blev mitt nästa objekt med pensel, fortfarande så lämnar jag några delar kvar i original. Du ser väl vad? I kväll har jag använt en annan oljepensel utan metalliskt skimmer. Jag är fortfarande på teststadiet men ville testa en levande varelse och se hur det blir. Nu är inte Terry levande längre, men i minnet är han det och på bilden en aning trött och riktigt grå hann han bli.
-
Avsändare Margareta som minns en Terry där inte en leksak höll, till och med pojkarnas golfbollar fick se sig besegrade.
Vilken fin Terry som jag tycker har kvar sin nos i original. Din header är förresten bara så fin!
Tack visst är det nosen som jag behållit. Sambon vill ha headern upptryckt i större format, men då måste jag arbeta om den lite mer noggrannare.
För mig är han helt underbar ser ut som min Watson men Terrys sviskon nos är lite mindre än Watsons.
Kram
Är din Watson en borderterrier? Jag och hundar, de vanligaste raserna klarar jag galant sedan kommer mina kunskapsbrister stort. Tax, schäfer, golden osv.
OH! så söt han var din Terry. När man inte ser originalet så har jag svårt att se vad du gjort för ändringar.Har du ändrat frisyren? Ha de gott Anita
Nej jag har ju målat över honom med en en pensel av olja, förutom nosen.
Det är väl en Yorkshire Terrier… eller… Min kollega har en sådan men den är inte lika ”gammal-grå” som din ;-)
En borderterrier annars var det rätt. Terry hade en ovanlig färg som barn och yngre men sedan blev han mer som oss människor med åldern, gråare och gråare.
Svar: Nu skrämmer du mig igen;-) Jag borrade blicken i henne, då hon stod rakt framför mig såklart… och hon ville inte dö… då blickar kan ju döda som du vet;-)
Jaha, är det så du får som du vill – enkelt. Det måste jag börja köra med, men inte med frissan för hon gör som jag säger i alla fall och sedan har vi gamla släktband.
Det är något speciellt med terrier! Något busigt….
Busigt, var bara förnamnet när han var i sitt esse.