Grande finale …

är det för mig idag. 31 oktober den sista dagen i månaden och det sista rosa inlägget här hos mig för rosa bandets kampanj. Allt annat rosa som skulle råka dyka upp här på bloggen efter dagens datum är inget annat än en slump och absolut inget medvetet. Inget mer letande efter rosa bland arkiven, i naturen eller bara här hemma.

Vad passar väl bättre än att ge mig själv en bukett som börjar i de ljusaste för att gå in i de mörkaste rosa nu när jag varit så duktigt enträget målinriktad. Jag klarade det. Jag är så stolt över mig själv att jag kunde vara så fokuserad på att klara det här i en hel månad och en månad som innehåller 31 dagar, hade varit enklare i februari. Det låter som att jag tappar intresset för saker ganska snabbt, en månad är ingenting. Jag vet, men bloggen är något som inte ska vara så förberedd och inte så planerad, inte min. Det är något som jag gör när jag har tid, jag har lust och framförallt ork och inspiration. Får aldrig bli ett måste.

Nu verkar det som att jag haft mycket av allt det under den här månaden. Jag har slagit ett eget nytt rekord i antal inlägg på en månad – just nu (efter att denna publicerats) 68 stycken. Det tidigare rekordet sattes i september 2009 med 65 publicerade. Undra vad jag egentligen sysslade med den månaden när jag hade så mycket av allt och tiden … Det var lite i slutet av stugsäsongen samtidigt som det var full rulle på jobbet igen efter ledigheter och dylikt. Kanske mörkret och myset att sitta inne på kvällarna? Jag vet faktiskt inte vad som gör skillnaden mellan när jag skriver och när jag inte gör det. Tiden handlar om prioritet och lusten till att sitta här. April och januari 2008 var jag knappt närvarande med bara 11 inlägg, kan inte förklara det men om jag läser kanske jag kommer ihåg.

Det är så min blogg ska fungera. finns det tid, lust, ork och inspiration då flödar det, övrig tid är det tyst. Aldrig ett tvång och när jag känner motståndet eller motigheten då får den vara. Ett litet ”tvång” har jag satt mig själv i men det låter jag vara oskrivet just nu, tror fortfarande att jag kanske kommer att klara det. Det är trots allt två månader kvar av året. =)

Avsändare Margareta som ska se reprisen från TV 4 igår ”Så mycket bättre” med Tomas DiLeva, måste se.

2 svar på “Grande finale …”

  1. Stort GRATTIS till den rosa bedriften. Det var verkligen otroligt bra gjort. Är mäkta stolt över dig:-)))
    Vad gäller antal inlägg så gör vi ju olika – vi bloggare alltså. Du kör ditt stuk och din ”rytm”, helt rätt. Det ska ju vara roligt att blogga, man ska ju må bra av själva skrivandet. Det finns ju inget värre att följa: ”nu har vi gått upp, jag har lagat frukost och nu har jag dammsugit övervåningen” … typ. Du förstår.
    Nu blev jag ju nyfiken vilket ”tvång” du har utsatt dig för, men jag tror jag vet. Ska dock inte kommentera här.
    Tomas DiLeva är toppen. Har träffat honom IRL faktiskt på ElGiganten i stan. Han är ju så cool. Han kör sitt eget race med allt och det beundrar jag honom för.

    1. Jag förstår -lite städning, tvätt och annat trivialt blir det ibland men inte riktigt så … du förstår. =)
      Jag tror att du vet vilket tvång (inre) som jag har utsatt mig för under året eller mer innan året började. Skulle inte ha något mot att möta honom och umgås lite med prat och lyssna på hans tankar. Han är cool.

Tycker om din kommentar