För att få lite liv i mig …

för tillfället.

krävs det kanske att man …

både bogserar upp mig lite försiktigt och även drar i orden. Då kanske jag snart …

i sakta mak rultar mig fram. Men efter ett tag gör ett litet försök …

till ett Stina Lundberg hopp.

Men en sådan här livlighet  …

kommer nog kanske inte att upplevas hos mig, jag är ju inte fem år fortfarande.

Det här livet känns också ganska långt borta …

Men kanske att jag snart kan se fram mot ett försiktigt stilla …

guppande liv.

Kategori | Fredagsfoto –liv | hos Bildgatan
Om du fortsätter till fredagsfoto och länkarna kommer du garanterat att få en salig blandning om vad som är livet för många just nu.

Eftersom jag nu legat pall (eller mer soffa) utan ett liv under en hel vecka så är väl det här mer ett kollage av ”tyck synd om mitt nuvarande liv”. Därför är fotona också en repris av ett flertal gamla foton och inlägg från en tidigare period – då jag hade ett liv.

Det livligaste jag gjort under veckan var gårdagens läkarbesök och nu är jag också en pillerknarkare under några dagar. I morse har jag stoppat i mig nio stycken tabletter och druckit 15 ml medicin, så det borde inom en snar framtid finnas lite Stina Lundberg (Dabrowski återigen) hopp hos mig.

Men … sånt är livet och jag som alla andra hade ju önskat att linjen var lite mer jämt upp än den här berg- och dalbanan som vi varit nu under en tid och min förkylning är egentligen en  promillepetitess i sammanhanget.  Jag blir en som en man i ibland, beror kanske på att jag är sambo med en man som är som en kvinna – han klagar nästan aldrig över sitt onda och när han gör det så vet jag att han har ont, riktigt ont.

En sak som jag ler över är att min egen outfit på alla bilder jag visat på bloggen inte tillhör de vanliga man ser på bloggar – nya kläder, snygga frisyrer och smink som sitter som gjutet i ansiktet. Nej, här är det rufsigt hår, kläder som verkar vara felanpassade och … ja du förstår. =) Borde snart kanske tänka om vad jag visar av mig själv, någon kan ju tro … Får väl besöka någon butik med de senaste i skogsmode. Men en sak är säker att några högklackade i skogen kommer aldrig att förevisas här, även om jag mötte några sådana en gång för många år sedan på en kortare fjällvandring i Abisko.

Det här är en syn som jag själv längtar efter:

Hahaha, inte mycket bättre outfit men jag tänker mer på lättheten i densamma och färgerna (färgen) runt mig.

Måste faktiskt också gå bakåt till tiden då mina egna pojkar var i femårsåldern och tittade på – ”Fem myror är fler än fyra elefanter” (jag erkänner att jag också tittade och njöt) och säga att: -Två ska bort. De platsar inte i temat. Det är bild 3 och den sista som jag inte fotat själv, sambo och en god vän är skyldiga till dem. De ska alltså bort, bort, bort. Däremot har jag fotat hoppet helt själv genom självutlösningen, då var det liv i snabbheten.

Alltså, finns det hopp så finns det liv … eller var det tvärtom? =)

26 svar på “För att få lite liv i mig …”

  1. Det var en omfattande och intressant tolkning av temat.
    Själv däckade jag i mega-influensa på självaste min födelsedag och det är först nu det börjar bli liv i mig igen.

  2. Här var det livat ….ja nästan i varje fall…men snart så kommer du igen efter pillerkuren!!!
    Huuuaaaa inga outfits lägges ut på mig…jag är som Greta Garbo – gaaaaaaaaanska så anonym och tycker det är skönt så ;-))

    krya på dig…det är en envis influensa som härjar!

  3. Lite seg i starten som jag då, men sen blir det mer liv. Ja våren är nog något som många längtar efter. Ett stort hopp skall jag göra när den kommer. ha en fin helg.

    1. Våren är så olika för oss och jag kunde känna våren igår även om jag inte var ute men livet leker och jag älskar det.

    1. Jag trivs inte ens i kläder när jag är hemma. Ska inte avslöja för mycket än att: -Nu klär Margareta av sig är en stående kommentar här hemma.

  4. Roligt att läsa ditt inlägg och kolla bilderna.
    Ynka lite, nicka lite instämmande och le stort.
    Tack för det!
    Med den arsenalen medicin lär du snart vara alive and kicking. Skönt.
    God helg till dig!

  5. Hoppa kan man faktiskt oavsett ålder, hoppen blir kanske lite lägre eller kortare beroende hur man ser det;-)
    Vad gäller klädfronten så äger jag visserligen inga skogsmulleplagg, men går man omkring i nollåtta med Icebugs och överdragsbyxor platsar man nog inte på en modeblogg heller, inte ens i Luleå skulle jag tro!
    Hoppas att din pillerkur gör susen nu, å om du vill så tycker jag synd om dig, det förtjänar du! Våra bättre hälfter verkar då vara kvinnor båda två, tur det!
    Bildkavalkaden uppskattades väldigt mycket, speciellt vattenbilderna, som är konstverk tycker jag:-)

    1. Att tycka synd om mig är bra. =) Men … egentligen inte för det är inte det alla ska vi väl genomgå lite tyck synd om mig perioder i livet och speciellt vi som ”aldrig” är sjuka. Vi måste också få ta lite del av den kakan ibland.

      Pillerkuren är en historia för sig men nu är det verkligen på bättringsvägen. Jag tror nog att luleborna är ett ganska modemedvetet folk och vi är nog inte bättre än övriga landet. Jag menar att jag inte är så förtjust i tankarna kring rätt och fel i klädsel, om det inte är helt fel. =)

  6. Oj så många olika foton du bjuder på. :-)
    Tycker det verkar som du är på väg att bli frisk efter din vecka. ;-)
    Härlig blandning av många fina foton och vilken lång text.
    Det finns mycket liv här, det märks. :-)
    Föredrar själv rinnande vatten framför den kalla, stela sort vi har just nu.

    1. Orkar man inget annat så kan man ju driva lite med sig själv och vad är alternativet? Ligga och stirra i taket, bättre då att ligga och stirra i datorn.

  7. Gillar ditt inlägg och jag längtar också efter att känna lite liv i mej och kunna hoppa åtminstone lite grand. Är inte förkyld eller sjuk men är stel i kroppen och har inte någon fart i mej.

    1. Efter gårdagens väderlek och temperatur så blir jag lycklig och skulle nu kunna hoppa ganska högt även om jag inte fick vara ute och njuta, njuter genom fönstret och tänker … snart.

  8. Jag tycker inte det är något fel på din outfit på bilderna, du skulle bara se … när man som jag jobbar hemma så klär man sig framför allt bekvämt. Och eftersom jag inte är så shoppingintresserad passar det mig perfekt. Hoppas du snart hittar hoppformen igen, tråkigt med mediciner och ont.
    Ha en skön helg! /Leena

  9. Nog är det skönt att så många av oss INTE lägger ut Veckans Outfit i våra bloggar?
    Hehe – undrar hur många av oss som sitter i mjukisbyxor och smårufsigt hår framför datorn …

    Krya på dig – det finns ett liv efter förkylningarna också!

    1. Håller med dig till fullo och vet att du har rätt. Funderar över hur jag skulle klara av att vara modebloggare … har redan svårt att veta vad jag ska ha på mig för stunden när den kräver lite annat. =)

      Livet har kommit tillbaka.

Tycker om din kommentar