Kategori | Onsdagstema | oemotståndligt | hos Bildgatan
Tittar du i länkarna hos Onsdagstema kommer fler att ha tolkat ordet.

På den tiden (ja, det var länge sedan) var det inte speciellt vanligt med äppelträd så här högt upp i norr och sedan blev det kanske extra kul att grannen ”jagade” oss, men eftertraktad var hans fina äppelträd. Idag finns det betydligt fler men inte lika vanligt som där jag fotade de här för någon vecka sedan, i Linköping. Numera håller jag mer på att ”lära” mig äta äpplen igen, tycker att det är gott men det blir inte att jag äter även om vi oftast har dem hemma. Däremot grillar jag gärna ett äpple till fläskkött. Efterrätter med äpplen har jag ratat hela mitt liv, ratade allt vad efterrätter heter i min barn- och ungdom. Numera slinker de gärna ner, brukar skylla på sambons stora inverkan vad gäller sockerintaget. Det är alltid skönt att ha någon att lägga över skulden på, i stället för att ta eget ansvar över vad jag stoppar i mig.

Det här blev min lunch … ett inlägg, nu är lunchen strax slut och jag ska fortsätta med det som påbörjats på förmiddagen.

Kategori | 4U2 fotoutmaning | överraskning | hos Bildgatan
Mer överraskningar i länkarna hos 4U2 fotoutmaning.

I sju timmar har vi varit ute i skog och mark och det här var dagens höjdpunkt vad gäller mitt fotograferande, kanske inte som motiv men roligt och skrattat har jag gjort åt denna ”installation”, för visst ser det ut som en sådan även om den faktiskt är helt naturlig. Har aldrig sett något liknande, även om jag kan förstå att svampen mår gott med den gödslingen på den annars karga tallheden som vi befann oss på.

Under dagen har vi verkligen befunnit oss i helt skilda miljöer från denna karga till de riktigt lummiga och några stunder vid havet, som vi i och för sig haft runt oss hela tiden ute på Seskarö. En del svamp har det blivit och ikväll åker vi tillbaka dit för att smaka av dagens skörd (samt lite bastu)  En svampsoppa hann vi även koka ute på tallheden, färskare kan det knappast bli. Även vår medtagna matsäck har avnjutits och både den nygravade laxen och nyrökta siken uppskattades. Vi fick till och med gäster ute på heden som lät sig väl smaka av både soppa, lax och kaffe.

Ps. Sambons dans till solgudarna hjälpte mer än väl, för idag har vi haft en sådan underbar höstdag, den kunde inte ha varit bättre. Det känns i hela kroppen att jag varit ute precis hela dagen och visst märks det lite extra under fötterna att det blivit mycket vandring.

Kategori | Fredagsfoto – De fem elementen (Eld, vatten, jord och luft samt kinesiskans metall)

Om du fortsätter här hittar du fler med viktiga element i länkarna.

Sist men inte minst, ett viktigt element i skogen – maten i naturen.

Kunde inte låta bli när jag hittade dessa foton från samma dag i skogen med goda vänner. En öppen eld i naturen utan en korv? Fungerar inte för mig. En av våra vänner ville att sambo skulle gå och fiska upp en gädda så att hon skulle kunna göra gäddsufflé, sagt och gjort det vara bara att lyda -ett kast så var det klart. Samtidigt passade ”vi” på att fylla svampkorgarna med diverse olika svampar. En bit bort växte nyponen vilt mitt i skogen -har jag aldrig sett tidigare. Sedan ska man kanske ha lite koll på vad som går att äta och inte, även hur vackert och gott det se ut.

Ps Det där med att fylla svampkorgarna, vi var fyra och tre som plockade -bihanget fotade mest och lyssnade väl med ett halvt öra. Varför ska jag när andra kan så mycket bättre? Min manliga fotokompis (inte sambo) han klarar av att både plocka och fota samtidigt, hmmm. Vem var det som sa att män inte kan göra två saker samtidigt men kvinnor kan?  Nu börjar jag verkligen längta efter mina skogsturer och stugdagar.

Andra Ps. För första gången i år sitter jag nu ute med min dator och skriver. Balkongfönstrena tvättades igår så nu kan jag verkligen njuta. Är en aning envis och försöker se i den starka solen, måste kanske dra ner solskyddet även om jag inte har någon lust.

I efterhand så blev det ett tredje Ps. Läste Jah Hollis kommentar om att trä också skulle vara ett av de kinesiska elementen, alltså blev det sju av de fyra som vi vant oss med.

Hos Bildgatan -Kategori | Bilduppdraget –C-vitamin | Mina tidigare inlägg (bilden är klickbar)

Fler vitaminrika bidrag i Bilduppdraget hittar du om du följer länken här >>>

Bildgatan som inte har något mot att ha egen svartvinbärsdryck från egen odling. Som du ser av antalet bär är det inte aktuellt ännu, men det kommer. Däremot kan jag tänka på var jag köper min dryck och vad den innehåller. Med tanke på de senaste larmrapporterna om räven som hittats med parasiten dvärgbandmasken har många bärplockare och alla vi som vistas i skog och mark blivit lite oroliga över vad som kommer att ske med bärplockningen i framtiden, där många av våra viktiga vitaminer finns naturligt. Nu ger de oss i alla fall lugnande besked när det visar sig att de inte hittat den på några fler rävar som testats, kanske att det fortfarande kommer att vara fritt fram att försörja oss med de naturliga vitaminerna i vår natur.

