Maskor, … 6


är inte kul att få på klädesplaggen men däremot är maskor bra att få till om man ska sticka något och  för varje maska är du ett steg närmare slutmålet – en färdig produkt. Denna något med smak av blåbär, lingon och mjölk – visst ser ni det? Jag såg det direkt när en vän skrev det.

181_maskor

Kategori | 365 foton | 181 –Maskor | 70 av 365 |
Du finner fler deltagare hos 365foton

Nu ska jag berätta … någon gång i fjol fick jag ett av mina riktigt allvarliga hjärnsläpp. Bestämde mig för att börja sticka och inte en grej utan jag köpte garn till två enkla klädesplagg. Enkla såtillvida att det bara var  att sticka utan att få till några figurer eller andra mönster, det var bara …

Det är det där bara som lurade mig. Sist jag stickade var för några och trettio år sedan, då min förstfödde var på väg och självklart skulle jag göra som alla andra och vara duktig. Garn och mönster införskaffades till en helgullig kycklinggul dress med massor av mönster (det där med massor finns nog bara i mitt minne) och jag satte igång … blivande mormor tog över och dressen blev superfin. Men som sagt inte på grund av min handarbetskompetens. Kanske att kompetensen fanns (till en viss del)  men det var något annat som saknades totalt – tålamod.  Min mor delade absolut inte något av den genen till mig, utan hon väntade till min syster yster föddes.

Visst har tålamodet blivit bättre genom åren, men att tro att jag skulle vara så uthållig. Lovar att det måste ha varit ett riktigt hårt slag i huvudet som … eller så var det kanske så att en vän till mig är en så duktig försäljare att hon kan sälja vad som helst till vem som helst,  genmanipulerat importerat nötkött till en vegan – ungefär på den nivån är det.

Förutom att hon är en duktig försäljare har hon också visat sig vara en omtänksam sådan. Hon har erbjudit att fixa allt klart, har erbjudit mig en färdig sjal till ett bra pris och så vidare. Om alla försäljare skulle vara sådana så skulle vi aldrig behöva känna oss lurade, så inget moln över henne. Nej jag köper gärna mer garn, under förutsättning att någon annan tar hand om stickningen.

Det du ser på bilden har jag stickat och händerna du ser … är inte mina. Hur går det ihop? Ja, idag hittades den försvunna stickningen och vad kunde vara mer lyckat än att min kära mor var hos oss på middag? Inget, hon tog direkt hand om den och nu befinner den sig på en mils tryggt avstånd för att färdigställas. Brukar man inte säga att det är bäst att slita ut en generation i taget. Samtidigt har jag henne också i åtanke – något hon alltid har gillat och kan vara kul att ha lite sysselsättning.

För att ni ska veta och förstå så har jag två bilder som jag lånat från min vän på vad det är jag skriver om.  Det garn (JG Naturgarn av 70% ull och 30% soya) ni ser på min bild ska bli en s.k. hängpolo och det andra garnet (Ping Pong) jag köpte och som också ska levereras en mil bort ska bli en superläcker sjal.

Eftersom båda garnen är mycket ”ojämna” med ploppar hit och ploppar dig, tjockt och tunt i en variation eller som vännen skrev – garnet är så ojämnt, ibland tjockt och ibland tunt, så det är ingen som ser att man stickar ojämnt – Det blir fint i alla fall!
Garnet jag valde är inte med på bild i hängpolobilden.

 

Det blev ett riktigt långt inlägg,  men kunde inte låta bli och samtidigt hoppas jag att en av mina bloggvänner inte säger upp bekantskapen om hon ser det här. Hahaha … det finns en viss färgkombination i min stickning som kanske inte går hem hos alla.

 Ps. Om någon är intresserad så kan jag absolut förmedla en kontakt . bara jag slipper sticka.


Tycker om din kommentar

6 tankar om “Maskor, …

  • Anita

    Haha.. vilket underbart inlägg ! Inte är texten för lång inte, tvärtom. Älskar färgerna, blåbär, lingon men bara lite mjölk.

