Vi åkte iväg till mamma med lite jordgubbar och hon skulle få stå för resten. Tyvärr var ingen hemma och jordgubbarna lämnades kvar på diskbänken hos henne. Tillbaka till stan och en stund i omgivningarna runt södra hamn i Luleå som nu visar sig från den sida som Luleå ska visa sig. Sol -vatten – båtar i en perfekt kombination och hamnrestaurangen i ett bra läge.

Inte så många gästbåtar ännu i hamnen men de kommer – de kommer.
-
Isbrytarna hoppas jag får ligga kvar ännu mycket länge innan de ska göra rätt för brödfödan och omsorgen under sommarmånaderna, men en vacker bild ger de som en symbol för vår stad.  Ale – Atle och Frej.

_

Visst är det vackert med alla segelbåtar men ett gytter av linor och trådar. Ja, jag vet att det inte heter linor och trådar men kommer inte på något bättre just nu, och sedan massor med jobb ser jag framför mig -ingen rast och ro och vilan kan jag gömma. Nej, skulle jag ha en båt skulle den inte vara en segelbåt utan mitt behov -tanka – starta och sedan köra iväg för att kunna ligga på för- eller akterdäck och sola. Självklart skulle jag ha en egen chaufför, mer en kapten för ”mössan” finns färdig här hos oss.

Det kändes härligt och i morgon är sista arbetsdagen – tre dagar med hårt arbete – =) Nästa vecka börjar min riktiga semester, fast visst har jag haft en i några veckor redan. Nåja, jag tror att jag överlever en semester till, någon vecka längre.
-
När vi spatserade där som bäst ringde mamma så vi bestämde oss för att styra bilen tillbaka till henne för att få smaka av jordgubbarna och ganska kaffesugna var vi också, det är sommar och då känns inte de där extra turerna besvärliga.
-
Avsändare Margareta som njöt i fulla drag av både kaffe samt jordgubbar med glass. I morgon är vi inbjudna till trevligt sällskap och något ätbart att njuta av. Den här veckan har vi blivit bortskämda. I tisdags var vi också inbjudna till lika trevligt sällskap med grillning och  god dryck. Egen bartender hade vi, inte illa en tisdagskväll.
-

Jag har fått njuta av en fotbollsfri kväll, utan ljudet från de där ”trumpeterna” som ekar i hela lägenheten och lika fri blir jag i morgon. Jippi, bara två matcher kvar …
-
Fast jag undrar i mitt ”stilla sinne” hur alla som suttit där kväll efter kväll och lyssnat på ljudet, tittat på bollen, hejat och skrikit åt spelarna, hur ska de klara sig nu? Kanske att alla terapeuter öppnar upp portarna och rullar in en boll.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 103- Hamn
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Trots att ett flertal av er inte vill se mer snö och is kan jag tala om att det är vackert nu när det finns värme och sol i luften.  Det är sent i år men det går relativt fort när det väl börjar och nu känns det som att vi kanske kan kratta i stugan under nästa vecka.

-
Avsändare Margareta som har två riktigt stora blåsor på hälen, efter att för första gången i år satt på mig gympadojorna för en långpromenad. Nu tror jag inte att det beror på att den var lång för jag hann inte många hundra meter förrän jag kände att det var på g. Jag vet inte hur jag ska kunna ha skor på fötterna i morgon, mina skavsårsplåster är slut och vanliga är inte speciellt lindrande.

Kategori | Lördagsmixen – runt |

Avsändare Margareta som tydligen fastnat i något som bara går runt med tanke på mitt val och rubriken i ett av mina inlägg under gårdagen – Runda former … och som även påminns om ett annat fototema med just det ordet som ett av tre – Naturligt runda former …

Fler bidrag i Shannara’s lördagsmix hittar du om du följer länken här >>>

Kan misstänka att ett runt föremål är avfotat än andra så här inför påsken, ska bli spännande att se.

Avsändare Margareta som även lägger upp ett möte jag inte glömmer – jag frågade faktiskt om hon behövde hjälp, efter att jag fotat klart.

Nu är det måndag igen, snart i alla fall och sedan är det fredag men jag blir nogkanske ledig kanske redan på torsdag. Har en del arbete här hemma som ligger och väntar på att jag ska bli ledig. Hur dumt lät det, ledig för att arbeta. Den som lever får se och förhoppningsvis gör jag det.

För att få bort den där bilden i hjärnan var jag tvungen att lägga upp någonting annat som är vitt och grönt, långt  borta från det där laget – mycket långt. Jag tror (hoppas) att den kvinnan inte ens vet vad det är för någonting som är vitt och grönt och kallas för ett fotbollslag, för då skulle hon väl inte ha de färgerna?

Mitt bidrag i fredagsfärger och kombinationen grön och vit eller som i den här bilden vit och grön.

Kategori | Fredagsfärger | Grön och vit

Avsändare Margareta som hoppas att det snart är läge för promenaderna ute på våra fina isvägar i Luleå. Jag har varit otroligt sugen på att köpa mig ett par nya skridskor, får se …

Kategori | Bildverkstad – solarisera

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop Elements 7.0 .

