inte, varken upp eller ner på bilden och inte heller är det nyårsafton. Nej, det är bara jag som är ute på en kvällspromenad i oktober för några år sedan och skulle fota en stad i ljus. Vilka vackra nattbilder det skulle bli med min nyinköpta digitalkamera, den första. Jag började längs banken över norra hamnen med teatern i fokus och speglingarna i vattnet. När jag tittade i displayen såg det också ut att ha blivit ganska bra bilder. ISO, slutare, bländare och stativ -vad var det? Det här gick riktigt bra och jag tryckte av ett antal foton över en stad i ljus.
Kategori | Beates spontana hos Bildgatan
Via norra hamnen och längs södra hamn fortsatte jag för att fortsätta ta underbart vackra nattvyer med ljuset och speglingarna som skulle göra den här kvällspromenaden till en lyckad fotokväll.
Den upplysta hamnkranen är så vacker när den tänds på höstkvällarna.
Både närbilder och vybilder över kvarnen togs ur alla vinklar och lägen.
När jag kom hem och skulle ladda upp fotona var jag full av förväntan och såg fram mot att visa upp mina otroligt vackra bilder för sambo (på den tiden särbo). Nu skulle vi sitta där och titta och tycka att vår stad är mycket vacker som en stad i ljus, från hamn till hamn.
-
Resultatet ser du ovan och jag kommer fortfarande ihåg besvikelsen och frågetecknen som snurrade runt inne i mitt huvud. Vad hade jag gjort för fel? Jag skulle använda den här kvällens fotografering till att göra vykort till jul och till den kalender jag tänkte göra till mor och Elli (sambos mor) skulle också innehålla någon bild från kvällen. Det blev varken det ena eller det andra.
-
Egentligen har jag alltid fotograferat, i perioder, med mina analoga, men aldrig varit intresserad av naturen utan det var människor jag fotade -mina barn. Jag har aldrig brytt mig om inställningar, förutom i högstadiet när jag hade foto och film som någon typ av tillval. Då lärde vi oss säkert något sådant som jag tyvärr helt glömt bort att jag hört talas om. När jag tittar på mina gamla pappersbilder tycker jag att de ser helt ok ut och inte är det fotat med någon kamera som skulle hamna på ett kameramuseum, värt att bevara.
-
Jag har inte försökt mig på någon mer bildserie av ”stad i ljus” men tror att om jag skulle försöka så skulle nog bilderna idag bli lite bättre, klarare i alla fall. Samtidigt så är de här de sämsta den kvällen och genom mitt ”fotomålande” har jag vid senare tillfälle målat om några av den kvällens bilder och faktiskt … inte så tokigt enligt mitt sätt att se på bilder och foton.
-
Avsändare Margareta som direkt nappade på Beates spontana fototävling. Fototävling? Eftersom det är Beate och hennes konst- eller konstiga blogg så köper jag det (och jag är inte heller ett dugg förvånad över hennes val av tema).
-
Så här skriver hon
Misslyckat foto
Nu tycker jag att ni ska lägga upp en bild på er blogg som ni själva tycker är totalt misslyckad. Fotot kan vara suddigt, visa en del av någonting, röda ögonbilder går också bra eller ett upprättat Pisa torn. Med andra ord: vad som helst duger, bara ni anser att bilden är misslyckad. Konstigt nog så tycker jag faktiskt att de flesta misslyckade foton kan vara riktiga konstverk – men det är vad jag tycker.
Därför är jag – konstigt nog – ensam jury och man kan kamma hem ett litet pris som vinnaren kommer att gilla – för h*n har behov av det, även om h*n vet det inte än;-)
Regler
Inga regler alls. Shoot bara! Då jag inte tänker ge mig in i leken med MrLinky så lägg er länk till bidraget i kommentarfältet. Ni har hela söndagen och måndag på er att antingen leta motiv eller gräva i fotoarkiv. Vinnaren avslöjas på tisdag. Det är ju kallt och tråkigt ute, så då har ni åtminstone något (roligt) att göra. Om ni vill får ni också ge ris eller ros till idén med denna spontana fototävling. Feedback är ju alltid rolig att få:-)
________________-
Mitt bidrag är det första fotot (de övriga för misslyckade =) ), som vid det tillfället var ett mycket misslyckat foto och en aning ledsen var jag nog över att jag inte fattade och inte kunde. Att det inte blev som det var tänkt, att det inte bara var att ställa in på något av de enkla programmen som fanns på kameran, att det inte var så enkelt och lätt med digitalkameror som alla andra påstod. Ingen hade ju sagt att det var en hel vetenskap och när man förstod lite av den så kunde bilderna bli bra.
-
Idag när jag såg det här fotot och eftersom jag är lite som Beate i det fallet, att jag kan se konst i mycket som ingen annan kanske förstår, så tycker jag att det är en ganska läcker bild (utan att tänka på fotografiet som sådant). De flesta av mina foton är fortfarande idag inte några höjdare men de duger för mig och jag jobbar på det … nästan varje dag.
-
Slutsatsen av alla mina misslyckanden och det jag ser idag -allt som är misslyckat är inte misslyckat för det kan komma till användning någongång någonstans i något sammanhang.
*