Själv är jag ingen bärplockare men varje år tänker jag .. i år ska frysen fyllas med alla läckerheter. När vintern kommer – alltid samma konstaterande, lika tomt som det varit varje år. Tomt har det i och för sig inte varit då jag har haft turen att ha en mor (och andra vänner) som försett mig med alla skogens bär men främst guldet, hjortronen, som jag kan göra av med, och lite till. Nu är hon lite äldre och orkar inte, kanske dags att nästa generation tar över? När jag tittar på nästa generation så inser jag att det inte finns någon annan än mig själv. Det åligger alltså mig nu, eller … skulle vi kunna hoppa över en och ge stafettpinnen vidare till mina pojkar?

Det är inte stört omöjligt för min äldsta älskade verkligen att vara ute i skog och mark i yngre år och så mycket blåbär som han plockat har aldrig funnits i mina hinkar. Att slita ut en generation i taget tycker jag numera inte känns så aktuellt av någon underlig anledning. Kanske att vi skulle kunna nöta ut varandra genom att gemensamt ge oss ut för att hitta läckerheterna och fylla våra hinkar? En aktivitet som skulle skänka oss många timmar tillsammans, ju mer jag funderar över det så låter det som en mycket bra idé som kläcktes i skrivande stund.  Nu har vi nästan ett halvår på oss att planera … så kommer tid kanske också lusten infinner sig. Men alternativet -pillerknapare, nja.

Ps. Att plocka hjortron är ingen lek och det kan du läsa om i ett tidigare inlägg – Hjortronplockning, årets höjdpunkt?

Hos Bildgatan -Kategori | Bilduppdraget –2010 | Mina tidigare inlägg
-
Fler bidrag i Bilduppdraget hittar du om du följer länken här >>>

-

-Bildgatan-som direkt förstod att det röda krusbäret är mitt 2010 med hjälp av solen, skuggorna och bakgrunden med ett snabbt överslag i hjärnan för att minnas.

Bildgatan funderar vidare om det räcker med glögg för i år eller om det måste inhandlas mer, men köksbordet är ganska fullt just nu.

Nåja, idag har jag haft två vänner att gratulera, inga jämna men med en ålderskillnad av trettio år och jag någonstans där mitt mellan (inte riktigt men nästan) och vi är alla vänner. Jag tycker att det är så härligt att ha kompisar i alla åldrar som kan berika mitt liv på så många olika och även på samma sätt.
-

Synd att vi är så åldersfixerade i det här landet, för tänk hur roligt vi skulle kunna ha det om vi inte alltid talade om i vilken ålder vi är.  ”Allt” vi gör är så ålderssegregerat att vi sällan möts förutom ett undantag -här på nätet.  Nätet har den goda egenskapen att den inte skiljer på människor eller förbjuder oss att mötas över generationsgränserna, gammal som ung trivs tillsammans.
-
Idag är det svårt att se på en människa vad hon/han har för ålder siffermässigt. För de som absolut inte vill att det ska synas finns ju kniven som ett enkelt ”föryngringsredskap”. Nu tycker jag att de flesta som använt sig av den inte blir yngre utan bara stelare och mer onaturliga, små seriefigurer. Men visst kan det vara ännu svårare att gissa, om man vill veta, ofta blir gissningen åt fel håll än vad syftet med själva kniven var. Vårt mest kända svenska exemplar av att gå under kniven är kanske vår drottning som en gång var så vacker, men numera ser ut att ha börja träna inför hur hon skulle kunna se ut som staty utanför slottet. Vår ålderfixering beror alltså inte på utseendet utan helt enkelt att vi kategoriserar människor efter den siffra som står i vårt födelsebevis eller kanske mer vårt körkort idag.
-
Avsändare Margareta som ber om ursäkt om jag gjort någon royalist ledsen men jag blir förundrad när jag ser sådant här och inte förstår… att de inte själva ser hur galet det ser ut.
-
Jag hade inte tänkt låta någon sätta kniven i mig fast … lite fettsugning här och lite fettsugning där kanske inte skulle skada ibland när kroppen känns riktigt svullen och då kan jag samtidigt passa på med ett litet lyft där och ett litet lyft här och sedan lever jag lyckligt i alla mina dar. Nu ska jag i alla fall lägga mig ner och jäsa vidare ett tag -godnatt.

