Rekryteringsträff …

på arbetsförmedlingen läste jag i en annons sent igårkväll . Tio bemaningsföretag skulle vara närvarande och jag var välkommen att träffa företag som söker arbetskraft. Ta med ansökningshandlingar och CV stod det uttryckligen.



Jag har genom åren varit delaktig och fått god insyn när olika arrangemang anordnats. Det har varit allt från marknader och stora montrar i riktigt stora mässhallar, några år hela hallar, det har varit resor till när och fjärran, det har varit middagar och matarrangemang både nationellt och internationellt (till och med kungligt). När det gäller matdelen så ställer den otroligt stora krav på den ansvarige och det är inte alltid att matproducenterna själva förstår vilka regler och lagar som gäller. Det har varit ett stort antal företag inblandade och åtskilliga har både besökare och gäster varit.

Men aldrig aldrig någonsin har jag upplevt detta totala kaos och brist på organisation. Hela min förmiddag … borta till något som jag inte vet vad jag ska kalla det.  Det är bra att de försöker men jag misstänker att det inte är första gången. Jag vet att det inte är första gången, för i samma annons kan jag läsa -är du som företagare intresserad av att delta på våra uppskattade rekryteringsträffar? Uppskattade av vem? Knappast av de som söker arbete och jag kan inte tänka mig att någon annan är nöjd än de som ska peta in en siffra över antalet utförda aktiviteter, för statistikens skull.

Rekryteringsträff … ett ganska bra ord och låter mycket seriöst, tycker jag. Bestämde mig sent igår att åka dit. Men vänta, jag hade inte några utskrivna och inbundna CV. Jag är noga när jag gör mitt personliga brev med CV och de referenser jag lämnar.  En snabb koll, några små ändringar. Hur många skulle jag dra ut? Skulle tio stycken räcka? Nu tog den gula färgen slut efter fem utdragna, kändes inte bra. Nu var det så och jag fick nöja mig med fem, får väl åka och köpa nya toner och skicka till alla som vill ha. Steg upp tidigt på morgonen för att binda in mina dokument. En snabb dusch med hårtvätt trots att håret var nytvättat men man vill ju vara hel, ren och fräsch vid möten med presumtiva arbetsgivare. Mitt hår är inte torkat i en handvändning så det fick bli torken, jag ville vara där när de öppnar. Kläder? Vill se bra ut utan att vara uppklädd -inte alltid det hjälper med hel och ren, jag måste själv känna mig bekväm. Hittade snabbt något som kändes helt ok. Då var det bara några små detaljer kvar, dra över CV till en USB, ifall att … Plocka fram en mapp för att lägga mina utskrivna CV i.

Sedan check – plånboken (i fall att), telefon, nycklar, läsglasögon och kameran (för säkerhetsskull). Allt klart för att åka till spännande och intressanta möten. Huvudet – tog jag med det? Det kändes så när jag åkte.

Nu skulle jag få träffa intressanta företag där en presentation av mig och min kompetens skulle ges möjlighet.  Kändes riktigt kul.

Det började hyfsat bra. Redan vid entrén stod tre fyra personer och hälsade välkommen och lämnade över ett papper med en ”ritning” över lokalen och var de olika företagen fanns. Mellan trappstegen någonstans på första våningen tog organisationsförmågan semester, projekttiden (eller pengarna) för den här aktiviteten tog helt enkelt slut.

Jag har aldrig varit på Ullared och jag har aldrig sett programmet som handlar om densamma, men …  Att träda in i detta totala kaos av människor som försökte armbåga sig fram och hitta de intressanta som de sökte, glöm det.  Det enda jag såg var en massa vilsna människor som försökte hitta något, om de visste vad de letade efter.

Jag visste, men där tog mitt vetande slut. Åt något håll skulle de där företagen finnas som jag tänkte prata med men var? Hur bra än ritningen sett ut så fattade eller såg jag ingenting. Efter ett tags irrande runt i lokalen kunde jag greppa en i personalen (på AF) och fråga. Nu var det inte riktigt så enkelt, efter att jag tagit fokus på något som såg ut som att det skulle kunna vara ett företags ”monter”. Där stod en man och pratade till allt och alla och det lämnades intresseanmälningar, någon CV frågades det inte efter och alla pratade i mun på varandra stod och lyssnade i klungor när personen som var först i klungan fick chansen att prata för sitt. Jag fick höra två mycket skrämmande (för mig) snack av en av representanterna för företaget men nu var jag här för egen del, det vore väl tusan om jag inte skulle få komma till tals och lämna en CV i alla fall. Det var inte min bransch men de skulle söka en sådan som jag inom en snar framtid. Jag presenterade mig och pratade lite med honom  samtidigt som alla andra försökte komma fram och lite knuff här och lite knuff där under samtalets gång. Jag fick lämna ifrån mig en CV, en som kommer att läsa -egentligen i fel bransch, spelar ingen roll han tog mot den.

