Monthly Archives: februari 2010

Nu är jag förberedd …

Posted on by
9

för sommarens fåglar. Jag gillar inte att inte veta och med hjälp av den här ska det väl gå bättre när jag råkar få någon fågel i sikte, kamerans. Min fågelbok från barndomen innnehåller mest tecknade fåglar och det är inte så flygande lätt, mycket lättare kommer det att bli med denna. =) Allt som är gammalt och gediget samt förvånansvärt välbehållet är inte alltid det bästa.

Ett riktigt proffs småler åt mig, kanske till och med storskrattar men jag måste hålla mig till verkligheten, min verklighet och min kompetens. Det lustiga i den här boken är att det till och med smugit sig in ett foto av mig i tidig morgongryning.
-
Det är sådana här böcker jag hittar på bokerean, bra att ha. Böcker som jag vanligtvis inte skulle gå och köpa men när de ligger där och skriker (kvittrar) att den här kanske du har nytta av i framtiden då dyker jag på dem.
-
Avsändare Margareta som nu ska göra lite nyttigheter och sedan lägga mig ock läsa lite, inte i fågelboken. Det finns några fler lite udda böcker i min nyinköpta samling.

Vad göra …

Posted on by
8

när vädret är tråkigt trots att temperaturen var på ”blida” -12 men snön valde att om inte vräka ner så i alla fall yra ordentligt. Haparanda och IKEA blev vårt val eller kanske storebror och hans flickväns val. Vi kom inte iväg speciellt tidigt eftersom sambon hade sitt  ”lördagstippande” i det tipsbolag han har ansvar för just nu och flickvännen hade en patient på morgonen. Lite dumdristigt att ge sig iväg efter E4:an i det vädret men hade vi lovat så hade vi, så farligt var det inte heller när vi påbörjade vår avfärd. Vi hann inte ens utanför Luleå så såg vi två älgar som låg och väntade att bara få ge sig ut på vägen och bli en trafikfara. Vid utfarten mot  E4:an hade vi nästa varningstecken en avåkning eller om det var en mindre krock hann jag inte se men en väderolycka var det i alla fall.
-
Resan gick bra med en duktig chaufför som har vett att ta det försiktigt och köra efter väglaget. Sonen som aldrig varit på IKEA tidigare, hans åsikter om de massproducerade produkterna är inte det mest positiva om jag så skriver, började skämtsamt att fråga om inte  ”myrorna” fanns i Haparanda. Däremot tyckte flickvännen att det var exciting, en engelsktalande tjej, eftersom hon bara besökt IKEA en gång tidigare och nu behövde inhandla en hel del till sin lägenhet.
-
I nästan sex timmar hade affären besök av oss, sex timmar! Ett svårslaget rekord, jag skulle kunna skriva att det aldrig kommer att kunna slås fler gånger, jag skrev det visst också. Nu var inte jag och sambon inne i butiken under hela tiden utan vi hann med en hel del annat och även matinköpen klarades av.
-
Det är något konstigt med IKEA  som gör att jag alltid får öppna plånboken. Visst har jag gått igenom utan att handla något, de gånger när sambons mor bodde i Haparanda och jag bara gick in en sväng för att gå in. Idag blev det tre nya lampor till kontoret, välbehövligt. Sedan allt det där som bara blir ett plötsligt måste.

