Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 215-par
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Idag när jag gick till jobbet stod jag ett tag och funderade, ska jag  eller ska jag inte? Jag ska och så gjorde jag. Min skinnjacka som legat och väntat på våren åkte på med en liten försiktighetsåtgärd, en tunn extrakofta fick vara den säkerhetslina jag vidtog för att vara på den säkra sidan, att inte frysa. Jag frös inte och stegen till jobbet var nästan som att springa på små moln med lätta steg, inte för att jag vet hur det är att springa på moln men misstänker att det kan kännas som det gjorde i morse. För första gången kunde jag titta framåt och inte neråt. All ishalka och snöhögarna på trottoaren och vägbanorna var var borta och förhoppningsvis behöver jag inte se dem igen förrän nästa vinter.
-
Det största vårtecknet kommer i morgon då jag ska ta nästa steg mot att jag nu bestämt mig för att våga vägra mer kyla och halkiga gångbanor. Cykeln kommer att få se morgondagens ljus, lätt rullande längs de vägar jag nu under en tid promenerat med livet som insats. Bambi, han hade det lätt på sin första tur, mot hur jag och andra lulebor har haft det i vinter.
-
Avsändare Margareta som inte brukar vara den första att ta ut cykeln. I vårt hus har jag ännu inte sett någon cykel på luftning, kanske att jag slår mitt eget rekord i att vara den mest våghalsiga  … för – Jag tror, jag tror på sommaren. Jag tror, jag tror på sol igen.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 43-dimma
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Dimmigt är det ute idag och en ordentlig dimma inne i mitt huvud, utan varken tillstymmelse till kreativitet eller några större inpirationsdåd inom räckhåll.
-
Att sätta sig framför datorn när jag sent omsider stiger upp ur den sköna sängen, efter försök till att ligga och läsa en av de böcker som jag inte visste att vi hade, de som jag hittade i vår bokhylla för några veckor sedan. Försöka är ordet för numera går det långsamt när jag tar någon skönlitterär bok i handen.  Det handlar inte om att boken är tråkig och ointressant eller svårläst. Det handlar om mina ögonlock. De har svårt att hålla sig ovanför ögonen när jag ligger och läser. Så där kan jag och mina ögonlock bråka om hur många gånger som helst, tyvärr vinner de oftast och sedan ska jag leta rätt på var i boken jag är – när jag hittar igen boken som oftast hamnat på golvet eller på något annat oförklarligt ställe i sängen.
-
Nu var det det här med att sätta sig framför datorn innan jag hunnit med alla goda föresatser under dagen. Gör inte det, om du vill få något gjort. Har du långtråkigt en dag och tycker att dagen segar sig, sätt dig framför datorn. Nu har halva dagen gått och …
-
Avsändare Margareta som nu i alla fall ska ta sig utanför lägenheten och bege sig till en annan dimma för att se hur den verkligheten kan te sig en grå och dimmig annandagpåsk.
-
Ps. Apropå det här med böcker så skrev jag tidigare om den totalt ansvarslösa ordningen jag haft i mina bokhyllor, efter färg och det är sant än hur dumt och idiotiskt det låter. Nu avsatte jag en lördag (och en halv söndag) för någon vecka sedan och sorterade samtlig skönlitteratur i bosktavsordning efter författare. De övriga böckerna ordnade jag efter tema. Nu skulle till och med en bibliotekarie kunna nicka jakande och ge klart godkänt, men framförallt så hittar jag.
-
Dimma - töcken, dis, tjocka, mist, smog, moln, dunkel, oklarhet, dimridå.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 225-på egna vingar
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Efter hård träning är det skönt att lägga sig ner på fast mark och ta sig fram som en kut ett tag. Tur att det inte är skottpengar på säl, då hade jag legat skruttigt till. Om jag crawlar mig snabbt fram, efter att ha varit iväg på egna vingar ett tag märker inte pappa att jag varit borta.
-
Avsändare Margareta som ler åt den lille grabben som verkligen provade att ge sig ut på egna vingar medan pappa hela tiden satt i mobilen och inte märkte någonting.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 276-spår
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Att vara ute i spårlöst ärende var stört omöjligt idag, tydliga spår var jag än begav mig. Vi lämnade bilen och tog en stunds promenad i solen som lyste från den klarblå himlen och spåren efter oss var både blöta och sörjiga.

