En åktur …

tur och retur till stugan tog jag igår, för att fixa lite och hann ”tömma” köket med allt som jag ska ha kvar. Övrigt till återvinningen eller så får den som eventuellt köper stugan behålla det.

Några andra som också tog en åktur var bilarna i den här olyckan, där deras färd tyvärr inte slutade vid det tilltänkta resmålet utan med en helikopter till Sunderby sjukhus och senare en ytterligare resa till Umeå.

Jag hade aldrig tagit den här bilden om jag vetat det jag såg en stund senare när jag åkte på den lilla grusvägen strax nedanför och såg det jag såg. Den bilden sitter fortfarande kvar i mitt huvud och ger mig ännu mer tankar om alla galningar som kör som att det handlar om något mycket mer än några hundradelar för att ta sig från plats A till plats B. Nu vet jag inte vad som är orsaken till den här olyckan och det vet nog ingen mer än den person som idag ligger medvetslös med svåra skallskador och kanske aldrig kommer tillbaka.

På det här vägunderlaget med mycket vilt, många kurvor och krön är jag förvånad att det är en hundrasträcka. Det gör att bilarna gasar på ännu mer och inte många som håller tillåtna hastighet.  En fördel med sambos nästan dagliga pendlande är att han kör efter E4:an med mitträcken vilket gör att det åtminstone försvårar för galna omkörningar och mötande i samma körbana, men visst är jag hela tiden orolig.

Därför säger jag som en gammal man (95 år då) sade till oss varje gång vi tog bilen för en utflykt i Kroatiens vackra landskap –  Piano, piano!

Kategori | Onsdagstema | Åktur | hos Bildgatan

Fler som tar en åktur hittar du i länkarna hos Onsdagstema.

Ps. Jag vet att det är torsdag och inte onsdag idag. Som ursäkt kan jag skriva att för första gången tog jag inte med någon dator vid gårdagens åktur till stugan – och saknade den inte heller.

20 svar på “En åktur …”

  1. Vet inte om jag förstått dig rätt men har ni avyttrat ett torp och köpt ett annat eller har ni haft två? Låter i alla fall spännande med en ö. Jag och vatten…

    1. Vi håller på att sälja stugan som vi ”alltid” är i och ska nu ha något tillsammans. Vi har ju varit i två stugor genom åren och den ena är inte vår, utan en nära till sambo som ska säljas och då passar vi på -den ligger på en ö, men med bilväg genom alla broar som finns.

    1. Ja och därför tycker jag inte om att fota om det inte har ett syfte med bilden. Här såg jag inte hur allvarligt det var förrän vi kunde köra vid sidan.

  2. Ja såna bilder sitter kvar länge på näthinnan.Fotade en olycka inte så långt från vårt hus mellan en lastbil och tåget. Men då hade man ju bara i tankarna att ta en bra bild till tidningen.Just då stängde man av känslorna. Men den scenen glömmer man aldrig.
    Hoppas det går bra med tömningen och städningen av stugan. Kramar. Anita

    1. Det är skillnad när du är ute på jobb och ska fota. Däremot bodde jag granne med en fotograf och när vårt hus brann ner så fotade inte han eftersom han inte var i tjänst och det uppskattade jag verkligen. Däremot hade vi ”grannar” som filmade och då kan man ju fundera i vilket syfte, kvällsnöje med middagsgäster?

  3. Ja fy sjutton ibland undrar man vad det är som gör att folk schwissar förbi stup i ett fastän man håller det tillåtna. Det låter som en dålig prognos för chauffören – undrar vad som hände. Kanske blev han stungen av en geting??

  4. Usch den åkturen slutade ju verkligen hemskt. Att bevittna en bilolycka är absolut det värsta jag vet. Har varit med om det två gånger och kommer fortfarande ihåg detaljerna.
    Vad gäller bilden till temat så kan man ju säga att du inte kunde ha fått något mera dagsfärskt…
    Med ålderns rätt hag jag lugnat ner mig betydligt när jag sitter bakom ratten, men livsfarliga omkörningar hag jag aldrig ägnat mig åt. Fegt eller klokt, det sistnämnda tror jag.

    1. Jag kan köra fort på sommarväglag, men med förstånd och säkert inte fort nog för en del. Men jag kör försiktigt trots farten.

  5. Ja en åktur kan få ett abrupt slut tyvärr, man blir lite skärrad när man ser en olycka.
    276:an efter Åkersberga mor Norrtälje är ingen höjdarväg, däremot om man ska in till stora staden är det 4 filigt med mittremsa hela vägen;-))
    Nä inga hundar lämnas i bilen i värmen, då har dom det bättre hemma;-))))

    1. Jag vet ju inte vad som hänt men ibland tror jag inte ens att de bästa vägar kan hjälpa mot alla som finns ute på våra vägar och nu är det så mycket droger inblandat, speciellt med blandmissbrukare som är de farligaste i alla lägen.

      Jag förstod att det inte sker hos dig.

  6. Det blev ingen trevlig åktur för inblandade i den olyckan. Läste om den i webbtidningen. Riktigt illa är det visst för en person i alla fall. Bra väglag, ljust… Vad hände egentligen?

    Som svar på din undran: Just nu ”semester”. Kanske annat så småningom…..

    1. Väglaget är ju bra för övrigt finns ju mycket att önska, men det borde inte skapa sådana olyckor om man kör med förstånd men något har hänt. Tänkte på att en hund var inblandad och den kan ju ha stört på något sätt men jag vet absolut inte.

  7. Hoppas verkligen att den inblandade klarar sig och att det kan få en positiv utgång. Men det leder till eftertanke. Vi kan bara köra vårt bästa men vi vet aldrig vem eller vad vi möter…

    1. Kan nu se att det är livshotande för den ena bilföraren. Det var bara en person i varje bil (och en hund).

Tycker om din kommentar