Den nya vitlökspressen är sambons behov och den pyttelilla nya ”kulgöraren” blev mitt akuta behov när jag stod där inne. Att göra snygga smörkulor blev exempelvis ”livsviktigt” där och då.  Lite fler rostfria små köksverktyg hamnade lätt i korgen. Något att fundera på är ju hur de kan sälja rostfria tesilar för fem kronor styck? Oavsett massproduktion så borde det vara stört omöjligt med dagens penningvärde. Det står klart och tydligt made in China för i Sverige skulle det aldrig gå. Hur lever de stackarna som tillverkar tesilarna? Vilket värde har de i samhället?
-
Trots det så hamnade de nu i mina kökslådor och kommer garanterat att användas flitigt utan att jag varje gång tänker på människorna bakom tesilarna, de som faktiskt inte har det speciellt bra när de tillverkar produkter för att tillfredsställa mitt köpbehov.
-
Vi kom i alla fall hem med bilen ganska fulllastat och flickvännen som beställt hemkörning av de större varorna. En fruktansvärd snörök och en hel del bilar än mer fulllastade än vår, med både släp och stora skåpbilar samt alla de enorma långtradare som trafikerade vägen.
-
Ett besök på ICA affären nära oss slutade i alla fall i ett gott skratt.  När vi kom till Luleå stannade vi till för att storebror skulle handla lite och jag kom på att vi glömt att köpa lite ingredienser till den mycket sena middagen. När jag skulle betala så stod sambon och skulle ta varorna med sig. Jag betalade och under tiden hörde jag mannen som stod och packade ner sina varor i bandet när han sa till till kassörskan, att han hade för sig att han tagit två påsar men nu var det bara en. Kassörskan svarade vänligt: – De kan ibland fastna och fara under bandet så ta en ny. Inget mer med det men när jag skulle gå till den lilla kiosken bredvid sa sambon att mannen bredvid börjat ”slita” i hans påse när han skulle packa ner varorona. Vilken påse?, frågade jag. Jag tog ingen eftersom det var så få varor och vi har bilen full med påsar.
-
Sambon kan låta lite bestämd när han vet att han har ”rätt” och bli irriterad över människor som inte har vett och etikett utan bara kör över andra. Jag hade gärna hört ”diskussionen” innan det jag hörde. =)
-

Avsändare Margareta som har förstått att nästa gång så blir det en tjejresa till IKEA i alla fall om storebror är inblandad.

Syftet och tanken …

Posted on by
16

med presentationen på det lilla visitkortet  är viktigt att fundera över. Vem är personen/företaget som jag representerar? Hur många är vi som inte samlar och plockar på oss visitkort överallt och sedan inte alltid kommer ihåg varför. Vad är det jag vill visa och varför ska någon komma ihåg just mitt lilla visitkort vid ett senare tillfälle? Personligen har jag en ”låda” full med visitkort som jag inte har en aning om varför jag plockat på mig eller vad företaget representerade. Jag har gjort några visitkort till vänner, små företag och även till mig själv genom åren. Det jag har funderat över är vem som ska ha presentationen och vad det är de vill säga?

I veckans bildverkstad ska vi göra visitkort och då använde jag mig av grunderna från tre tidigare eftersom de har en standardstorlek bland alla minipresentationer. Sedan är samtliga tre utformade utifrån tre helt olika anledningar förutom marknadsföringen. Jag känner även alla tre personer bra (speciellt hon i mitten) och har kunskap om både företagen och icke företaget.

Innan jag går in på hur jag gjort, vill jag förklara lite hur jag har tänkt.
-
Visitkort nummer 1 -Här tycker jag att det är viktigt att visa en produkt tillsammans personnamnet eftersom den kombinatikonen är mer känt än företagsnamnet.  Jag tror att ser man produkten och namnet så kommer man ihåg. Endast namnet hade inte sagt mycket eller någon annan bild eller färgsättning.  Nu vet jag inte om det hade varit bra med flera produkter eller den produkt som finns i var och varannans hem här i norr, hans flasköppnare. Jag valde nu bilden som jag fotat för några veckor sedan i fototemat macro. Bilden, personnamnet och företagsnamnet räcker för att du ska veta vad det handlar om. På baksidan ska finnas behövliga kontaktuppgifter.
-
Visitkort nummer 2 – Det är det första visitkort jag gjorde till mig själv en gång i tiden när jag skulle vara med på några höst- och hantverksdagar och behövde ett visitkort. Jag valde ett lite annorlunda foto av mig själv som ni bloggare nu ser i en annan variant i tid och otid hos er själva ibland.  Vid det tillfället tror jag att jag gjorde fotot ännu mer speciellt, en liten blandning av olja och akvarell. På baksidan lade jag lite information om mig själv och de tankar jag hade. Visitkortet var mer något som jag behövde för att skapa kontakter, att få folk lite nyfikna på mitt skapande. Jag kan berätta att det gick mycket bra och både försäljningen och snacket var mer än positivt.
-
Visitkort nummer 3 – Här säger företagsnamnet absolut ingenting för kunden, inte någon specifik produkt skulle säga något. Genom ett personligt foto skapas ett förtroende. Jag såg det som viktigt att personens namn samt alla kontaktuppgifter finns med på första sidan av flera anledningar. På baksidan finns den fakta med som inrymmer företagets klara områden.
-
För övrigt när det gäller visitkort finns det många olika modeller och storlekar, de här är den absolut vanligaste standarden 85*54 mm. Köper du färdiga stansade papper för visitkort så är det oftast dessa mått som gäller.

