är det just nu och det är inte konstigt med tanke på mina prioriteringar under dagen. Det är inte rörliga aktiviteter som har legat på topp den här dagen. Trots att jag steg upp redan 06:45 så har jag inte gjort någonting eller varit med om någonting som är värt att skriva ner här på bloggen. Om du inte vill att jag ska berätta om min tvätt, min middagslur. Inte ens en spännande dröm kom in i min hjärna under tuppluren. Nej jag förstod att du inte vill läsa mer om det så därför fortsätter jag lite på den inslagna vägen, den jag påbörjade igår. Lite dasshumor – nu tänkte jag skriva ner en av de mycket tänkvärda ord som hänger på mitt ”utedass” i stugan. Trots min enormt vackra utsikt från dasset så är det kul med något som livar upp den trista tillvaron på ett dass. Är det sedan några riktigt sanna ord så är det självklart ännu bättre. Alla mina upphängda anslag roar inte alla, speciellt inte det manliga könet. Jag kan inte förstå varför.

Oss kvinnor emellan

En dag i Edens lustgård …
ropade Eva högt till Gud
”Min skapare, jag har ett problem.”
”Vad är ditt problem, Eva?”
”Jag vet att du skapade mig och försåg mig med denna vackra trädgård med alla dessa underbara djur och den dråpligt roliga ormen, men jag är helt enkelt inte lycklig.”
”Hur kan det komma sig, Eva?” hördes det uppifrån
”Min skapare, jag är ensam och dödligt trött på äpplen.”
”Jasså, är det där problemet ligger – då har jag en lösning. Jag ska skapa en man till dig.”
”Vad är en man?”
”Denna man kommer att vara en varelse full med skavanker och dåliga egenskaper. Han kommer att ljuga, bedra och skryta; med andra ord, han kommer att ge dig bekymmer. Men han kommer också att vara större, snabbare och tycka om att jaga och döda saker. Han kommer att se dum ut när han är upphetsad, men eftersom du har klagat kommer jag att utrusta honom på ett sätt som gör det möjligt för honom att tillfredställa dina fysiska behov.
Han kommer dessutom att vara utan förstånd och gotta sig i barnsliga nöjen såsom slagsmål och sparka på en boll. Eftersom han inte kommer att vara alltför skärpt, måste du hjälpa honom att tänka efter och ständigt vara honom behjälplig med lämpliga råd.”
”Låter för bra för att vara sant” sa Eva, med ena ögonbrynet höjt av förvåning. ”Vad är haken?”
”Tja…” svarade Gud ”Du kan få honom på ett villkor.”
”Vilket då?”

”Som jag nämnde tidigare; denna man kommer att vara stolt, arrogant och beundra sig själv mer än allt annat… så du måste låta honom tro att jag skapade honom först. Du får aldrig glömma bort det.

Detta blir vår alldeles egna lilla hemlighet… du vet – oss kvinnor emellan.”

Avsändare Margareta som skriver att sensmoralen i det här visar än mer på den tidiga kvinnliga intuitionen och hur listigt vi undanhållit sanningen för en hel värld i årtusenden för att … och nu kanske det börjar vara dags att lätta lite på förlåten, fast bara lite. Och de säger att kvinnor skvallrar?

Kom i alla fall ihåg att inte äta för mycket äpplen – då kan du få långtråkigt och man vet aldrig hur det slutar.