*

-
Mitt eget bidrag till temat hittade jag här i Linköping igår. Ett äppelträd med vinteräpplen. Hur kunde det bli en illustration till ordet vardag? Det är det med mig, tydlighet i bilder är kanske inte min starka sida åtminstone inte för andra än mig själv. Förklaring följer …

Hos Bildgatan -Kategori | Bilduppdraget – vardagen | Mina tidigare inlägg
-
Fler bidrag i Bilduppdraget hittar du om du följer länken här >>>
-
Avsändare Margareta som funderade över ordet vardag och vad det innebär för mig just nu och samtidigt över vilka foton jag fotat i veckan som kan visa den. Jag fick många vardagliga tankar kring den här bilden efter en stunds filosoferande, men nu gäller avgränsning och då väljer jag följande egoförklaring till vardagen i bilden.
-
Äppelträdet är jag själv med inte alltför stark stam men den står trots allt rakt upp och har många förgreningar. Äpplena är mina arbeten, uppdrag, idéer och alla tankar som verkligen frodas under mitt pannben, som ibland har en ganska förvirrad och full hjärna att ta hand om. Det visar äpplena genom sina olika färger och mognad, en del mognar aldrig medan andra blir övermogna, och någon enstaka fallfrukt. Precis så är min vardag och jag hoppas, trots att jag strax står till arbetsmarknadens förfogande, att min vardag kommer att fortsätta så här, som ett äppelträd med vinteräpplen.
-
Det här med vinteräpplen är viktigt eftersom jag bor i vintriga Norden och även i de norra delarna av den, att jag sedan är en vinter är bara en parentes. Sedan är vinteräpplen mer tåliga än andra och det vill jag själv gärna vara, fast det inte alltid är sanningen. Detta äppelträd är också rent fysiskt min vardag, när jag i min vardag är nere i Linköping på vardagarna.
-
En parentes – enligt alla färganalyser så är jag en stark vinter fast jag fuskar med sommar och lite av både vår och höst. Det var lika hopplöst att få mig enhetlig i det som i allt annat.

-
Tag vara på vardagen -kanske ska du se dig om efter något nytt eller bara göra en förändring om du inte trivs i den.

är vad politikerna tror och tycker är viktigt när de sänker krogmomsen som ett av argumenten för att rösta på dem. Är vi så ”dumma” att vi verkligen tror att restaurangägare, livsmedelsproducenter och övriga affärsidkare frivilligt kommer att sänka priserna? Hur ofta händer det att redan satta och ”accepterade” priser sänks  Jag tror inte det, lite mer över i vinst istället och det är väl bra för företagaren. Inte ens den lilla företagaren tror på det, av vad jag kan läsa och höra i media. Att åttatusen fler skulle få jobb tack vare det? Nej, inte heller det tror jag på. Fast ju onyktrare vi blir desto dimmigare ter sig tillvaron och vi behöver inte se så klart.
-
Det låter som att jag är världens pessimist och inte tror på någonting. Men -jag tror, jag tror på … det tar vi en annan gång för jag tror verkligen.

-
Avsändare Margareta som bara tyckte till och tänkte min egen dagens politiska tanke.
-
Ps. För mig får det gärna vara dyrt på krogen och pengarna skulle istället satsas på det som alla pratar om men ingen bryr  verkar bry sig om, inte i handling, -Vår omsorg. Bryr man sig så satsas det i alla fel. Det måste fungera även i verkliga livet, inte bara som röstfångare genom ord eller som slutrapport i någon utredning som något departement tillsatt.

-
Det frestas med ett saftigt och delikat äpple från alla håll och kanter. Vi lockas av det, men upptäcker snart att det tar slut alldeles för fort samtidigt som det inte var så där välsmakande och ljuvligt som vi trodde.
-
-
-

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 31– bär (åkerbär-krusbär-vinbär)
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Jag inser självklart att jag inte kommer att bli speciellt mätt med tanke på att jag planterade buskarna ifjol..
-
Avsändare Margareta som nu sitter och tittar ut över solljuset som lyser så vackert över den vindstilla älven och in bland björkarna – hur vackert som helst, vilket sken.

Kategori | fototema- Arkiverat -  hos Bildgatan

Tomater kräver verkligen sitt vatten och jag kan fortfarande idag inte förstå hur jag lyckades så succeartat med detta när sambon (på den tiden särbon) hemma på sin balkong försökte sig på samma sak men misslyckades nära katastrofalt.
-
Avsändare Margareta som hoppas att jag kan lyckas lite åt det hållet i sommar i stugan med några små planteringar, kanske någon ny liten odling. För visst kommer det en sommar i år också?

PS Solrosen på bilden har inget med tomaterna att göra, den är inte ens på riktig utan något jag stuckit dit för att få en färgklick bland det gröna. Jag förstod nog inte och kunde inte ana vilken färgprakt det skulle komma ur de där plantorna.
-
Fler bilder som är framtagna ur arkivet hittar du om du följer länken här >>> i fototemat Arkiverat

Kategori |Macro – frukt hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som är ganska dålig på att äta frukt förutom i sallader, trots att det alltid finns hemma. Jag kommer inte ihåg dem. Några fyra till fem frukter om dagen blir det inte … det var kanske brödskivor det handlade om.

Ps Angående min semmelberättelse igår så var det nog så att det snöat lite på min mössa och det såg ut som lite pudersocker och då kommer jag ju sanningen närmare.
-

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Någonting att äta – någonting att dricka

Avsändare Margareta som tycker att det känns skönt med en riktig varm och samtidigt svalkande sommarbild. Den här svalkan är härlig, däremot är inte ”svalkan” som vi har just nu speciellt skön. I eftermiddag när jag gick hem från arbetet efter utbildningen så kändes det som minst -50 grader i ansiktet, trots att det bara vara -20.

Jag vet inte men jag sitter och sjunger Någonting att äta, någonting att dricka  … Jag kan melodin men jag kan inte fortsätta helt blackout i huvudet, så godnatt.

