Jag vill ha vuxenmat …

på julbordet. Därför har jag bestämt att skippa allt vad köttbullar och prinskorvar heter, än hur korvtokig jag är. När förslaget lades fram kom jakande svar från både sambo och min yngsta. Har inte frågat den äldsta eftersom han skulle arbeta hela julhelgen och inte vara närvarande fysiskt.

Men … idag kom sambo hem efter att ha varit hos våra goda vänner och tillverkat julklappar till våra hyresgäster, under det besöket ingick tydligen också lunch och följande kommentar fälldes nyss, -De var verkligen goda prinskorvarna från piteorten som Birgitta serverade till lunch idag. Hmm … jag kände och förstod direkt vart det lutade, en liten vink om att kanske ändå. Nåja, någon liten korv kan vi väl inhandla och även servera vid julbordet. Att sedan den unge mannen (fortfarande min yngsta) mest troligt inte ska avnjuta  julmaten hemma hos oss den här julen är ju en annan sak och då är det enkelt att tycka att  frånvaron av de tidigare nämnda är helt ok. Sedan ringde den äldre (min äldsta alltså) och berättade att de inte ska jobba under julen så han kommer hem. Mest troligt äter han också sitt julbord hos sin far tillsammans med nummer två i ordningen.

Tanken var att sambo skulle åka ner till Linköping under jul och jag skulle vara kvar i Luleå tillsammans med mor. Nu blev det inte så, svåger har åkt ner, utan vi åker ner tillsammans under mellandagarna.

Jag, sambo och mor ska alltså fira jul tillsammans och då finns det väl ingen anledning att vi ska servera ”barnmat” under julen, även om jag fortfarande älskar den där korven -men inte under jul. Har en tanke om att vi är tillräckligt vuxna och självständiga för att bryta lite av alla mattraditioner vi båda tagit med oss in i vårt gemensamma hem, eller? Vi behöver  inte berätta för någon att vi inte är riktigt som andra -så du som läser … skvallra inte.

Nej, jag vill äta lax, olika sillinläggningar, löjrom, pastejer, en variation av röror och sallader och inte att förglömma skinkan. Helt enkelt ett julbord med nästan bara kalla smårätter och så en Jansson. Absolut ingen lutfisk på mitt julbord, men kanske på sambons.

Ett annat krav jag har är att det ska vara enkelt och det kommer det att bli. Laxen är filead och ligger nu fint i kylskåpet för gravning. Skinkan kom från Jokkmokk med buss någon gång under måndagskvällen och levererades av en god vän ända till diskbänken idag. Funderar hur många som har det så bra som jag i det fallet. Behöver inte lyfta ett finger för att garanterat ha en av Sveriges godaste skinkor i kylen. Det enda jag har behövt göra är att beställa och sedan plocka fram plånboken för att betala, hur enkelt som helst.

Sillarna vill jag helst lägga in själv, eller lägga in och lägga in. Numera köper jag femminutersill och det enda jag behöver göra är inläggningen och sedan skjuts in i burken.  Röror, sallader och annat tillhör bara trevligheterna att få tillreda och göra i ordning för våra gommar. Tillagningen av Jansson brukar tillhöra mamma även om jag tror att det får ligga på min eller sambos lott i år. För mig är dukningen och allt annat piff lika viktig som själva maten, det ska ju vara snyggt också. =) Där ljusen är mycket viktiga och nästan det enda som jag julpyntar mitt hem med och lite rött.

Ps. Om någon funderar vad tusan ljusen har med mitt inlägg att göra så kan jag skriva att det har de. Om inte de här ljusen kommer att brinna vid vårt julbord så kommer åtminstone stakarna att vara utplacerade men då med nya ljus … vid eller åtminstone i närheten av vårt julbord. Jag har ju ingen mat att förevisa, förutom den förpackade skinkan och laxen i sin linda och hur kul är det? =)

Förresten, kul och kul vem har sagt att det ska vara kul jämt?