    Nä, Beate lär du inte mista i första taget. Hon är en tålig kvinna och varför hon inte står ut med just rosa är nog lite tveksamt om hon ens vet själv ;-)

    Tålamod ?? Stickade faktiskt lite för en sisådär hundra år sen eftersom det plötsligt uppstod en slags ”stick-hysteri”. Plötsligt satt alla på jobbet och stickade under rasterna. Jobbade som tandsköterska i slutat av 80-talet och det var och är kanske ännu ett ganska så kvinno dominerat yrke. Det blev inga färdiga resultat hos mig och orsaken var nog just tålamod. Ja, bristen på alltså.

    Den bristen gör sig väldigt påmind nu när jag försöker skapa min nya blogg. Wp har ett par hundra mallar att välja mellan. Trodde i min enfald att om väljer bort de som är gratis hittar jag nog det rätta. Nu tror jag mig förstått att de som jag betalar för har mer fördelar men de kräver även mer kunskap. Nu är jag inne på tema nummer två. Det första lämnade jag tillbaka vilket förmodligen kommer ske även med det theme jag valt nu. Känns helt hopplöst att börja leta efter ett nytt tema / ny mall.

    Beate har kikat på det och varken hon eller jag tycker att det är bra. Du ska enligt henne och vad även jag vet, vara en fena på layout, header och har dessutom erfarenhet av wordperss. Vill du ta en snabb titt på hur det ser ut hos mig nu så mejlar jag min adress. Begär absolut inte att du ska ”skapa” min blogg. Behöver bara tips från någon som kan lite mer. Ska jag fortsätta brottas med det theme jag köpt eller skippa det helt och leta nytt ??? Har du inte tid eller lust så har jag full förståelse. Vi är ju inte sådär väldigt bekanta med varandra om man säger, iallafall inte ännu ;-) Ha en skön fortsatt vecka. Här på ön är det kallt idag, bara 15 +. Brrr…

  • Marit Johansson

    Hahaha… snällt av alla inblandade att hjälpa dig! När jag läste kom jag att tänka på att jag hade en virkperiod när jag var ung, en sådär 12-13 år var jag när blev helt tokig i att virka. När jag skulle ut med hunden tog jag med mig virkningen, gick och satte mig på en sten i skogen och virkade medans hunden fick springa lite :)

  • ulricaberggren365

    Jag hade syslöjd när jag var nyexad lärare (utan slöjd i utbildningen) och det var stickningen som jag sa att jag behövde lite tid för att uppdatera. De hade inte stickning förrän lite senare på terminen och det gick riktigt bra. De fick sticka små möss och det fixande vi tillsammans. :) Det finns roligare saker att göra, men det blir fint när det är klart. Jag stickade en kofta när jag var tonåring till mina eventuella barn i framtiden, men ingen av dem har ens provat den… ;)

    Det blir säkert jättefint när din mamma stickat klart dina alster! Min mamma stickade och gjorde egna mönster och den ådran blev jag snuvad på :)

  • BP

    Hahaha! Kan väl börja med att säga att din och min mamma kunde ha varit enäggstvillingar – liksom du och jag. När jag fick sticka/virka nå’t i skolan lät jag min mamma göra det, mycket enklare. Det var bara som så att läraren kände mig bättre än vad jag trodde. Underkänt blev det, men en muta av min pappa gjorde att betyget höjdes ett snäpp. På den tiden funkade det med mutor;-)

    Å du – hängpolo trodde jag var en hästsport i England, fast utan hänget så kanske. Å Ping Pong är pingis och j-O Waldner för mig = klart man kan inte sticka med hästar och bollar;-)

    Nej, jag säger absolut inte upp bekantskapen med dig, snarare tvärtom. Du vet jag har lärt mig av min 4-åriga bloggprinsessa Nika att man faktiskt kan gilla rosa bara den färgen är kombinerad med lila. Det argumentet köper jag – helt och hållet:-)

    Kul att din mamma ”hjälper till” = gör ditt jobb = känner sig behövd och nyttig. Sådant blir jag riktigt glad över måste jag säga.

    PS. Köp mera garn du bara;-) DS.