och sanningar ska det vara enligt Anki, som med varm hand överlämnat detta uppdrag till mig. Jag måste än en gång ”hitta på” några sanningar i punktform. Sanningar och icke sanningar skriver jag nästan varje dag här på bloggen. Inte alltid att det handlar om mig personligen, men en liten inblick över vem jag är, blir det i och med att jag väljer att skriva eller visa det jag gör.
-
En hel del osanningar har det också blivit i och med att jag deltar i fototemat Bildverkstan som handlar om att manipulera och retuschera bilder, även mina humoristiska inlägg är inte alltid sanningar utan historier som jag har arkiverat eller får till mig via e-post och som jag tycker bör för få komma ut till er alla. Nog nu om mindre sanna saker för jag måste övergå till ytterligare punktsanningar. Jag har skrivit några tidigare här på bloggen och om du följer länkarna så hittar du dem i - Bättre sent än aldrig … och – Vem är jag – med sju punkter? . Jag tror också att jag skrivit ner det fler gånger i någon av min tidigare blogg men något som jag inte importerat.
-
Om du läst vad jag skrivit tidigare i utmaningarna så vet du också att jag har svårt att bara skriva ner något utan att göra ett eget litet tema av det. Det blir inget undantag idag heller och nu måste jag komma på något, inte lätt så jag funderar febrilt medan jag skriver ner det här. Enklast är att skriva mer om det här, där jag oftast sitter när jag ”pratar” till dig och skriver eller lägger in mina foton, mitt kontor.

Nu blir det inte det, för jag måste försöka variera mig lite och visa en annan sida av mig själv än jag och mina datorer. Därför ska jag ge dig lite matnyttigt istället, inte så bra med tanke på att jag är ganska hungrig just nu, då kan det bli vad som helst och helt plötsligt försvinner jag för att bara …. mm.
-
Jag och maten
För mig är mat inte bara något som är nödvändigt utan det är en stor passion att få njuta av god mat och dryck, finns det något bättre?
- Jag har trots min passion en förmåga att slarva med maten under veckorna, luncherna blir inte mycket matnyttigt om de ens blir några.
- Jag kan bli fruktansvärt sugen på något och då måste jag bara ha det, som i eftermiddag då det blir ärtsoppa och pannkaka trots att det inte ens är torsdag.
- Jag har alltid sett till att ”mina” män har samma passion och de som jag skapat själv har jag uppfostrat i matens tecken, inte bara genom ätandet utan även att gilla matlagningens konst.
- Innan jag träffade min sambo åt jag inte godis (förutom dajm) och fikabröd, nu är det precis tvärtom i alla fall vad gäller godis. Min yngsta son frågade mig lite försiktigt när vi dejtat ett tag om han var beroende av godis. Idag skrattar han åt våra godisinköp men vi har blivit bättre, betydligt bättre under senaste året.
- Jag får riktigt illamående när jag tänker på semlor, lussebullar och anisbröd eller munkar som en del kallar det. Läs tidigare inlägg om det – Degklumpens dag …
- Jag är otroligt dålig på att långtidsplanera matinköpen, gör det i princip aldrig. Att veckohandla är något som aldrig fungerat i mitt liv.
-Vi (sambon och jag) är ganska lyckade i köket som lag och kompletterar våra kunskaper och matexperiment mycket bra.
Avsändare Margareta som kan konstatera att i kväll har vårt samarbete varit mycket bra. =) Jag har suttit här och skrivit sambon har handlat färdig ärtsoppa och står nu och vispar smeten till pannkakorna, eller plättar som vi säger här uppe. Det är bara så att det finns inte någon som kan göra så goda pannkakor som han, fråga mina söner.
-
Ursäkta uppehållet men middagen lockade och sedan var det dags för ett av ”mina” program – Halv åtta hos mig.
-
Nu kommer vi då till det här med överlämnandet och det är riktigt riktigt svårt för jag vet att de flesta nyligen skrivit och tryckt febrilt på tangenterna för liknande uppdrag. Därför gör jag den här gången som så – att, om någon är intresserad av att forsätta med kedjan av sanningar … Do it – jag väntar med spänning på att höra från någon att du satte dig ner och knapprade ner sju små sannningar (eller stora) om dig själv.
-
Ps Anki – jag tror faktiskt att jag fått en sådan här utmaning från dig tidigare, men jag förlade det någonstans på vägen… men nu gjorde jag det inte och tack för den fina specialaren som jag fick.
Om du klickar på länken till min specialare så hamnar du hos givaren – Anki.
Tack för den gulliga nallen, jag ska vårda den med största omsorg.

Oj, oj, oj vad du och jag har mycket gemensamt … nästan allt faktiskt:
Här kommer undantagen:
Dagens luncher – ja det har du ju läst om på bloggen. Så dom slarvar jag inte med.
I ditt fall Dajm, i mitt fall Dumle. Äter dock fortfarande sällan sötsaker.
Ja det var väl undantagen förutom ärtsoppa, den lagar vi själva (ytterst sällan). Pannkakor äter vi aldrig då vi inte vet hur man gör dom, det är sant faktiskt.
Det är nästan kusligt att ha så mycket gemensam med en tjej från Norrland… men samtidigt skitkul :-))))
Beate – Nej, att du slarvar med luncherna har jag helt säkert förstått =) men det är klart blir man bjuden på så mycket trevliga luncher med så trevliga luncher så skulle nog inte jag heller avstå.
Vi lagar mycket själv men just ärtsoppa (och en del annat) är så enkelt och går snabbt. Men ska nog lägga några ärter i blöt här framöver.
Jag tror att det är någonting med hur man vispar som gör att sambons blir så goda, för mina är inte ens värda att lägga på minne.
Det var som barnen sa på dagis när de fick pannkakor, deras mamma (alltså jag) sa att det inte var någon riktig mat därför förväntade de sig något som var mer mat före. =) Kanske min brist på att klara av det gott.
Det där med Norrland och mat. jag vet ju att du äter surströmming, i alla fall en gång per år det om något borde göra dig till en av oss. =)
Det var kul att läsa om dina sju sanningar … om maten den här gången. När jag har skrivit den här kommentaren skall jag gå in och läsa Vem är jag – med sju punkter … jag får se om jag antar utmaningen … vet inte riktigt men … som sagt. Kanske.
Ha det bra … Kram!
Skatan – Hoppas att du nappar, det är kul att läsa sådana där korta små ”sanningar” fast inte enkelt att komma på dem bara så där.
Här fick man veta ett och annat matnyttigt om dig minsann. För övrigt en del olikheter när det gäller oss. Ärtsoppan skulle jag se som något nödvändigt ont…
Kram
Znogge – Nej, jag förstår att det finns vissa skillnader. En av de största är nog dina veckohandlingar som jag inte klarar av. Det beror mer på att jag hela tiden ändrar mig om vad jag vill äta, vad jag som känns bra för dagen helt enkelt. Enda skillnaden är när jag ska ha gäster då vill jag planera, speciellt om det är kött som ska förberedas under längre tid.
Ärtsoppa, har blivit ett vuxetsug hos mig. Min yngsta son är allergisk så därför var det inte ofta det serverades hos oss tidigare.