i helgen utan har vackert suttit inne och njutit av helt andra saker och fått en del rensningar utförda under främst gårdagen. Jag vet att jag inte är gjord av socker men inte heller av sten och granit, så någon måtta får det allt vara på vad jag behöver utsätta mig för.
Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 357 – åtta
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken - 365 foton 2010
-
Att det regnar är ganska naturligt under sommaren och att det kom i helgen gjorde absolut inget eftersom jag väntar på att det vackra vädret kommer sedan, kanske runt midsommar eller så. Vi hade inget inplanerat som var ett måste. Årets spelmansstämma fick klara sig utan mig det här året och det verkar ha gått bra av vad jag kan läsa i tidningen.
-
Under en tid som icke längre gift bodde jag mitt i smeten vad gäller aktiviteter runt och kring kyrkbyn i Gammelstad. Det var ingen lek vill jag lova för under en period av några veckor var jag totalt inlåst under veckosluten. Tanken att ta sig ut med bilen från parkeringen var inte någon idé att påbörja. Jag borde ha varit medveten om det när jag flyttade dit men inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig hur det skulle bli. Vi har en förmåga att parkera överallt det spelar ingen roll om det är framför en infart och inte heller om det är inne på en privat gård. Det stod bilar precis överallt och då menar jag överallt. Det hände att ägarna till bilarna parkerade inne på gården bakom bilarna som stod på parkeringen. Hade jag bråttom iväg, glöm det. Jag kan fortfarande skaka på huvudet när jag tänker på vårt icke tänkande. Jag har flyttat därifrån och besöker kyrkbyn relativt ofta under sommaren, men mina parkeringar kan ingen klaga på – tror jag.
-
En parentes (som vanligt) och för att återgå till mina tidigare åtta bekantskaper som däremot är gjorda av sten och alltid hälsade en välkommen när man promenerade förbi på byavägen i stugan. Numera är det nya ägare och stenkompisarna är borta. De kanske inte har flyttat så långt för det gjorde inte ägarna, får ta mig en tur förbi och kika.
-
Vad har jag mer gjort i helgen? Ingen som har besökt mig har undgått att jag, som en stor del av övriga medborgare med en TV tillhands suttit och njutit av helgens stora begivenhet, nu pratar jag inte om fotboll. Jag som absolut inte var intresserad och hade lovat mig själv att inte se en minut av programmet. För det första var det stört omöjligt om TVn skulle slås på och när jag väl satt mig där så … satt jag och jag satt i flera timmar. Till och med att jag gillade vad jag såg, men jag är inte en sämre människa än att jag kan ändra mig och det var precis vad jag gjorde. Nu är det åtminstone över och vi kanske kan gå tillbaka till den normala vardagen … Nej visst, det är visst något som heter fotboll och tar upp en hel del tid för de som är intresserade vilket också drabbar oss som inte är det. Nu gäller det att komma till stugan inom en snar framtid så att jag kan ligga i hängmattan ute och sambon får sitta inne och vi båda njuter av olika anledningar.
-
Avsändare Margareta som skrivit ganska mycket utan att egentligen ha skrivit något alls, men så är det oftast med min existens som bloggare här ute i cyberrymden. Det går faktiskt att skriva om vad som helst. Sätt ett foto framför mig så fixar jag nog det, även om det som sagt inte är av intresse för någon. Lite urspårningar brukar det alltid bli när jag sätter fingrarna på tangentbordet. Det spelar inte någon roll för min blogg är inte något jag ska kommas ihåg för när jag inte längre finns. Jag ska inte heller försöka att förändra världen på något sätt.
-
Däremot finns det en sak som jag vill att människor ska veta – att det är jag som är mor till två underbara grabbar som är mina söner och att de har 50 % av mig. Och nu kommer vi till helgens absolut viktigaste händelse som inträffade vid midnatt Jag var faktiskt ut med bilen runt tolvsnåret, trots regnet. Jag som nyss skrivit att jag inte har trotsat regnet för att jag inte behövde. Jag kanske inte behövde i det här fallet men jag ville verkligen det. Fem månader sedan sist och så stod han där framför mig och gav sin mor en riktig bamsekram ute på flygplatsen. Vilken känsla att få se honom, att han ser lika frisk och kry ut som när han åkte iväg i januari. Mycket har hänt i hans liv som jag ännu inte hunnit ta del av, efter en lång resa ute i världen. Nu blir han i alla fall hemma åtminstone hela sommaren så jag ska säkert hinna träffa honom en del och få till mig lite av hans upplevelser, allt berättas kanske inte till kära mamma.