-
Det gällde att trampa rätt pch då kändes snöalternativet bättre än leran som blivit av kombinationen sol och grusväg. Nu såg det inte ut så här hela vår promenad utan riktigt fin och hård vinterväg var kvar på en del ställen. Spåren inne i bilen efter promenaden är ju mindre trevlig för den som sedan ska ta rätt på dem, spåren alltså.
-
Med blotta ögat kan vi idag se hur det , men nätterna är fortfarande kalla så riktigt så fort som söderut går det inte. Ett målsnöre för barmarken brukar vara valborgsmässoafton och jag skulle tro att det inte är helt omöjligt i år heller.

-
Det finns andra som lämnat spår efter sig, hela dalgången är fulla av dem både nya och gamla.

-
Avsändare Margareta som nu kommit hem till Luleå, det är måndag i morgon trots att det är söndag. Blir vädret som idag så lockar faktiskt lite balkongputsning. Det är sant – det känns kul att göra vår trots att det bara handlar om balkongen och det är där de jobbiga fönstren finns.
-
Apropå på att det är måndag i morgon och vardagen snart stundar, samtidigt som mitt inlägg handlar om spår. Vi vill gärna lämna positiva spår efter oss på arbetet och ge 100 % av vår kapacitet. Därför lämnar jag denna rekommendation till er hur ni enkelt får ihop en välfylld arbetstid – Måndag 12 % – Tisdag 26 % – Onsdag 36 % – Torsdag 22 % – Fredag 4 %. Sedan kan du gå hem och fira helgen och känna dig tillfreds med att du gjort ett utomordentligt arbete under veckan.
-
Ps Jag som bara tjänstgör 50 %, fördelar min arbetstid på ett lite annorlunda sätt – Måndag 6% – Tisdag 13 % – Onsdag 20 % – Torsdag 11 % – Fredag 0 % och då har jag ändå kommit upp till mina 100 %.
-
En person som också lämnat spår hos mig är en person som fyller år idag och nu har även han som alltid tidigare retade mig för min ålder, tre veckor äldre, gått ”över gränsen” och hoppas att han har en bra födelsedag. De spår han har lämnat efter sig är också de spår som jag älskar mest av allt på jorden och de spår som jag också lämnar efter mig – mina älskade barn.

En rastplats är där vi finner den …

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 233-rastplats
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Dagarna blir enkla här i stugan och jag samlar energi och kraft. Idag har vi bara funnits här och helt plötsligt efter uppstigning med upptändning av brasa, lite kaffe, lite Internet och sedan en rejäl frunch med korvgrillning och ännu mer kaffe samt  läsning och vila var klockan helt plötsligt … Ja, så pass att det var dags att hämta mer ved och elda bastu, en kall öl och sedan lite middag med god dryck, en som inte behövde kylas stod på programmet idag.
-
Inte många ansträngningar och det behöver vi, framförallt sambon som annars är igång dygnet runt. Hans hjärna har svårt att koppla av. När han inte far runt och jobbar fysiskt är det psykiskt. Jag tror inte att han släpper sitt arbete många minuter per dygn. Framför datorn är det arbetet han kollar och funderar över, förutom några övriga intressen och självklart så läser han och roas av min blogg, han törs inte annat. =)
-
När vi är här är han tvungen att släppa … både det ena och det andra.
-
Avsändare Margareta som tänker på att sambon igår kväll konstaterade att vi två blivit som ett riktigt gammalt pensionärspar eftersom vi låg i sängen redanvid midnatt. Jag vet inte vad han har för verklighetsförankring för det flesta människor sover vid den tiden, oavsett ålder. Skillnaden är att vi aldrig går och lägger oss i tid och nu har vi kanske börjat bli lite mer normala.
-
Ps.  Jag har lärt att skaffa mig rastplatser på olika ställen genom att hela tiden tänka att jag inte vill tillbaka.

Hos Bildgatan -Kategori | Bilduppdraget – Familj| Mina tidigare inlägg

Fler bidrag i Bilduppdraget hittar du om du följer länken här >>>

Avsändare Margareta som är imponerad hur mycket de tar med sig, ingenting lämnas åt slumpen. Numera ser man även små byggnader som ökar utrymmet för familjen husvagn förutom alla tält.