Kategori | Ordlös onsdag – en smak av sommaren

/Avsändare Margareta

2009 har överlag varit ett mycket bra år trots att vi fick det tråkigt och en smärre chock i mitten av maj. En stroke var inte något som jag någonsin trodde skulle drabba sambon och det kunde han själv inte heller riktigt tro på. Nu hände det och som tur var, var den inte speciellt stor ur medicinska mått mätt. För oss var det en stor omvälvelse och gav oss mycket att tänka över, jag vet inte hur vi lyckats men att försöka koppla bort arbetet mellan varven är viktigt och det har han nog lyckats med, i alla fall kortare stunder. En lång sjukskrivning väntade för en person som aldrig i sitt liv haft kontakt med försäkringskassan förutom för något år sedan då han slet sönder bicepsen.  Nu gällde det att sysselsätta sig med någonting som gav sinnesro och riktig rekreation. Att ligga på soffan och vifta på tårna var inget alternativ för honom, vi är inte speciellt lika i det fallet.

Det var nu jag fick börja trampa på nya stigar.

Jag har tittat genom och sett det där som jag inte sett tidigare. Jag har verkligen lyckats ta bort all vanlig vardag runt mig och bara njutit av stunderna.

Spännande – och många nya smultronställen har jag hittat under året.

Nu är det här mer än ett smultronställe, ett riktigt åkerbärsställe och det vill inte säga lite om njutningen.

Det har varit hög och behaglig temperatur samtidigt som jag sjungit inombords, kanske har jag flugit lite högt ibland med mina drömmar, men inte så högt att det tagit ont när jag insett att det inte riktigt blivit som jag bestämt.

Oftast har det haft att göra med saker som jag velat uppleva – en björn har exempelvis legat högt på önskelistan – men den kommer nästa år har jag bestämt.

En hel del vatten har det varit, mycket av mina aktiviteter har kretsat kring just vattnet.

och mycket lek både i och kring vattnet, ibland med hjälp av olika föremål.

roligt har jag haft och en hel del härliga vattenreflektioner och spännande mönster har det blivit.

Förutom all natur och små detaljer i den, som jag också fotat har det varit mycket rost. Rost är vackert, kamerans guld. Jag skulle nog kunna lägga ut en rostig bild varje dag i ett år från årets rostiga motiv, kanske det kommer.

Den här rostiga lyktan är kanske inte det rostigaste men den är så vacker, hittade den i en av våra förråd i stugan. Någonting som mor säkert tyckt varit gräsligt ful och ”kastat” bort.

Trots att jag skrev i mitt tidigare inlägg att jag själv inte fiskat så mycket, utan mest varit delaktig i att föreviga det som funnits runt oss och det som plockats upp ur vattnet så har jag också ”satt” mig ner en stund med metspöet, utan tanke på att få någon fisk. Mest bara en anledning att kunna vifta på mina välomskrivna tår och njuta ett tag av allt. Jag har trots allt lite svårt att bara sitta och ingenting göra, ett litet metspö i handen gör det mycket enklare.

Sanningen är att jag inte ens håller metspöet i handen utan har hakat fast den för att kunna blunda och mellan varven leka lite med kameran. Jag vet, jag är kanske lite besatt men jag lovar det är ingen farlig besatthet. Nu hade jag napp ganska snabbt och det var inte något som jag räknat med vid det här tillfället. Nu var jag tvungen att dra upp och ropa på sambon för att visa hur lycklig jag var som fått napp och visa den enorma … mörten, men den var stor.

En hel del har mognat hos mig under det här året (inte bara på grund av min nya ålder) utan jag har verkligen fått koppla av och bara vara och inte ha dåligt samvete över det.

De röda krusbären är planterade i år och gav redan så mycket, kanske ett bra tecken för framtiden.

Många ljuspunkter har jag haft under 2009.

Avsändare Margareta som inser att allt egentligen handlat om vår rekreation tillsammans i stugan i sommar. Nu är det så att vi spenderat den mesta tiden runt och kring den. Det har blivit så när sambon varit sjukskriven och att sitta i en lägenhet var det inte tal om. Nu har vi gjort lite annat också, små guldstunder i Linköping, i stugan på Santasari, på Seskarö, upptäckt lite mer guldkorn i närområdet både här i länet, i Östergötland och även i Finland.

Jobbmässigt har jag verkligen haft det bra, även resorna ner till Linköping för jobb har varit stimulerande och givit mig en del nyttigheter. Nu ser jag fram mot att 2010 också ska bli ett bra år.

Alla bilder är från stugan och då inser jag att mitt år har varit precis där, för där har vi fått det vi behövde, framförallt min käresta. Jag såg även hur lilleman njöt när han kom till lugnet och hur han slappnade av under den korta stund han hade tid att vara med oss i stugan. Storebror har mest arbetat på annan ort och det har inte passat med tiderna men till nästa sommar hoppas jag verkligen att de båda tar sig lite mer tid för rekreation.

PS Det går bra för småkronorna mot Ryssland, 3-1 just nu efter andra perioden. Jag har fått munkavle under matchen av Lilleman och sambo som inte kan förstå hur jag kan sitta och prata om annat än vad som händer och sägs på TV:n just nu.