Jag pratade med två bemanningsföretag till men ingen av dem var intresserad av att ta min CV, inte för att jag tror att de tyckte jag var helt ointressant utan därför att de vill ha dem via nätet och där har jag redan registrerat några. Nu kände jag paniken av att jag måste ut från denna helt ointressanta plats, för mig som vill ha ett arbete och skapa kontakter inte bara vara en siffra i statistiken, antalet besökare.

Det här var en nyttig upplevelse för mig. Vilken katastrof (om jag kan kalla det så). Vem kan vara nöjd med det här upplägget? Arbetsförmedlingen har sitt plus med sin statistik som de garanterat måste lämna, sedan ser jag absolut inget mer positivt för dem. Kanske att de anställer någon av de goda och i synnerhet duktiga organisatörer som är arbetssökande till nästa aktivitet de tänker genomföra. Bemanningsföretagen -varför ställer de upp och är med?  Jag vet inte vad de gjorde där förutom att visa att de finns. Vem vet inte det idag? De arbetssökande -måste ha varit lika novisa som jag var idag om vad detta var för något. Allt de gjorde där var bortkastad tid i arbetssökande.

Jag fick om inte annat igång min hjärna på lösningar för att göra en rekryteringsträff till något bra. Inte det här som jag ser som förnedrande för arbetssökande som borde ha nyttigare och bättre saker för sig, för bemanningsföretagen hade de räckt med en skylt med deras namn samt webbadress, för arbetsförmedlingen ökar det statistiksiffrorna över aktiviteter och åtgärder.

Avsändare Margareta som förstår att detta inlägg inte ökar på mina chanser till jobb men kan inte vara tyst och vill de förbättra så har jag mycket bättre idéer för att göra det till något bra. Jag är till arbetsmarknadesn förfogande. Det är väl de arbetssökande som ska ha nytta av det? Har jag kanske missförstått? Det är inte personalen det är fel på, tänk istället om de ibland skulle få tänka själva utan alla regler, lagar och avtal samt få skita i statistiken.

PS.  All den där förberedelsen på morgonen, till vilken nytta? Är det någon som vill ha en CV så har jag några färdigt utdragna och spiralbundna, blev av med en efter ”tvång”.  Förmiddagen resulterade inte i en enda spännande kontakt och inte ett arbete som …

Till och med på alla krimskrams marknader är tydligheten bättre.

*

8 svar på “Rekryteringsträff …”

    1. Nej. Att ge och ta till varandra är bra men inte när vi som vill träffa, prata med någon kommer i kläm.

  1. Verkar va en samling för ömsesidig beundran att hur duktiga de är för att försöka få folk i arbete. Om jag nu uttrycker mig rätt. De vet inte vad de går miste om med din fina kompetens. Kramar. Anita

    1. Jag ser det som endast marknadsföring att de finns, gratis, och det är väl bra i sig men för mig som arbetssökande ger det inte något. Det beror ju på vad de söker om jag har rätt kunskap, igår såg jag inte något.

  2. En absolut skitmorgon med andra ord. Nu har du gjort det och du kommer inte att göra om det. Punkt. Slut. Glöm det NU!!!
    Dina proffsigt inbundna CVn kommer till nytta vid en eventuell intervju, så dom är ju bra att ha å du slipper göra nya i all hast.
    Nu tycker jag att du ska ta en vinare/öl (trots att det är måndag) och glömma denna totalt värdelösa dag.

    PS. Det ordnar sig Margareta, ta det lugnt bara. DS

    1. En skitmorgon för mig men i tidningen idag är det bara positivt, handlar kanske om förväntningar, krav och erfarenheter. Jag har glömt även utan.

  3. Lider med dig, usch! Vet precis hur det är. Jag har t o m varit kallad på rekryteringsträff med endast _ett_ företag i AF’s lokaler, där man fått stå i kö i gott och väl 4 timmar för att få lämna ifrån sig CV, men utan att få prata med dem. En annan gång hade inte företaget som skulle rekrytera dykt upp så en från AF tog emot folks CV! Det är ju inte därför man åker på en träff – utan för att få prata med dem, ansikte mot ansikte, visa vem man är, höra vad de har, och därefter lämna CV… Fick jobb på Proffice så för en massa år sedan. Såg på deras hemsida att de skulle ha träff i deras lokaler, åkte dit, och jag var den enda som kommit dit och var intresserad av adminjobb, så jag fick prata själv i 2 timmar med en kvinna… :)

    1. I dagens tidning var det bara positivt? Det handlar kanske om krav och erfarenheter. Ditt sista möte var perfekt men samtidigt lite tråkigt för anordnaren.

Tycker om din kommentar