************************

Man ska ha husvagn …

Jag har prövat nästan allt som finns att välja på:
campa, hyra båtar, paddla, cykla eller gå.
Jag har semestrat på de allra konstigaste sätt
och äntligen jag funnit hur man ska semestra rätt.
-

Man ska ha husvagn – så är semestern redan klar!
Man ska ha husvagn – det har jag sett att alla har!
Man ska ha husvagn – och stuva in familjen i.
Man ska ha husvagn – för då blir man fri.
-

I många år så var vi inte särdeles beresta.
Vi hade vart i Askersund och pressbyrån i Gnesta.
Men så en dag sa jag till frugan, vänligt men bestämt:
Vi skaffar oss ett hus som går på hjul och därmed jämt!
-

Man ska ha husvagn – med kylskåp, TV, dusch och spis!
Man ska ha husvagn – det blir som hemma på nåt vis!
Man ska ha husvagn – och den ska vara stor och bré.
Man ska ha husvagn – tänk vad man får se:
-

5 minuter Falsterbo och 5 minuter Koster!
5 minuter Flen och Hjo och 5 minuter Kloster.
5 minuter Örebro och 5 minuter fjäll.
5 minuters rasat på ett europavägsmotell…
-

Man ska ha husvagn – så blir semestern ingen flopp!
Man ska ha husvagn – och göra lagom många stopp!
Man ska ha husvagn – och köra runt och stanna té.
Man ska ha husvagn – tänk vad man får se:
-

5 minuter Stockholm stad och 5 minuter skärgård.
5 minuter sol och bad och 5 minuter herrgård.
5 minuter Grums och Trosa, Tjörn och Härnösand.
5 minuter till så kan man hela Sveriges land…
-

Man ska ha husvagn – då har man med sig rubbet jämt!
Man ska ha husvagn – då händer inget obestämt!
Man ska ha husvagn – så att man vet hur allt ska bli!
Man ska ha husvagn – för då blir man fri!
-

Man ska ha husvagn – varthän man än sin resa ställt!
Man ska ha husvagn – så slipper man att resa tält!
Man ska ha husvagn – så att man vet hur allt ska bli!
Man ska ha husvagn – för då blir man trygg och låst och fri!

Text och musik – Claes Eriksson

Kategori | Lördagsmixen – genom fönstret |

Avsändare Margareta som visat genom samma fönster många gånger tidigare och i höstas såg det ut så här  i - Mitt eget fönster … , och en annan gång var jag - Morgoneuforisk … , när jag tittade ut och njöt av stillheten. Det där suddiga som syn mellan snöhögarna i mitten längst ner  är varken blåst eller snö som yr utan detär något suddigt i fönstret.

Fler bidrag i Shannara’s lördagsmix hittar du om du följer länken här >>> 

En annan variation av mitt fönster idag.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 149 –kyla
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Har jag glömt att kyla av det vita vinet till middagen, går det betydligt fortare i snön än i både kyl och frys. En perfekt temperatur, i alla fall för oss, relativt snabbt. Ett varmt vitt vin är inte speciellt gott att dricka och i det läget stod vi i kväll när det var middagsdags.

-
Vitt i vitt blir gott och lagom tempererat.
-
Långfredagen har inte varit speciellt lång men däremot underbar. Solen har lyst från sin absolut gulaste sida och temperaturen har varit perfekt för en påskhelg. Idag har vi varit till Storklinten och njutit av det vackra vädret och folkvimlet för en stund. Återkommer i morgon med mer rapport om dagen.
-
Avsändare Margareta som njutit av dagen men nu saknar det där som jag alltid såg fram mot på långfredagen – skräckfilmen, som alltid visades på långfredagskvällen. Nu är det skräckfilmer i varje kanal året om dygnet runt. Jag har inte längre något attt se fram mot där jag kan sitta och hålla för ögonen längre.

_

Avsändare Margareta som haft några oroliga minuter när storebror ringde om olyckan på Bali där en 25-årig kille ramlat ner i en vulkankrater. Mitt hjärta stannade för ett tag, tills storebror sa att de underrättat de anhöriga. Jag har fortfarande den där obehagskänslan och försöker e-posta och få tag på Lilleman. Vill höra hans röst eller ett litet mail som kan lugna mina nerver. Jag tänker på föräldrarna och vilket helvete de har just nu, en aning orolig är jag fortfarande och det kan dröja innan han sätter sig vid en dator.
-
Om  jag inte haft mitt välsignade mobila bredband hade nog påskens stugvistelse ställts in, till jag fått höra – Det är lugnt mamma.