-

Jag har varken haft fisk- eller svampinfluensa (kom ihåg var du läste de namnen på influensor först) och inte heller någon annan svampinfektion under året. Däremot har min sommar bestått mycket av de två orden, det känns i alla fall så. En anledning kan vara att det är två nya företeelser i mitt liv. Fiska har jag gjort hela livet, men mycket sporadiskt. I år har jag knappt fiskat men däremot närvarit vid våra fisketurer. Det är svårt att sätta sig ner och meta och ännu svårare är det att stå med ett kastspö när jag absolut inte kan lägga ifrån mig kameran. Svampplockningen har sett likadan ut -jag med kamera och de andra plockande, men lite har jag lärt mig och njutningen av att få äta den egenplockade svampen har jag inte tackat nej till, vi har fortfarande kvar lite i vår frys.

Nu var det varken den här svampen (tror jag) och absolut inte den här fisken som lockade men jag är mer intresserad av motivet än av arten, i alla fall med kameran i hand.

-

Vilka viktiga saker har hänt er under 2009? Den frågan ställde tisdagstema och hur viktigt kan de två orden vara? Jo, för mig är de viktiga för jag har lärt mig nya saker och fått uppleva mycket trevligt med de två orden. Andra skulle nog säga, men du har ju haft jubileum i år är inte det en viktig händelse? Nej, egentligen inte men allt som man kan fira är ju roligt och visst firade jag mitt jubileum. Det gjorde jag i Rovaniemi och här kan du läsa om den återspeglingen – Återspeglingar av livet … .

-

Jag återkommer med fler små tillbakablickar av året som gått i mina inlägg, så länge jag kommer ihåg någonting och kan återge det med foton är det ganska enkelt, behövs inte så mycket idéer för det är saker och händelser som faktisk redan har skett och jag behöver inte vara så alert och kreativ.

Avsändare Margareta som tackar ovanstående två bloggar för att jag fick något att skriva så här på kvällskröken. Det kanske kommer mera eftersom det blir en sen kväll, hockey klockan 00:00 och då kan jag också sitta uppe och glutta lite samtidigt som jag sitter med datorn i famnen. Undra just vem som får mest uppmärksamhet, datorn eller TV:n och den viktiga matchen för småkronorna?

I veckans torsdagsfoto ska det vara en närbild av valfritt slag och mina äpplen låg så lägligt till innan de sakta bryts ner i mina matsmältningsorgan. Tog jag bort njutningen av det vackert röda fotot, men så är verkligheten.

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Närbild

Avsändare Margareta som även denna gång för mig till tystnad och stillhet med en sprakande brasa eller små tända ljus. En fördoft av det mysiga med mörkret och vintern.

Den lilla lilla svampen och den stora stora korgen.

Vid samma tillfälle fotade jag en annan korg i närheten

Då fick jag en annan fundering istället som inte var aktuellt när jag såg den första svampkorgen – Hur skulle den korgen räcka till för resten av dagen?

Lite mer blev det kanske i den första men det gäller att ha ögon för det där med svamp och en som verkar ha det är sambon, han koncentrerade sig också bara på ett uppdrag under dagen -svamp. Jag blev full av skratt när jag såg mitt mail i måndags med bifogad bild och … ja se själv. Visst är det mors lilla Olle i skogen … fast med annat namn. Kolla in hållningen och den söta ”svampkorgen” som han fick av vår vän svampexeperten.

Fota klarar han av mannen och jag har fått några foton av honom där han tagit mig i mitt esse, gissa var? Mycket riktigt, mest nedhukad och med en svart sak hängande eller upplyft framför ögat med någonting i sikte. Föresten inte alltid svart ibland kommer något litet silvrigt upp också, men som tidigare scout i barndomen – ALLTID REDO

Avsändare Margareta som nu ska titta lite på en hemsida och se om jag kan göra någon förändring. Under stugliv och i skogen får man se ut lite hur som helst, allting är tillåtet.

PS Hatten på ”min lila Olle” är klistrad på plats genom photoshop.

Kategori|Helgen i focus-lördagsfoto |Ruggigt- mina tidigare inlägg

Avsändare Margareta som nu går ner till tvättstugan för att ”rugga” upp kläderna lite.

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Svampar

Avsändare Margareta – ännu ett bildtema till mina handlingar

Lite fler svampar hos mig kan du hitta här  – Dubbelt upp … - och här – Rynkad tofs … . och fler svampar kommer det säkert att bli.

mest vitaminrikaste bär, ett bär innehåller lika mycket c-vitamin som en hel apelsin. Den innehåller även vitaminerna B (1,2,3,6,9 och 12) den sistnämnda mycket sällsynt bland växter. Bland de fettlösliga vitaminerna finns Betakaroten, samt vitaminerna E, F, K och P. I Kina använder man havtorn som medicinalväxt och har gjort så sedan 1300-talet.  

Jag fick en förfrågan om saftrecept när jag på min fototriss hade en flaska innehållande saft av havtorn. Det hade jag inte, men jag ringde till min gode vän Birgitta, som har arbetat med mat i ”hela sitt liv” genom att resa runt både i länet, landet och även internationellt och spridit sin kunskap, främst den norrbottniska trots att hon är en riktig jämtländska med rötterna på Frösön. Hon hade inte heller gjort saft av sin havtorn utan främst använt dem i exempelvis morgonfilen, tänk på näringen du får idag, samt desserter, sallader mm. Birgitta hade i alla fall en litet häfte om havtorn, det hon inte har i läsväg om mat har nog inte skrivits ännu. Hon lånade mig häftet som jag har bläddrat och funnit en hel del spännande recept i.   