-Öppnade originalbilden (den första).
-Valde justera färg i menyn – justera färgkurvor – solarisera – justerade reglagen.
-Ok och klart (mittenbilden).
-Återuppreppade allt från originalbilden förutom att jag konverterade den till svartvitt och valde landskap med några små justeringar i reglagen.
-Ok, klart (sista bilden).
-Nu återstod bara att minska bredden på samtliga bilder till 510 pixlar.
-Klart.

Avsändare Margareta som strax ska lägga upp en till bild som jag solariserat men med fler detaljer och lite andra små bildredigeringar före.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 339 – vinter

Mycket snö och en ljuvlig temperatur gör att jag kommer ihåg varför jag gillar vintern. Det får gärna bli några grader kallare, men helst inte så många mer. Nu vill jag hinna med allt det där som vintern erbjuder, skidåkning, fotosafarin och mypys framför kaminen i stugan, lite vinterbastu och så vidare.

Avsändare Margareta som redan känner mig mycket piggare och har hopp om ljuset i mörkret som sakta kommer, både solen och luften känns så förhoppningsfull. I love it.

Här hittar du alla andra som också deltar  - 365 foton 2010

Att sjösätta båten är kanske inte riktigt aktuellt ännu, men någon har gjort ett tappert försök vilket resulterat i att båten gått mitt itu, eller är det bara en installation längs vår promenadväg? En båt är det i alla fall och en lite annorlunda sådan som får delta i mina 365 foton 2010.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 29 – båt

Det skymmer fort och ännu fortare när vi sov bort största delen av förmiddagen. Det hann bli ganska mörkt under vår promenad och jag som tänkt ta igen alla dagar och alla foton som jag missat. Nästa gång blir att ta med min nya väska som sambon förärat mig till julklapp med plats för både kamera och stativ, tror jag.

Skönt var det i alla fall och nu har jag fått luft, lite motion och några foton för mina fototeman, som har en förmåga att förändras hela tiden.

Avsändare Margareta som känner något i benen och fötterna, lite värk. Kan det vara träningsvärk, jag hoppas verkligen det, för det behövde jag.

Här hittar du alla andra som också deltar  - 365 foton 2010

Konserten med Euskefeurat i kväll på Kulturens hus var helt ok. Inte några stående ovationer men den var bra. Jag har aldrig varit och sett dem, däremot har jag lyssnat på texter, jag har varit och skrattat med Ronny Eriksson tidigare, jag har gillat honom på TV.  Mina förväntningar var en aning för höga och sedan fanns några små irritationsmoment som gjorde att konserten inte kom till sin rätt. Våra platser passade inte riktigt för den här typen av underhållning, trots att de var de dyraste och ses som de bästa. Sedan var det en man som ”hängde” över balkongen på första raden, för att se bättre. Det gjorde att vi inte såg så bra, sambon i princip ingenting. Tillslut reste jag mig och fixade så att han flyttade sig tillbaka på sin plats. I vissa lägen hade jag lite svårt att höra, vet inte om det beror på mig eller på någonting annat i lokalen.

-

Det låter verkligen som att jag är missnöjd, men det är jag inte. Den var bra och jag hade önskat lite mer politiska satirer, älskar sådant, lite mer igenkännande. De har en mening med sin humor, en djupare undermening som jag gillar.  Nu tror jag att mycket av föreställningen inte skulle passa någon annanstans än här uppe för det är mycket av vår humor. Jag ser att vi har lite olika humor på olika ställen i landet. Visst möts vi på många nivåer, både lågt och högt och gillar samma komiker men trots det så har vi den där lokala humorn som finns överallt. Nyheterna som vi läser om i våra lokaltidningar som sedan spelas upp på en lokal revyteater någonstans i länet, det kan ingen annan än vi som har kännedomen skratta åt. Eller fördomarna som också ibland kan vara lokalt anknytna, inte alltid de spritt sig utanför.

-

Nu var det här en musikkonsert, Euskefeurat är ju en musikgrupp med supermysiga killar, nu blir de glada av ordet killar för många skulle nog säga mogna äldre män. Musiken de spelar är inte någonting som jag lyssnar på alltför ofta utan det är texterna som jag gillar och självklart rytmen som är hur bra som helst. Sedan allt det där mellan som måste ses för att förstå eller så ska det vara en bättre skribent än jag som skriver. Men jag är trots allt nöjd över konserten och det var riktigt gung i de underfundiga texterna.

-

Någonting som jag blev förvånad över var hur mycket yngre personer det trots allt var i lokalen och det tyckte jag var kul eftersom de finns ett lite djupare budskap och en annorlunda musik än ”ungdomarnas”. Jag vet att jag generaliserar men ibland blir det lätt så, tyvärr ska bättra mig.

-

Avsändare Margareta som i alla fall kan konstatera att ”Jag vill vara din Margareta” inte är den enda sången med rätta namnet utan nu har jag även funnit en som handlar om ”Rosa Kata Alexandra Moa Margareta” som tänker på andra.