Efter en sådan här vinter och snön ligger fortfarande lika hög som den gjorde i förra veckan och förr förra veckan så längtar jag verkligen efter en tripp till lite sydligare bredddgrader. Det har inte hänt mycket på snöfronten och när jag tittar runt och läser på alla andras bloggar så inser jag verkligen att jag bor i den norra delen av Sverige. Jag hörde idag på TV, att snödjupet någonstans än mer norrut än där jag befinner mig är 160 cm! Jag med mina 163 cm över jordytan skulle inte synas, bara en ilsket röd kalufs som stack upp.
-
Vi har inte bestämt oss för något och jag som inte är speciellt berest skulle kunna åka nästan var som helst för att upptäcka något nytt.  Nu har det lutat åt någon av de platser vi tidigare besökt tillsammans, fast där går det också att uppleva och utforska mycket nytt och spännande.
-
Ingenting är bokat och ingenting är bestämt när jag läser på Beates blogg och ser att hon har anmält sig och maken till Solresors resereportageuppdrag. Ingen tvekan, jag gör en ny djupdykning och läser om vad uppdraget går ut på. Efter att jag läst igenom vad det innebär försvinner all tvekan, om den nu någonsin funnits, och jag kollar in alternativen för resmålen. Det blir ganska svårt eftersom det finns en hel del att välja på. Jag väljer och anmäler mitt intresse till ett av de länder som jag varit i tidigare och som jag vill åka tillbaka till. Här finns allt för mig och min kamera. En spännande historia, kultur och landskapet med människorna i synnerhet som jag lärde mig älska under den korta tid jag var där.
-
För att anmäla mig behövde jag tre saker – en laptop, en kamera samt en blogg. Tre numera och kanske de viktigaste verktygen i mitt liv. Ni kanske kommer ihåg vad som hände när jag glömde en sladd hemma när vi åkte till stugan ifjol? Det säger allt om mitt beroende liv av dessa tre. Kameran är kanske högst prioriterad men utan laptopen skulle inte jag ha så stor nytta av mina digitala foton och hade jag inte bloggen så … Ja, du förstår själv. Det är som katten på råttan och råttan på repet.

Avsändare Margareta som har ett  minne av att jag skrev en resedagbok i miniformat under vår resa till Los Christianos, lite skrev jag. Nu har vi ju tillgång till eget bredband när vi åker dit så det gör saken ganska enkel eftersom jag reser med alla mina tre verktyg i bagaget. Jag har fortfarande inte fått över alla inlägg från mina tidigare bloggar (5-600 inlägg kvar totalt) där jag tror att de inläggen finns.
-
Ps. Det blir nog ingen resa med Tito’s gamla cadillac på Brijuni, men förhoppningsvis med något annat trevligt och komfortabelt transportmedel.

Avsändare Margareta som även lägger upp ett möte jag inte glömmer – jag frågade faktiskt om hon behövde hjälp, efter att jag fotat klart.

Nu är det måndag igen, snart i alla fall och sedan är det fredag men jag blir nogkanske ledig kanske redan på torsdag. Har en del arbete här hemma som ligger och väntar på att jag ska bli ledig. Hur dumt lät det, ledig för att arbeta. Den som lever får se och förhoppningsvis gör jag det.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 55 – februari
-
Det är nu solbrillorna ska letas fram, samma visa varje år. Vilken bra plats har jag lagt unden dem på? Det brukar bli ett nytt par varje år, likaså i fjol förutom att jag då  förlade mina supersnygga ”Guccibrillor” någonstans i Haparanda, i en kundvagn på IKEA är misstanken. Det blev då istället några andra och nu vet jag inte riktigt var jag har dem heller men de kommer fram, i alla fall efter att jag desperat köpt ett par nya. Nu är solen stark och ligger lågt, det är nu som de verkligen behövs.

Avsändare Margareta som får glädjen att ha denna vackra tulpanbukett i hemmet tack vare goda vänner som var förbi med dessa till sambon efter hans operation och lite till mig för min förlängda anställning.
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010

Ps Det är solen som lyser så vackert på tulpanerna, det är sant, vädret är strålande. Jag vet inte när jag någongång längtat så mycket efter sol och skönare temperatur. Den här vintern har varit jobbig för mig men nu kommer de härliga dagarna, det känner jag i hela kroppen.  Vårvinter – lite tidigt men idag känner jag verkligen så.

Här uppe har vi inte fyra årstider utan åtta. Namnet ”De Åtta Årstiderna” kommer från den samiska indelningen av ett kalenderår. Där har man inte fyra årstider, utan åtta; vårvinter, vår, försommar, sommar, sensommar, höst, förvinter och vinter. Det stämmer även med oss som inte är samer, vi lever ju i samma värld som de och det kan vara svårt att säga vinter samtidigt som det inte heller är vår, alltså vårvinter.

På Storklinten var det folk, liv och rörelse.

Tonårsgrabbarna har överläggning innan de hoppade, snurrade och flög nerför backen. En del blåmärken blev det nog under dagen, det tillhör livet som snowboardåkare mer än livet som studerande och flanerande med enda åkdonet kängorna på fötterna.