Förutom en hel del recept på havtorn fanns där också intressant fakta om havtorn. Den har ett speciellt krav och det är stor tillgång till ljus vilket har gjort att den främst finns runt Bottenvikskusten och vid Gävlebukten. De är svåra att plocka p g a av sina taggiga och vassa grenar. Ibland kallas den för ”Nordens passionsfrukt”.

Så här står det i alla fall om havtornssaft – Rå havtornssaft håller inte ens i kylskåp längre än en vecka. Saften pressas ur bären med hjälp av en saftpress eller mospress. Socker (300 gram/liter) blandas i under försiktig omrörning. Saften hälls på flaska och pastöriseras, det vill säga värmes till 75⁰ C i tio minuter. Flaskorna förvaras i källare eller i kylrum. Saften kan även konserveras med hjälp av konserveringstabletter, som kan köpas i livsmedelsbutiker.

Kokning av saft ändrar smaken av havtorn och det rekommenderas inte. Även c-vitaminhalten minskar vid kokning. Av saften kan man även tillverka gelé med hjälp av syltsocker eller gelésocker.

Ett rekommenderat och tryggt sätt att förvara havtornssaft är genom att frysa in den. Ett smart sätt är att frysa in den som engångsportioner i exempelvis isbitspåsar, då en saftbit fyller dagsbehovet av C-vitamin för en person.

Vid infrysning av saften lönar det sig att fundera på saftens framtida användning och välja förpackningens storlek efter behovet.

Ett annat tips:
Torkning – bär som plockas som hela kan även torkas. Dessa bär bör plockas vid torrt väder. Bären torkas sedan i ett varmt, mörkt och väl ventilerat utrymme på ett tunt lager av kompresstyg eller hushållspapper. Torkningstemperaturen får vara högst +50⁰ C.

Torkade bär förvaras i en lufttät förpackning så att de inte utsätts för fukt från omgivningen. Det bästa lagringsutrymmet är ett torrt, svalt, mörkt skåp. Torkade havtornsbär kan ätas som sådana, några bär om dagen eller användas malda i exempelvis bröddeg.

Några recept på havtornsdrycker

Havtornsdricka
1 liter vatten
750 gram socker
3 dl havtornssaft
50 gram citronsyra

Koka upp vatten, tillsätt socker och låt svalna. Tillsätt havtornssaft och citronsyra. Låt stå i kylskåp två dygn och häll på flaska. Gotta att släcka törsten med, spädes med vatten. Kan även användas som ingrediens i bål.

Havtornsmilkshake
3 msk havtornssaft
2 msk honung
saft från en apelsin
saft från en ½ citron
2 tsk vanillinsocker
½ l mjölk
¼ l vaniljglass – eller 1 banan

Mät saft, honung och vanillinsocker i en skål och rör om. Tillsätt glassen (eller bananen) i små kuber och kör i mixern eller stavmixer. Tillsätt mjölk under arbetets gång. En uppiggande dryck till frukost, mellanmål eller sommarens törstsläckare.

Havtorn – filmjölksdricka
5 dl filmjölk
1 dl havtornssaft
½-1 dl socker

Blanda alla ingredienserna. Servera kall till frukost eller som mellanmål.

Havtornsbål
1 liter vatten
2 dl havtornssaft
½ l citrondricka, t e x två citroner i vatten
2 msk socker

Blanda alla ingredienserna. Servera kall.

Havtornslikör
½ l okryddad sprit
½ l havtornssaft
½ kg socker

Mät upp alla ingredienserna i ett kärl med lock eller en stor flaska och för om. Låt likören stå i rumstemperatur cirka tre veckor. Rör om dagligen. Häll den färdiga likören i flaskor och förvara i kallt utrymme. Passar även utmärkt att använda i bakning, matlagning och i en bål.

Det var några recept och källan som jag hämtat från recepthäftet ”69 recept av havtorn”. Har du några fler funderingar kring havtorn eller skulle vilja få recept på något annat från dessa fantastiska bär, skriv en kommentar så ska jag se om jag kan hjälpa dig. Jag har en del fina recept i boken samt mer intressant fakta om bären.

Visst har jag fantastiska vänner som dyker upp och hjälper mig när jag behöver, fotot har jag också fått av Birgitta och hennes havtornsskörd som hon fick utan att behöva anstränga sig själv när våra sambor varit på en fisketur och även kom hem med lite annat smått och gott som dessa bär. De hittar alltid annat nyttig under resans gång. Får se om det blir något i år, lite sent för bären men kanske något annat.

Avsändare Margareta som hoppas att någon har nytta av recepten och kan ta till sig lite vitaminer. Det här var plockat från ett tidigare inlägg i min tidigare blogg, tyckte att det kändes aktuellt och jag kommer att plocka lite då och då för att sedan kunna ta bort den helt och hållet.

känner jag att luften snabbt förändrats, mycket högre, fuktigare och klarare än bara för någon dag sedan. Hela skogen ropar höst i antågande och jag ser hur naturen förändras och snart kommer den att lysa i de vackraste av färgsymfonier. Taken på de gamla husen på Laxholmen är snart helt täckta av barr, jag har aldrig något år tidigare sett hur barren ramlar och flyger av så fort. Idag när det blåste riktiga höstvindar, förutom att de var varma, såg det ut som att det regnade barr från skyn.

