Hur svårt kan det va …

att läsa spelregler och förklara dem via telefonen? Det trodde inte Christoffer skulle vara någon match när han ringde från tåget på väg ner till Oslo. Där satt de, han och kompisen, och hade så där allmänt tråkigt som det går att ha på allmänna kommunikationsmedel om man inte hittar på något kul tidsfördriv. De behövde något att roa sig med under resans gång och kortleken var nerpackad. Packad var däremot inte minnet över vad det finns för kortspel för två och vilka regler som gällde, den lilla obetydliga detaljen hade de lämnat kvar hemma i Luleå. Mamma fixar det, kom han säkert snabbt att tänka, och visst brukar mamma fixa en del men … Det visade sig att den här gången blev det inte någon lätt uppgift ens för henne. Självklart har jag böcker med kortspel och regler, men försök att läsa spelregler och få någon annan att förstå, någon utan penna och papper, i telefon. Jag sitter inte gärna flera timmar i mobilen och pratar och spelregler i skrift kan vara en vetenskap i sig.

Klart att han då ringer till hjärnan i familjen, det var mitt påstående i går, men den kommentaren fick jag snabbt stoppa tillbaka så långt bak det bara gick och försöka att glömma att jag någonsin sagt. Självklart så fungerade det inte om man aldrig spelat spelet och ska försöka lära sig något nytt, förstår till och med jag och det gjorde även han efter X antal samtal. Slog åtminstone nytt rekord i antal samtal med honom under ett och samma dygn. De fick nog sitta och spela poker samt olika sorters whist hela kvällen (och natten), roligare än så blev det inte.

Jag kunde inte låta bli att le när jag hittade det här fotot på honom och har en känsla av att han än idag ser ut så här när han gör något -med kraft, koncentration och inlevelse går han in i allt.

Bildgatan som nu skickat några länkar till honom så att spelregler kan tränas under den dryga veckan i Oslo, kanske skulle datorn packats med så hade han kunnat ladda ner dem inför hemresan, misstänker att kompisarna där nere inte har någon skrivare. Efter ett inbrott, när han bodde i Oslo, så blev han av med Iphonen och har nu inte någon telefon med uppkoppling mot yttervärlden, förutom det som var ursprungstanken med telefonen.

Ps. Han flyttar inte tillbaka, utan det var en livsviktig konsert som kallade honom ner till vårt grannland. De med svenskarna som skalar bananer, eller som Christoffer skrivit -inte vårat Oslo och teleråttorna dricker nog mest kaffe.

8 svar på “Hur svårt kan det va …”

  1. Hjärngympa är ju bra, men frustration över spelregler som kan tolkas i det oändliga kan ju göra vem som helst gråhårig. Per telefon dessutom…………..

    1. Det är bra och jag håller med om att spelregler är svårtolkade, speciellt om man ska tolka dem mitt under spelets gång. =)

  2. Alltså ärligt talat hade jag inte förstått reglerna ens om jag hade haft ett kortspel. Kan inget alls – förutom Patience på datorn. Inte ens det längre då det inte finns mer i ”sortimentet” längre.
    En himla söt grabb måste jag säga. Är han fortfarande så snygg;-) ??

    1. Jag är ju en spelare av kort och andra IRL spel. Som part i målet så säger jag att han var underbart söt och det är att han väl även nu men nu mera snygg, en liten magnet. =) Partisk, jag? =)

    1. Jag vill själv lära mig praktiskt, kanske därför en del saker går sönder i min närhet =)

      Du sätter mig lite på pottan eftersom det är länge sedan jag skannade in det fotot. Men uteslutningsmetoden – pottfrisyr och vi bodde i vårt första hus, så han bör vara drygt fyra tror jag. Han lärde sig mycket av storebror och hans kompisar.

Tycker om din kommentar