8 svar på “Jag vill ha vuxenmat …”

  1. Ditt upplägg låter väldigt mycket det som vi har. Fast vi har även skippat janssons och sillinläggningar … vad finns då kvar? Jo, lax och annan fisk i olika former, exotisk frukt, löjrom, patéer, skinka. Det är bara jag och min man som firar julafton, vår dotter firar med sin mans släkt och alla är nöjda. De kommer ofta till oss på julaftonkväll då de tröttnat på stojet men är då mätta – och vi också – så vi dricker lite glögg och tar det allmänt lugnt. I år kommer de nog inte förrän till juldagen eftersom de ska ha släktjulen hos sig och kan ju inte köra iväg sina gäster. Vi är också välkomna men känner inte alls för det. Kvällen före julafton är de hos oss också, då klär vi granen, lyssnar på julmusik och smakar på den nygriljerade skinkan. Ja, smakar och smakar, det brukar gå åt rätt mycket … Och så hoppas vi på sol och lagom med snö på julafton, då brukar det bli en lång promenad i skogen som är alldeles folktom när alla är hemma och väntar på tomten.

    1. Ditt julbord lät som vårt förutom att jansson och sillen finns med men i år gjorde jag bara två inläggningar och inte de vanliga – svartvinbärs- och glögginläggning.

      Mina pojkar var här och åt för att sedan dra vidare. Jag är en hemma katt på julen, vet inte varför men det har bliviti så sedan grabbarna var små och sedan har jag bara fortsatt i samma stil.

  2. Ja, vi har väl ett julbord som kommer med tradition från mest maken. Vi tillagar allt själva … till viss irritation (från min sida i år av förståeliga skäl) då de sista dagarna före jul blir väldigt stressiga. Men sen, sen kan man bara njuta :) ;)

    1. Här är det nog mest jag som styr … med julmaten. Övrig mat är mycket på sambo men det beror på att han verkligen tycker om att laga mat och vi är ett perfekt par när det gäller matlagning – var och en gör det de är bäst på.

      Här har vi inte haft någon stress även om mor tyckte att vi hade mycket kvar – hon har allting klart långt före. Njutit har vi verkligen och får fortsätta att göra så till vi åker söderut igen.

  3. För min del är det självklart att äta det som är gott. Punkt slut. Men ändå så sitter jag med ganska så traditionell julmat på juldagen. Trots att jag inte är så förtjust i den. Men Husse och ungdomarna vill så gärna. Så jag offrar mig… Men ser ändå till att där finns ett alternativ i min smak.

    Jag tycker din tanke låter alldeles perfekt!

    1. Det är ju ”barnen” och de övriga som också får vara med och bestämma, som tur har mina ganska liknande smaker som jag själv, inte riktigt men nästan.

  4. Jaså, skinkan levererad till dörren, blandade känslor om prinskorv… undrar om du inte lutar åt mitt håll iaf, även om du verkar få ett ”återfall” vad gäller korven…;-) Å du, Janssons är faktiskt ett måste, det håller jag med om. Tyvärr levereras den inte till dörren utan jag måste palla mig till Hötorgshallen och köpa en;-)
    Traditioner är ju kul – egentligen, om man orkar/känner för att följa dom. Förutom skinkan är det nog inga traditioner vi följer här hemma. Psssst… X-mas pudding à la maken ska ju vara med. Ska skriva om det i ett inlägg och visa alternativet… om några dagar…
    Det som ”glädjer” mig är att sambon stannar hos dig över julen och att din mamma ska vara hos er.
    Jag förstår ju att det inte kommer att kännas ”som vanligt” i år…
    Levande ljus är vackra, men vi har inga sådana. Har ersatt dom med LED-slingor, vilket du troligen skulle hata. Men åt andra sidan så skulle våra hyllmeter av papper (=böcker och tidskrifter) brinna upp på 54 sekunder om vi skulle glömma släcka dom, å det vore väl synd;-)

    1. Skinkan var supergod – en av de godaste jag ätit förutom de tidigare levererade från Jokkmokk. Prinskorven hoppade vi även om det köpts några små pitesnacks (mini prinskorvar men med en hetta). De får vi snaska på ikväll (läs juldagen).

      Det har blivit mindre av jultraditioner när pojkarna vuxit upp och inte riktigt bildat familj, sedan har de ju så många att besöka på julaftonen – lite stressigt för dem.

      Sambo och mamma räddar ju min jul även om jag hellre varit ensam än att någon i Linköping ska behöva vara det. Nej det är inte riktigt som vanligt men vi försöker.

      Älskar ju levande ljus och visst finns det en del böcker här också men jag har dem på avstånd har ju erfarenhet av bränder om man säger så.

Tycker om din kommentar