Tiden rusade under gårdagen, …

trots att den egentligen hade stannat.

utsikten-130111

Varje gång jag tittade ut genom fönstret på jobbet … oj, är klockan redan så mycket, var tanken, trots att jag visste att så inte var fallet. Men när tiden har stannat och dörren sakta har börjat öppnas inför helgen … är det kanske lätt att ”luras” av det ögat ser. Det man vill se och höra, det är sant medan det andra varken ser eller hör man? Jag har tidigare inte uppmärksammat att kyrkklockan står helt stilla, inte minsta ansats på rörelse hos någon av visarna. Det säger väl också något om mig, som har samma utsikt och samma klocka framför ögonen under de här jobbperioderna? Misstänker, ganska mycket. Måste kolla till veckan hur länge tiden stått stilla, då får jag också reda på om hur skarp min egen observationsförmåga är, eller om det finns en viss avsaknad – hmm .. vet inte om jag vill veta. Inte alltid kul med ännu mer tydliga svarta plumpar hos en själv.

Ordet tid är något som jag använt mycket av i mitt bloggande genom åren med många olika associationer. Det har varit brist på den, den har varit icke prioriterad, den har stulits och så vidare i alla olika sammanhang .. Ja, jag har till och med vid ett tillfälle vågat mig till att påstå att stölden av den har något med klimatförändringarna att göra. Variationerna har varit många och det är väl så enkelt att tiden är viktig för oss.

Den första januari blev den ännu mer tydlig då jag fick veta att en mycket god vän från ungdomen avlidit. Jag skulle nämligen gratulera honom på hans födelsedag och ser att det är något som inte stämmer. Det fanns många gratulationer på hans FB, samtidigt som jag såg en mening från en annan av mina goda vänner från den tiden, – jag kommer att sakna dig så mycket. Det gjorde att jag, istället för en gratulation, tog kontakt med henne och fick då veta vad som hänt. Trots att vi inte träffats under många år så kändes det verkligen i hela min kropp – en saknad. Kontakten vi återskapat genom Internet var fin, även om vi inte skrev meddelanden till varandra utan höll oss på den formella nivån, men ändå med känslan av att vi verkligen var vänner (IRL).

Vid varje sådan här stund påminns jag så tydligt av vetskapen om att inte vara odödlig, att inte ha tiden att vänta med att göra allt det där som finns i ens drömmar. Det behöver inte vara stordåden, utan bara det där enkla att vara rädd om varandra, att se till att jag gör mitt bästa för mina nära och kära – att visa hur mycket jag älskar och tycker om dem genom små enkla medel. Det lilla jag kan göra vill jag också göra för dem.

Sedan tänker jag faktiskt tänka på mig själv och inte dega så mycket som jag gjorde förra året, helt enkelt hitta på mer kuligheter …

Sagt om tiden:
Vi lever en sekund i taget – och sekunden är nu.

-Eivind Johnsson-

 

Ps. Detta är första fotot jag tagit med min ”riktiga” kamera 2013 – genom fönstret på  ett av mina jobb.

10 svar på “Tiden rusade under gårdagen, …”

  1. Årets första ”riktiga” kameraknäppta bild :) Nu kommer det rulla på.
    Tiden. Visst är den bra att skylla på. Den är för kort, för lång, för snabb. för långsam … men egentligen är det ju vi som fegar ur att göra det vi vill/måste/behöver. Det är ju som BP skriver; tid är det ända vi har. Nu ska vi bara ta ansvar för den också!
    Vi lär så länge vi lever – en gammal, men ack så sann, klyscha!
    Varma helghälsningar!
    http://provtyckningar.blogspot.se/

    1. Jag hoppas verkligen att du har rätt … att det kommer att knäppas friskt nu.

      Det där med att skjuta upp och fega ur känner jag verkligen igen mig i. Jag tycker att jag lär mig något nytt varje dag, så den klyschan köper jag.

  2. Bilden är helt fantastisk – ett vykort!
    Att inte lägga märke till något som alltid funnits, men plöstligt är borta är ”normal”. Det känns att nå’t är ”annorlunda”, men man kan inte sätta fingret på det tills senare…
    Vad gäller din ungdomsvän, så förstår jag hur/vad du känner alltför väl. Du har ju drabbats ännu mera av döden den senaste tiden än jag. Inte roligt alls, men that’s life, även om det är tufft!
    Å nu till tiden. Jag brukar alltid säga till folk som säger sig inte har tid till det ena och det andra: Tid är det enda vi har, hela livet, å den kostar inte ens någonting. Det har jag kommit på alldeles själv, vilket kanske är förvånansvärt då jag inte är en ”djup” person. Carpe diem är visserligen en klyscha, men det är sååååå sant!
    Man lever bara en gång och är sig själv närmast (det har jag också kommit på alldeles själv;-)) Så, japp, jag tror att jag har hajjat… Gör du det också!

    1. Tack. Du har så rätt i allt du skriver (nästan) – i den här kommentaren. =) Du har kommit på många bra meningar – alldeles själv. =) Däremot är jag ingen vän av Carpe Diem, har ett inlägg om det liggandes som utkast någonstans – får kanske damma av det. Fånga dagen, hur tusan gör man det?

      Övrigt – bra.

      1. Genom att göra det du känner för just där och då. Ok, man har jobb och en massa åtaganden. Men när man har klarat av dom så ska man inte ”dega” utan leva loppan. En loppa anpassad till vad man känner just här och nu. Testa, det funkar!

  3. Ja, det gäller att ta vara på varje dag för det är här och nu som livet är. En av mina absolut bästa ungdomsvänner dog oväntat för knappt ett år sedan och då blev det så påtagligt…

    Väldigt vacker bild!

    Önskar en fin lördagskväll!

    1. Jag kommer ihåg det och detta var nog oväntat även om jag vet att han hade ett allvarligt hjärtfel, men det kan man leva länge med. Det hoppas åtminstone jag med mitt hjärtfel, även om jag ibland tänker på det.

  4. Tack och jag har lagt på ett lager med lite ”vintage” för att få det lite mer dimmigt. Det låter som att ni ändrat era uttryck till det bästa, det ska jag också göra. Att någongång ska vi … är även vanligt här hos oss.

    Ser att det just nu är -11 så det skulle även kameran ha klarat idag. =)

  5. Och det fotot var ju bara så snyggt, ser ut som ett julkort.
    Har du redigerat det ljusa omkring ??? Det blev ju bara så snyggt.
    Du kan du.
    Och ja visst är det som du skrev att ingen av oss är odödliga, men ibland glömmer vi bort det och då är det bra att bli påmind om att vi ska ta vara på det vi har och nöjda med det vi kan prestera.
    Vi brukar alltid förut säga…”att nångång ska vi…” nu har vi slutat med det och säger att nu gör vi det som vi drömt om, nästa år kan ju allt vara försent.

    Usch va kallt vi har idag -21, hur är det uppe hos dig ????

    Tjingelingen från Rantamor.

Tycker om din kommentar