Kategori | Bildverkstad – Visitkort | hos Bildgatan

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop Elements 8.0 .
– I samtliga fall började jag med att skapa nytt med måtten 8,5 cm och 5,4 cm, två liggande och ett stående, samt en dpi på 72 för webbens skull.
-Sedan hämtade jag upp bilderna jag skulle använda. Det första är ett originalfoto förutom att det är en aning beskuret. Det andra har jag beskurit och lagt en gaussisk oskärpa på ansiktet efter att jag markerat. På det tredje fotot har jag lagt en radiell oskärpa runt mannen, lite symboliskt för bredd och service.
-Sedan har jag ändrat bildstorleken anpassade till de tre första skapade lagren.
-Drog över fotona samt sidhuvudet med logotypen i det sista visitkortet som nytt lager i de nyskapade tomma bilderna.
-Därefter valde jag olika fonter och skrev texterna.
-Gjorde alla lager i samtliga tre bilder till ett lager.
- Lade en skugga bakom varje för att de ska synas bättre här på bloggen.
-Klart.
-
Avsändare Margareta som egentligen har ett riktigt uppdrag att göra ett visitkort åt en tjej, när jag får tid och inspiration någon gång, nu har inte den varit på topp så det var riktigt kul att leka med ”nygamla” ikväll. Jag tycker också att det känns bra eftersom jag är en aning allergisk mot alla färdiga mallar som finns. Visst kan det vara kul att hämta hem och sedan förändra efter eget behov, men inte att använda dem rakt av. Ett visitkort ska vara unikt för mig och inte likadant som flera tusen andra har.

Fler visitkort och bildverkstäder hittar du här >>>

PS. Jag upptäcker att det är mycket jag verkar vara allergisk mot när jag läser här på bloggen, så kan det vara att alla allergier blir mer eller mindre synliga.

Till 100 % …

Posted on by
15

håller jag med Birgitta på torsdagsfoto att vi behöver lite mer färgsprak just nu även om jag tycker att vinterbilder är otroligt vackra. Nu känns det verkligen som att det är dags för något riktigt färgsprakande och får vi det inte i vår omgivning i verkliga livet så ser vi till att få det på bloggen.

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Färgsprakande

Avsändare Margareta som inte kunde sluta vid färgspraket utan fortsatte lite till och sprakade till det ordentligt med hjälp av originalfotot från arboretum utanför Torneå.
-
Följ länken så hittar du betydligt fler dramatiska vintrar och alla andra som deltar i fototemat – torsdagsfoto – här >>>

Små vassa taggar …

Posted on by
10

kan jag lätt sticka mig på i livet.  En del taggar gör riktigt ont, både i själ och hjärta medan andra små taggar bara ger övergående kroppslig smärta.  Självklart väljer jag den fysiska taggen dom både är betydligt lättare att illustrera bildmässigt och även enklare att komma över. I veckans makro är det fritt val och jag stannar kvar i sommaren och på en plats i solen – nära en kaktus och dess taggar men även den knoppande eller utdöende blomman.

