Jag önskar …

att jag vore lika flitig som insekterna på sommaren.

Men nej, jag bara gör ingenting. Sitter bara här och känner hur den underbara matdoften från köket kommer in i mina näsborrar och hungrigare och hungrigare blir jag, speciellt när jag vet vad jag kommer att bli bjuden på idag.  Ugnsstekt fjällröding, pressad potatis, sallad och mest troligt någon god sås -jag har faktiskt ingen aning. Det börjar bli pinsamt med all den goda maten som jag hela tiden stoppar i mig och ingenting (nästan) tillagar jag själv. Salladen brukar jag åtminstone till 100 % alltid fixa, men idag missade jag visst det också. Stod väl för länge i duschen och innan jag blåst håret torrt så hann jag känna hur det var matlagning på gång.

Nu är det verkligen dags att jag blir lite mer effektiv och alert. På torsdag ska jag jobba och i morgon kväll ska jag orka vara vaken för en föreställning på kulturens hus. Nu brukar inte kvällarna vara några problem och sedan tror jag att artisterna vi ska lyssna på håller mig vaken och även på mycket gott humör, garanterat. Jag kommer med recensioner om inte i morgon kväll så efter jobbet på torsdag i alla fall.

Avsändare Margareta som alltid har tyckt om vintern men i år känns det som att jag inte har varit ute och njutit. Nu är det bara riktigt kallt, men så brukar det vara så det är ingen överraskning. Jag behöver den där friska luften, jag behöver min rosiga kinder, jag behöver motionen, jag behöver gå ut och lufta kameran, jag behöver … så mycket utanför väggarna i lägenheten.

6 svar på “Jag önskar …”

    1. Veiken – Det kanske var hockeyn i kväll som gjorde att jag bara behövde sätta mig till bords. Jag tror inte att jag är värd det mer än någon annan men däremot så borde han ha varit kock och fått utlopp för sitt intresse.

    1. Beate – Maso …? Nej om du däremot skrivit mato …

      Jag förstår för vår fläkt är under all kritik. =)

Tycker om din kommentar