-
Jag är inte frisk så städningen jag håller på med går lite långsamt därför blir det pauser och andhämtning. Halsen har ont, alla leder i kroppen lider och ger min hjärna riktig värk, från tå till toppen. Feber, nja, men kan vara på gång känns det som i ögonen.
Så gott att få hem sonen du!! Det är allt väldigt speciellt när de beräder sitt ”föräldrarbo”. Vi ska få hem 4 av våra barn i midsommar, ja jag räknar även svärdöttrarna till mina barn..så två söner o två sambos kommer. Här ska vara mycket folk i midsommar o de ska bli kul hoppas solen tycker de e kul att lysa den dagen oxå!! hummm.
Snygga stenar, de ser ut som de grannen hade som ljuslykta. *ler*
Jo, ja jag kollade oxå bröllopet. Otroligt fint. Jag är ingen kungamänninska jag inte men nu börjar de bli mänskiligt o vanligt folk tar plats då blir de mysigt, oh de blir bröllop av äkta härlig kärlek. Ska vi börja vänta på efterföljarna nu tros??
Ha´t gott
Kramiz Anki N
Det känns skönt och tryggt att ha honom på hemmaplan ett tag. Nu bor han hos storebror eftersom det fria utrymmet ger bättre för all packning som kom med. 30 kg i övervikt hade han, inte på kroppen. =)
Krya på dig, hoppas städningen går bättre och härligt att sonen är hemma.
Städningen kom inte så långt innan jag insåg att jag inte skulle orka men den finns kvar och försvinner inte. Sambon tar nog vid imorgon om inte jag är bättre.
Det låter som min åkomma faktiskt även om du inte har feber än. Så unna dig att ta det lugnt och vila kroppen. Man brukar bli frisk fortare då.
Krya på dig!
Det är nog ditåt det lutar först en panodil och nu två alvedon. Tyvärr hittar vi inte någon febertermometer, inget som har använts på mycket länge och nu är den inte där den ska. Men jag känner att lite har jag i kroppen, feber.
Jag har sovit hela eftermiddagen och kvällen men ett litet kik på nätet måste göras =)
Hoppas att du riktigt kan njuta i hängmattan. Som du förstår så delar vi samma intresse med fotbollen så det blir ingen hängmatta för mig. Men skall jag va riktigt ärlig tycker jag det börjar bli lite tjatigt. Retar sig på spelarnas brutala och fuskiga spel och på domarna
Jag känner hur glad du blev av sonens hemkomst. Ha de gott. kram. Anita
Det är kul när man kan dela intressen samtidigt som det inte är något problemför någon av oss trots att det lite ironiskt kan låta så från mig ibland. Jag låter och skriver mer än …
Underbart att han kommit hem trots att jag inte sett honom idag så vet jag ni hur han har det och mår när jag får se honom fysiskt. =)
Hängmattan får absolut vänta till jag tillfrisknat. Jag kunde till och med berätta för sambon vad som hänt i en tidigare match idag, när jag legat i soffan, så helt novis är jag ju inte.
Nej Margareta… nu är det för sent och ditt inlägg är alldeles för långt för att ”tanten ” ska orka med. Klockan är ju iaf drygt 23:30 och ”tanten” ska jobba imorgon. Men du har fått hem sonen, så mycket hann jag med åsså var bilden på de mlade stenarna riktigt roligt.
Det viktigaste blev uppfattat – ja han finns i Luleå nu. Jag vet inte hur många gånger jag har fotat de där stenarna genom åren, fler än en i alla fall.
[...] 352. Vänta 353. Väntan 354. Väska/Väskor 355. Växthus 356. Ånga 357. Åtta 358. Äpple 359. Är kärleken besvarad? 360. Äventyr 361. Ödslig [...]