Kategori |Macro – Fritt val hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som har allt sjå i världen att hålla ögonen öppna. Kanske ett litet stick någonstans skulle få mig att vakna till liv.

-

Ps Spänningen i stafetten är för hög så jag sprang i väg till datorn en stund men nu är det sista sträckan så jag återkommer kanske senare. Just nu -28.

En plats i solen …

Posted on by
10

är precis vad jag drömmer om och efter att sett programmet med samma namn blir det än mer uppenbart hur underbart det skulle vara ibland.
-
Visst skulle det vara skönt att äga ett litet ställe någonstans där solen skiner och temperaturen är högre -25. Jag har sänkt mina krav på temperatur betydligt efter den här vintern och att sedan sätta sig framför TV:n och se på programmet är rena självplågeriet. Jag har fastnat där – sitter och suckar längtansfullt efter något som är långt borta och just nu så ouppnåeligt. Precis som ett litet barn som vill ha något innerligt, men inte kan få det för tillfället och genom det visar det med suckar och lågmälda stönanden – tyck synd om mig.
-
Fast det är tur att jag inte är i det läget, surt sa räven, för då skulle jag ha ett annat stort problem samma som de har i programmet. Vilket alternativ skulle jag välja av det enorma utbud som finns? Det ensliga huset uppe på berget med en egen stor tomt? Eller den vackra våningen inne i stan med stor balkong och pool? Både med en vacker utsikt och närhet till havet för det är något jag inte skulle rucka på, vattnets närhet oavsett om det är havet, sjön eller älven. I och för sig är vatten något som finns i överflöd i min närhet just nu men med den skillnaden att det är fruset och jag vill ha det rinnande.

Nej, det är lika bra att det inte är aktuellt för jag skulle vilja ha … båda alternativen …kanske inte. Att ha en stor tomt skulle innebära en hel del jobb om jag inte skulle ha någon trädgårdstomte som sköter om allt medan jag gör det jag vill göra. Njuta, se och uppleva när jag är ledig.
-
Avsändare Margareta som någonstans där långt inne i hjärnbalken vet att tiden för andra suckar och stönanden, de av välbehag finns där framme inom en inte alltför lång period. Tiden i  stugan kommer snart och då vet ju alla hur jag brukar låta.
-
Ps Jag vet också en annan sak – att jag tidigare alltid skrivit hur jag älskar vintern. För varje år som gått och ju äldre jag blivit så uppskatter jag solen och värmen mer. Det är inte den här vintern jag älskar längre utan det är vårvintern och den har jag ännu inte sett minsta tillstymmelse av, förutom en eller två dagar någon gång så långt borta att jag redan glömt när.  Just nu -27,6

Eldar för kråkorna …

Posted on by
7

är precis vad de gör i det här huset, tvärtemot vad det gamla ordspråket förespråkar. Bästa platsen för kråkorna när vädret är som det är och även de fryser. Den här skorstenen och en skorsten intill i samma hus är en ständig värmekälla för kråkorna, bästa platsen helt klart.

Lite slöseri med energi kan jag tycka, men kråkorna håller säkert inte med mig utan de verkar trivas förträffligt på den gamla skorstenen.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 32 – bästa plats
-
Avsändare Margareta som nu kommer ihåg min lilla kråkdam, som jag skrivit om tidigare vid några tillfällen, och funderar var hon har tagit vägen det är länge sedan jag sett henne. Får ta och hålla koll åt andra hållet någon dag, för kråkor har vi kvar i området och många tycker jag att de är.

Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010

PS. Har jag mycket att göra när jag ägnar min tid till att fundera över kråkorna i området? Behöver jag söka hjälp någonstans?

