Jag är jag …

Och det är inget jag tänker göra något åt även om jag kunde, trots att jag ibland önskar att jag var mer … och ibland att jag var mindre …  Är man inte tillfreds med sig själv så tror jag att det är svårt att leva ett tillfredsställande liv, omöjligt skulle jag nästan vilja skriva (och gör det tydligen).  I mitt förra liv ställde jag stora krav på mig själv (alldeles för gigantiska) och inte alltid de krav som jag själv ville uppfylla, utan det som andra förväntade sig eller önskade.  Det hade garanterat kunna sluta med katastrof om jag inte kommit till insikt och haft så fantastiska människor i min närhet.

Idag finns överhuvudtaget inte tankarna kring vad andra vill och tycker om det som jag gör och är. Jag är jag och det tänker jag fortsätta vara tills den dagen inte ens jag har kvar någon talan eller är medveten om att jag faktiskt borde kunna föra den själv, talan alltså.

När det är valfritt tema hos 4U2 tänkte jag slå två flugor i en smäll. Nej, inte två flugor, men däremot en bild (till temat) och en text (ett annat ”tema”) till ett inlägg. Vad passar då bättre än att lägga upp ett egotrippat självporträtt som jag fotade i Östersund för ungefär en månad sedan, nästan exakt på dagen. Tidigt i ottan när vi precis anlänt och det var bara jag, Eva (min reskompis) och staden Östersund som var vakna.

Kategori | 4U2 fotoutmaning | Valfria | hos Bildgatan
Vill du se mer valfritt och kanske mindre ego? Kika in i länkarna hos 4U2 fotoutmaning.

Jag ”älskar” verkligen att fota mig själv i speglar, det har fler av er sett tidigare, av tre anledningar:

  1. Då är jag fortfarande lite anonym genom kameran framför ansiktet.
  2. Det är enklast så.
  3. Jag hatar verkligen att bli fotograferad, alla som känner mig vet … mer än väl.

Sedan är det ganska läckert, förutom objektet själv.

Nästa del i inlägget är att besvara några frågor som Beate lade upp här >>> där hon uppmanade oss att ta an utmaningen, och det gör jag nu även om det var ett tag sedan. Men som det gamla talesättet – bättre sent än aldrig – något som jag nu håller med om, men absolut inte i vanliga fall – man är väl inte sämre än att man kan ändra sig (när det passar en själv).

Åtta ”vad jag är bra på”
Känner att jag kan behålla något av Beates svar och bara kopiera det rakt av, faktiskt flera stycken men … det vore kanske för enkelt. Däremot så kommer jag bara att ta saker ur luften som andra sagt om mig, eftersom det är absolut enklast och gör att jag inte behöver säga det själv (=) ) en del kan jag hålla med om medan andra kanske –nja, men de menade det när de sa det.

Vissa saker kan ju vara både bra och dåligt beroende på vem och vad det avser, men jag tar orden ur ett positivt sagt sammanhang.

  1. Ser och funderar över helheten.
  2. Problemlösare, vad gäller arbetsrelaterade hinder .
  3. Har en ganska stor farstu, oftast.
  4. Färgstark person
  5. Omtänksam och månar om människan, ibland för snäll (men jobbar på det), – Mamma, du är snäll är något jag ofta hört och läst.
  6. Estetiskt lagd, det har sagts i mycket positiva sammanhang, men kan vara ett stort hinder för kreativitet och inkomstbringande saker samt att petigheten ibland kan bli alltför långdragen innan jag är nöjd – jobbar också på det. Genom bloggen har jagkommit ganska långt, finns inte så mycket tid för att rätta till petitesser – som andra skulle kalla det.
  7. Bra på datorer (mjukvaran), det är absolut sagt av sambo när jag fixar till grejer här i hemmet eller tar fram ett nytt kalkylblad, en ny blankett eller något annat som det finns behov av.  Nu är det här med datorkunskapen mycket beroende på vem du frågar och jag skriver som så, – har inga problem med det jag är intresserad av att lära mig. Det som inte funnits intresse för, där är jag verkligen på stenålder, bara knölpåken som saknas..
    Ett tips om du vill lära dig något – ring din support och spela helt dum för då förklarar de på samma sätt som vi gör till våra barn – pedagogiskt och pang … då sitter kunskapen.
  8. Se bildkompositionen genom kameran. Där håller jag med till viss del, däremot inte alla ovationer jag fått från mina nära och kära – de är ju jäviga.

Tyckte att det var jättesvårt trots att jag inte sagt det själv. Kommer ihåg att jag skrivit fler sådana här egoinlägg tidigare och det var lika svårt då men livet ska inte alltid vara så förbaskat lätt. Lägg märke till att jag till och med klarade av att svära i skrift, händer inte ofta.

Ps. Vet ni hur länge det här inlägget har tagit? Nästan en hel period, inser att jag inte har det alltför enkelt. Just nu 2-0 till Sverige mot Italien, borde vara mer.

9 svar på “Jag är jag …”

  1. Jag är jag = att hitta den inre tryggheten och medvetenheten :) Håller med om att de åtta punkterna som du är bra på. Jag är åter i trista Svedala sedan en vecka tillbaka.

    Kramkram

  2. Där fick du till det – både fototemat och frågorna – allt handlar om dig där, vilket jag tycker är absolut toppen:-)
    Du är är riktig snygging framför eller var det bakom kameran;-) Punkt 3 – där är vi 100 % överens. Där är du mycket modigare än jag – med att visa upp dig alltså. Jag visar mest skuggor;-)
    Rent generellt har jag alltid gått min egen väg, på gott och ont, och mest struntat i vad andra ville att jag skulle var. Här ingår mina föräldrars hopp om sin dotter. Har aldrig ångrat mina val, inte ens dom som jag inte skulle repetera om man säger så.
    Å vad gäller utmaningen – ja där är vi totalt likasinnade med punkt 7.

    Å du – 1 000 tack fär länken:-))

    PS. 1 000 tack för länken förresten:-) DS

  3. Du verkar ha bra koll på vad du är och vad du vill. Skönt! Det är ju ofta så svårt men så känner jag också – jag vet rätt väl vad jag vill och bryr mig inte så mycket om hur man ska vara, enligt gamla (ja, gamla … hur definierar man det?) regler och tankesätt. Men rätt som det är så tänker man lite annorlunda och hela bilden kantrar, mer eller mindre … eller så inträffar något som man inte rår för och då inser man att det som man höll heligt betydde egentligen ingenting. Men nu och här, då vet jag vad jag vlll!

    PS. Och skön bild!

  4. Cool bild! Visst är det underbart befriande när man börjar leva sitt liv som man själv vill och inte som andra förväntar sig.

Tycker om din kommentar