När jag fortsätter att titta mig runt i naturen ser jag hur färgerna kommer och delar av naturen sakta förbereder sig för vintervilan.

Trots alla hösttecken fanns det några härdiga pelargoner ute på Laxholmen som fortfarande blommade och inte såg ut att ha bråttom att komma in i värmen, inte heller verkade de vilja sluta lysa röda.

Avsändare Margareta som nu är tillbaka i staden, men fortfarande hinner vi tillbaka några gånger innan det är dags för stugans vintervila.

Kategori|Fototriss –Dubbelt| Mina tidigare fototrissar

Avsändare Margareta som lärde sig en hel del och fler svampar från min svampexkursion hittar du här – Rynkad tofs … .

Ps Nu känner jag verkligen att hösten börjar göra sig påmind speciellt en dag som denna, underbar sol men lite känsla av höstvindar.

”snubblade” sambon över idag på vår svampexkursion. Lycklig över det stora praktexemplaret var vår svampexpert som berättade att det var en delikat svamp och hon hade aldrig hittat en sådan stor utan minsta lilla maskangrepp, den var helt enkelt perfekt. Namnet rynkad tofs gav tillfälle till några roliga kommentarer och en hel del skratt att det sedan var min kära sambo som såg svampen gjorde att kommentarerna från mig blev extra fyndiga. Det är en annan historia som jag kanske får tillfälle att skriva ner någon gång när jag känner att vi behöver en riktigt kort fredagsfräckis.

Apropå fredagsfräckis så hittade sambon också den första apelsinsno…., jag menar apelsinsoppen, även kallad aspsopp.

Det har varit en intressant dag ute i skogen. Maria vår gode vän och även hennes man är duktiga när det gäller svamp. De är duktiga på annat också =) men nu var det en hel del matnyttigt framförallt svampnyttigt som vi till oss den här dagen. Jag tror faktiskt att jag har lärt mig lite, får se hur mycket som sitter kvar nästa gång jag vistas ute i skog och mark. Smörsopp ska jag nog klara av i alla fall och röd flugsvamp, så länge den inte tappat färg och prickar.

Nu skrev Maria upp alla de svampar som vi stött på i skogen med förbehåll att hon glömt bort någon och inte mindre än arton olika sorter fick vi namnet på under dagen. Några var hon inte säker på så de ligger i träda och tillkommer vid senare tillfälle.

Den rynkade tofen förvälldes och smörstektes som mellanmål när vi kom tillbaka till stugan, den var delikat trots det mindre smakfulla namnet.

Avsändare Margareta som strax ska lägga upp fototrissen innan sängdags, dubbelt, och med tanke på mina aktiviteter idag är det garanterat inte svårt att gissa.

Snacka om att vi har haft tur med vädret, hela dagen igår regnade det i intervaller till våra vänner dök upp, då tittade solen fram och så har det varit även hela dagen idag, strålande sol men en hel del blåst.

Kategori |Skörd – skördetid-temanummer 143|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

/Avsändare Margareta   som i alla fall tycker att de ser smakfulla ut trots att jag inte fick ihop någon krusbärskräm av skörden.

När man åker eller promenerar över gränsen till Finland så vet jag inte alltid var jag är, i Sverige eller är vi i Finland? Tidigare fanns tullen där som ett ”stopp” nu finns skylten och visst finns tullen kvar men det är inte riktigt samma sak numera, jag märker inte när vi passerar.

I söndags tog vi en tripp till arboretum strax utanför Tornio i Finland, ett litet växternas paradis på den finska sidan. Vill du ser mer av det som blommade där kan du se på mitt inlägg -Arboretum i Röyttä … - Jag fotade även några bär som jag inte vet vad de heter och är det någon som har en aning så tar jag tacksamt mot ett svar. Du hittar mina foton av dem mitt inlägg -Vad heter bären … .

Det var mysigt att gå där bland alla växter både de blommande och träden som alla var väl uppmärkta, tur att jag hade finsktalande med mig annars hade det varit problem att förstå vad det var för någonting som växte ovan jord, under också för den delen.

Vädret var  regnigt vilket medförde att marken var fuktig och blötare blev det medan vi utforskade området. Vi blev inte där så länge som jag hade önskat, för den krypande damen gillar att vara där bland all växtlighet. Nu var både mina kläder lite fel med tanke på regnet och sedan hade jag sällskap som varken var döva eller stumma, lite social gemenskap behövdes.

Vi bestämde att vi skulle åka över gränsen för att fika, mot Kukkolaforsen styrde nu chauffören ratten men vid infarten till Palogården bestämde vi för att göra ett försök där i stället. En av våra vänner har gått på lanhushållsskola på platsen och var nyfiken på att besöka stället. Nu hade jag ganska klart för mig att de inte serverades fika utan bara mat och mest på beställnng, vilket jag fick rätt i men däremot stod den här renen strategiskt och hälsade välkommen utanför. Ingen vägren utan mer en riktig krogren.