Gröna fingrar …

Posted on by
8

är en stor avsaknad hos mig speciellt inomhus. Det där med att växter behöver näring har jag totalt missat men som tur finns det andra som vet och kan. Däremot hade jag under en period odlingar på min balkong som jag lyckades med och ett år riktigt bra.
-
Åtta sorters olika tomater växte och frodades under min ömma omvårdnad tillsammans med lite örter och kryddor.  Jag kan inte tala om hur jag gjorde, för det vet jag inte, men det var alldeles rött, svart, gult, grönt, orange och till och med randigt i stora klasar som bara blev fler och fler. Det var nästan så att man skulle kunna tro att jag testade genmanipulation med någon ny gröda som inte sett dagens ljus för första gången hos mig.
-
Den här bilden kanske inte ser ut som att jag berättar sanningen men så var det faktiskt och det här fotona är tyvärr det enda jag jag har för det fanns fler och det var före mitt digitala fotande och före jag överhuvudtaget kom på att det gick att fota annat än mänskliga varelser.

Kategori | fototema- Arkiverat -  hos Bildgatan

Tomater kräver verkligen sitt vatten och jag kan fortfarande idag inte förstå hur jag lyckades så succeartat med detta när sambon (på den tiden särbon) hemma på sin balkong försökte sig på samma sak men misslyckades nära katastrofalt.
-
Avsändare Margareta som hoppas att jag kan lyckas lite åt det hållet i sommar i stugan med några små planteringar, kanske någon ny liten odling. För visst kommer det en sommar i år också?

PS Solrosen på bilden har inget med tomaterna att göra, den är inte ens på riktig utan något jag stuckit dit för att få en färgklick bland det gröna. Jag förstod nog inte och kunde inte ana vilken färgprakt det skulle komma ur de där plantorna.
-
Fler bilder som är framtagna ur arkivet hittar du om du följer länken här >>> i fototemat Arkiverat

Speglar, speglar …

Posted on by
18

som inte på väggen är, visa mig vad som ljuset och speglarna kan ge. Idag har jag och kameran i samarbete fortsatt att leka med speglarna och fortfarande med ljuset i fokus. Nu med ett stearinljus som jag köpt någongång men inte använt, det ändrar färg hela tiden och vad passar väl bättre än att den får vara objekt för dagens spegling.  
-
När jag sedan såg att bildverkstaden har ordet spegla som tema så ser jag chansen att slå,  inte bara två speglingar i en smäll utan flera stycken. Först och främst med hjälpa av fyra stycken speglar fotar jag ljuset och sedan kan jag i photoshop fortsätta att spegla vidare.
-
Kul var det och genom en del lager, spegelvändningar och lite perspektivförändringar så fick jag ihop en spegling på speglingen.

Kategori | Bildverkstad – Spegla | hos Bildgatan

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop CS 3 .
-Öppnade originalbilden, som du hittar om du följer länken här >>> – Spegel i original.
-Jag beskar bilden kvadratiskt.
-Mättade och skärpte till bilden an aning med oskarp mask
-Duplicerade lagret.
-Vände det nya lagret vertikalt.
-Gjorde hela arbetsytan 150 % större för att ha lite mer utrymme för det jag sedan skulle göra.
- Omformade det nya lagret med ett nytt prespektiv.
-Gjorde ett nytt transparent lager.
-Med det rektangulära verktyget markerade jag en del av ljuset i det nya lagret över det perspektivformade lagret och sedan omvänd och raderade sedan omvänd igen. Därefter fyllde jag den nya rektangeln med svart färg och gav det en opacitet på 40% för att mätta ner lite av speglingen.
- Nu beskar jag bilden igen och lade sedan på ramen.
- Klar, förutom att jag som vanligt pixlade ner bilden till 51o i bredd och en dpi på 72.

-
Avsändare Margareta som tycker att det går fortare och fortare att skriva ner vad jag har gjort. Har kanske bättre koll och är mer fokuserad på uppgiften, sitter inte och speglar mig alltför mycket i annat. Koncentration – fokusering - mål. Det låter som en Margareta som jag just nu gillar … =)

Fler bildverkstäder hittar du här >>>

PS. Normalt är jag svårt allergisk mot ljus som ändrar färg, blinkar eller bara är så där amerikanskt kulörta. Men det här var kul och jag kommer garanterat att använda mig av ljuset i fler sammanhang och mycket spegelbilder lär det bli.