklarat i 365 foton 2009. Nu är jag uppe i 53 avklarade teman, drygt en per vecka för ett år, men det var visst i slutändan en per dag jag skulle klara av. Om någon tror att jag ska klara av det så skriver jag bara, tro ska man göra på en annan plats.

Man kanske skulle gå med i finska armén …

funderade en kroatisk man, Mirko, till mina goda vänner i Linköping.

Man kanske skulle gå med i finska armén ...

Det finns två alternativ antingen så går det bra eller så dör man. Går det bra så är det bra med det, men dör man så finns det två alternativ.

Antingen så kremeras man eller så väljer man en jordbegravning. Kremeras man så är det bra med det, men väljer man jordbegravning så finns det två alternativ.

Antingen så blir man uppäten av maskar eller så blir man ett vackert träd. Blir man uppäten av maskar så är det bra med det, men blir man ett vackert träd så finns det två alternativ.

Antingen så blir man tidningspapper eller så blir man skithuspapper. Blir man tidningspapper så är det bra med det, men blir man skithuspapper så finns det två alternativ.

Antingen så blir man skithuspapper på herrarnas toalett eller så blir man det på damernas. Blir man skithuspapper på herrarnas så är det bra med det, men blir man det på damernas så finns det två alternativ.

Antingen så blir man torkad bak och då är det bra med det eller så blir man torkad fram … man ska kanske gå med i finska armén.

Avsändare Margareta som behöver en kort paus från alla fotoutmaningar idag och saknar lite annat i livet just nu. Jag ska ju rensa i min tidgare blogg och även bland mina CD-skivor som inte är få. De som läst hos mig tidigare vet att jag är en storsamlare på allt onödigt vetande och en hel del annat ”bra att ha” - andra texter, roliga historier mm som ibland kan vara roligt men en hel del hamnar i sopkorgen direkt. Den här historien vill jag i alla fall spara så därför hamnar den här, från tidigare blogg. Det blir garanterat lite mer sådant den närmaste tiden blandat med foton och förhoppningsvis några mer textmässiga inlägg.

Ps Vad jag vet så har inte Mirko gått med i finska armén ännu, han funderar fortfarande …

Partnern som aldrig säger nej …

Bröllop till varje pris?

vore kanske bra att ha, eller? Efter att ha läst om mannen som har planerat och bokat klart för sitt bröllop i juni nästa år, även sytt brudklänningar och nu återstår bara den lilla obetydliga detaljen – en brud som saknas.  Jag läste det här hos Imse och självklart var jag tvungen att läsa mer för att se om det var någon rolig historia hon försökte berätta för oss med sina finurligheter och som jag inte förstod. Nej, det var sant och jag gapar ännu. Är du giftassugen kan du läsa mer i artikeln på Aftonbladet som du hittar här >>>. Du hittar både hans blogg och hans hemsida i artikeln så det är bara att snabba på. Det gäller att smida medan järnet är på (stryk), men kolla först om du har rätt storlek för brudklänningen.

Osökt kom jag att tänka på historien jag läste i tidningen Filter i veckan, som också är sann och efter att ha läst den så kan jag tycka att mannen ovan är riktigt sund. Strax utanför Sundsvall bor en kvinna som är änka efter Berlinmuren, får jag skriva att hon är änka men så ser jag det eftersom den inte finns kvar. Själv säger hon att maken fortfarande lever men är handikappad och det sörjer hon. De gifte sig den 17:e juni 1979 med två av hennes vänner som vigselförrättare och vittnen. Muren sa ja, någon överraskad? Hon bär sin makes efternamn Berliner-Mauer.

Kanske vore det något för mannen ovan? Välja något som inte säger nej, men Berlinmuren är upptagen och kanske något som inte är på väg att falla de närmsta femtio åren så att de får leva lyckliga under många år. Jag vet inte var mannen bor men kanske finns det något vackert objekt i närheten så att resekostnaderna inte blir så höga, gärna med något litet kryp in så att de åtminstone får tillbringa bröllopsnatten tillsammans utan att vara föremål för vår nyfikenhet, lite avskild kärlek.

Avsändare Margareta som nu är beredd på allt, ingenting förvånar mig längre. Ibland hittar jag sådana där riktiga guldklimpar hos ”mina” bloggare. Den här >>> var också en som jag läste i förra veckan hos Beate.

Ps Jag vet inte vad människor tänker, hur de fungerar -vad som snurar där bland hjärncellerna, vilket fönsterfilter som har fastnat hos dem och det är jag evinnerligt glad för.  Däremot vill jag gärna tipsa om tidningen Filter som kommer ut varannan månad med en mängd intressanta artiklar, långa, varierande och intressanta.