Vi åkte förbi och tittade på en bastu som seskaröborna var intresserade av när vi lika var i närheten, jag tror att de nästan bestämde sig för att köpa den.

Det blev Kukkolaforsen och för min del Kukkolatårta – med lax, sikröra mm – inte helt fel trots att tårtan var lite för färsk så den hade inte dragit till sig, vilket gör att brödet blir lite torrt och med tanke på storleken … Andra valde det lite sötare alternativet, syn i bakgrunden. Alla är inte lika glupska och matglada som …

Jag hade pratat om forsränning men den forsränning jag fick se såg inte så ”forsig” ut, nu var det riktigt lågvattten och slutet på turen. Jag har inte sett var den går och då skulle inte räddharen jag vara så kaxig, skulle jag tro men snacka går ju bra.

Det var verkligen lågvatten och det kändes nästan som att en tur över älven till Finland inte skulle vara så svårhanterlig.

Under gårdagens sikfest, läs lördagen, hade det hållits ett riktigt tornedalskt bröllop. Jag tror att det varje år vid sikfesten är bröllopsfeber för de giftassugna med anknytning till orten eller drömmar om att gifta sig till forsens brus.

/Bildgatan som nu skrivit av sig lite över helgens aktiviteter och som du förstår har det inte funnits mycket utrymme för skrivande eller fotobloggande.

strax utanför Tornio i Finland, besökte jag i söndags och här kommer ett litet, litet urval av mina fotografier från dagen.

Avsändare Margareta som skulle kunna legat bland blommorna och fotgraferat hela dagen men det fanns två hinder – jag hade goda vänner med mig och lite social behövde jag vara, samtidigt som vädret var en aning blött med småduggande mellan varven. Jag vet att jag inte är gjord av socker men kläderna var inte direkt lämpade för krypande i det våta gräset.

Avsändare Margareta som är nyfiken på den här växten.

Idag på vår dagliga fisketur blev det inte mycket fiske,  mammas gamla kastspö gav upp och nu är han helt utan. Den tyske mannen och hans fru var fortfarande kvar på platsen så det blev mest trevlig social samvaro för honom och en riktigt stark polsk öl, jag blev bjuden på en god kopp kaffe av frun, mycket trevliga människor. Nu är inte min tyska den bästa, alldeles för länge sedan jag läste och jag har inte praktiserat den sedan dess. En blandning av tyska, engelska och svenska bestod vårt samtal av. Jag förstod henne bra hoppas bara att hon förstod mig lika bra, jag är inte lika orädd för att ”göra bort” mig som sambon och sedan har jag tappat så fruktansvärt mycket ord. Till och med lite finska fick jag med i samtalet trots att jag inte kan språket.
-

När vi skulle åka, kom det en husvagn med tillhörande bil och passagerare. Vem blev stående där och diskuterande, mycket riktigt sambon. Även hos dem blev vi bjuden på en kopp kaffe men nu var vi på väg hem och jag är glad att han kunde tacka nej. Min sambo han kan prata med alla och envar, det spelar ingen roll var vi är så hamnar han alltid i samtal med någon okänd människa. På sina promenader i byn har han oftast samtalat med någon och han vet mycket mer om människorna i byn än vad jag gör, jag vet i och för sig ingenting jag vet inte ens hur de ser ut. Det är inte det att jag är ointresserad eller inte bryr mig men jag har inte varit runt så mycket. Dagarna bara sveper förbi trots att jag inte gör någonting – absolut ingenting och ändå är jag trött och sover gott på nätterna.

Som du ser på bilden börjar de få åkerbären på tomten att vara mogna, inte riktigt. Nu är bara problemet hur vi ska skydda dem för fåglar och andra som gillar åkerbär. Vi åker i väg söderut i slutet av nästa vecka och sedan vet jag inte om det är försent att plocka dem. Jag får nog plocka några i morgon trots att de inte är helt mogna, lite sura – jag tjuvsmakade en idag, men skvallra inte för någon =).
-

Är det väder imorgon ska jag lägga mig i hängmattan och sedan tänker jag ligga där till … Nu blir det säkert inte så för det finns alltid något som lockar runt hörnet, däremot blir det ingen fisketur. Idag har jag fotat flaskor, liksom igår men idag har jag fotat vackra färgade glasflaskor i vattnet. Visst låter det spännande och kreativt =) ? Blir det vindstilla och sol i morgon ska jag fortsätta med spegelbilder. I dag rörde sig vattnet lite för mycket för att få de bilder jag ville från början, men i stället blev det lek med olika slutartider och andra funktioner på kameran.
-

Avsändare Margareta som nu ska bläddra fram till bildarkivet och titta på dagens fotoskörd en stund innan det är dags för den underbart sköna sängen.

Första fotot - åkerbär och blåbär nyplockade på tomten i stugan. Andra fotot – kråkbärssaft, hjortronsylt, åkerbärssylt och sist men inte minst havtornssaft. Tredje fotot – sista processen i kedjan, desserten, innan allt avnjuts av ett gäng sötsugna kvinnor i Kattilakoski som behövde få höja blodsockernivån efter en delikat trerätterslunch.

Avsändare Margareta som inte vet om hon törs gå in och titta på andra foton innan lunch, snålvattnet börjar väl rinna.