I eftermiddag eldades bastun och jag känner nu att det var det här min nacke behövde och för stunden känner jag mig som en vig gymnast med en hy som en babyrumpa. Trots allt det positva är jag inte beredd att förstöra er påskhelg och lägga ut bilder från vårt bastubadande, men ljuvligt är det.

Nu ska vi börja duka fram lite blandad och god ”plockmat”.

/Avsändare Margareta som firar sin traditionsenliga påsk i stugan, men tyvärr valde mor att i år stanna hemma på grund av att hennes ena ben värker och lite besvärligt blir det att ta sig ner. Jag saknar henne och hon hade verkligen behövt den här stunden tillsammans med oss.

Tur att autostradan på isen är bred …

med bra och plogade kanter – en del har bråttom till sina utflykter …

medan andra nöjer sig med att njuta av solen nära …

Vi var absolut inte ensam om samma mål …

och vi nöjde oss med vårt naturliga transportmedel …

värme fanns att tillgå om behovet fanns …

vid behov av snabb transport eller bara en rundtur …

Fast först var det dags för ett besök …

kolla in lösningen av dörröppnaren …

En stunds värme och mys …

med riktigt hett kaffe – till och med skeden böjde sig …

fler än vi gjorde paus för lite fika …

Sedan var det dags att ge sig ut bland härliga iskristaller …

Vilka vidder att tillgå, här behöver vi inte trängas i några spår …

fast, kanske bäst att studera kartan för mycket vitt och stort är det …

Framtidens brasvärme i stugorna förbereds också  …

Avsändare Margareta som hade en fin förmiddag ute i Luleå skärgård runt och kring Långön ca 1 mil från fastlandet i Lövskär.

Det beror på vem jag frågar, men många skulle nog svara hockeymatchen i Göteborg. Trots att det inte sker i Luleå är det viktigt för en stor del av Luleås befolkning. Jag har i alla tolkat det så, att hockey i Luleå är viktigare än allt annat.  Det skrivs spaltmeter och det verkar vara det som lokaltidningarna just nu har helt fokus på. Hur många sidor det var i dagens morgontidning har jag inte räknat men otaliga.
-
Den andra matchen i kvartsfinalen spelas alltså i Göteborg och Luleå leder med 1-0 i matcher och inte med något futtigt resultat utan matchen i torsdags slutade 5-1. Kul att det äntligen går bra för Luleå efter några svåra missväxtår samt lite höga berg och djupa dalar under den här säsongen, fast egentligen inte utan nu har ”grabbarna” börjat visa var pucken och spelet ska vara. De här duktiga yngre pojkarna i Luleå har jag sett spela sedan ungdomsåren tillsammans med sonen och de har nu under tagit det där extra skäret.  Självklart hejar jag på Luleå, men inte med samma fanatism som många andra. Efter dem lägger jag min röst på Linköping, första matchen gick inte deras väg och jag får hoppas att det blir annat resultat idag. Egentligen så bryr jag mig inte så mycket nu när jag lagt tävlingsskridskorna på hyllan. =)
-
Vad mer i Luleå idag? Bothnialoppet kanske, om jag fortsätter i sporten och motionens värld. Nu blev det skridskor igen, det är nog deras dag idag.  Bothnialoppet är ett långfärdsskridskolopp som går på havsis mellan Luleå och Piteå eller Piteå och Luleå i mars månad. I år blev det inte riktigt så, på grund av isförhållanden beslutades att hela loppet skulle gå av stapeln med både start och mål i Luleå, 65 kilometer på skridskor.
-
Det har varit en skön vinterdag och vi har inte varit sämre än att vi också varit ut och promenerat längs isvägen och runt Luleå återkommer med fler foton.

Avsändare Margareta som vill varna alla som är less på snö- och isfoton. Ni bör avstå från att besöka min blogg eller blunda vid nästa inlägg som kommer från vår promenad. En sak, vi har absolut inte snöbrist här uppe i Luleå.

Jag måste nu börja göra mig i ordning och se om jag hinner mer, innan vi ska i väg till kvällens aktiviteter. Men glöm inte bort att jag varnat dig och att du besöker min blogg på egen risk nästa gång, för mycket snö blir det.

Ps. Jag hann även snabbt kika in och besöka en konstutställning med en installation som …

Visst händer det betydligt mer, men det blev två skridskoevenemang där en inte egentligen går av stapeln i Luleå men ändå gör det. Nu hör jag att Luleå leder borta med 1-0 eller kanske 0-1 mot Frölunda. Linköping leder hemma mot Skelefteå med 1-0, än kan mycket hända men jag kan ju i alla fall hoppas det håller i sig.