Ps  MajaPiraja, den kan du lära dig och sjunga för mig som du en gång i tiden alltid gjorde med den första. Jag saknar verkligen det.

Ser att klockan gått över midnatt och jag måste försöka sova innan morgonen gryr. Det är alltså dagen idag som jag ska bäva inför.

men nästan och här sitter jag framför datorn och har inte hunnit så mycket mer. Jag försöker att vara lite tyst, inte för att jag brukar låta så mycket när jag är hemma men lite extra tysta steg försöker jag i alla fall att ta. Lilleman sover nämligen fortfarande och det vill jag att han ska få göra så länge det behövs. Det är mycket som ska hinnas med när han är på besök under julen. Telefonen ringer hela tiden, av människor som vill att de ska träffas både släkten och vännerna vill ha en stund med honom. Det är inte mycket vi har sett av honom och det förväntade jag mig inte heller, han måste få ta allt i den takt som känns bra.

-

Alla kompisar som är hemma under korta perioder ska hinnas med, det ska planeras aktiviteter och utelivet står högt i kurs. Skridskorna har även i år hunnit knytas på och lite lek i ishallen tillsammans med gänget. Nu är han hemma här till någon gång i början av januari sedan bär det av igen till Oslo. Nu börjar hans boende i Oslo gå mot sitt slut. I februari drar han i väg på någon månads resande till betydligt sydligare breddgrader så både lägenhet och arbete är uppsagda. Nu kommer mamma att vara orolig, inte för att jag inte tror att han klarar sig. Är det någon som står med båda fötterna på jorden och kan klara sig så är det han, men … det där men finns alltid och just vetskapen om att jag inte kan få kontakt med honom precis när jag vill bara för att bara kolla läget. Det är inte lätt och trots att han ibland säger, jag är faktiskt 24 år så är han alltid ett barn. Speciellt när jag säger, har du inga vantar, är inte skorna för kalla, vill du låna en mössa? Då skakar han lite extra på huvudet. Att klä sig har inte alltid varit hans starka sida, i alla fall inte tillräckligt.

-

Storebror han jobbar på och honom har jag inte heller sett röken av sedan julafton, lite snack i telefonen och på skypen är allt. Trots att han inte bor så långt borta. Jag känner till anledningen så han är helt förlåten, en ny tjej som dejtas och intensivt. Lite nyfiken är jag samtidigt som jag vet att jag får prata på ett annat språk än det vardagliga – engelska . Det är inte min starka sida numera, trots att jag en gång i tiden hade bra betyg och trodde att jag var duktig i språket. Jag fick ju aldrig chansen att öva på det speciellt mycket så det mesta har försvunnit, men visst kan jag göra mig förstådd. Det är mer rädslan över uttalet och allt det grammatiska som jag känner att jag inte riktigt klarar av. Nu pratar hon väl en lite svårare engelska, den som skottarna får ur sig samtidigt som jag tror att hon även kan svenska, lite i alla fall. Jag vet egentligen inte hur det låter men genom goda vänner så har jag tidigare hört att det är betydligt svårare att förstå. Nåja, det blir ett senare bekymmer om det fortsätter och jag får förmånen att träffa henne.

-

Nu hör jag honom prata i telefonen, så det finns hopp om lite liv i honom idag också. Nya aktiviteter som planeras, ingen ro och ingen vila (under de vakna timmarna i alla fall).

-

Avsändare Margareta som ska avsluta och göra lite lunch, jag får ta tillvara på de stunder vi hinner vara tillsammans och maten är alltid en lockelse. I dagens ordlösa onsdag var temat ”Smak av sommaren” , jag kan hålla mig för skratt men samtidigt lite kul, för det tänker jag absolut inte på idag när temperaturskillnaden är minst 40 grader mellan sommarens normala och dagens utetemperatur.  Gör kanske ett försök i alla fall.

En vacker soluppgång någongång under vintern 2003 på en av mina morgonpromenader från hamn till hamn.

Kategori | Bildverkstad – canvas – bilden är klickbar

-

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop CS 3 – Art Photo .
-Bilden har jag arbetat med i Art Photo för några år sedan..
-Jag valde filtret canvas.
-Skala på canvasen 160 %.
-Ljuset underifrån.
-ok.
-Sedan använde jag mig av ett funktionsmakro som är en canvaspassepartout med ram där jag sedan kunde plocka upp färgerna från tavlan.
-Därefter gjorde jag bilderna till ett lager.
-Minkade bildstorleken till 1 000 pixlar (bilden är klickbar).
-Klart.

Avsändare Margareta som har propagerat för bildverkstaden och sedan är jag själv inte med i tid. Nu ska jag lägga upp även veckans tema under kvällen. Ska bara iväg och hämta mitt lilla paket, lite mera mat lite bloggande och sedan lovar jag att före tolvslaget ska jag vara med.

Kategori | Veckans port | färggrann|

Mina inlägg i veckans port hittar du här >>>

Avsändare Margareta som ska försöka hinna med att kika runt lite om inte i kväll så imorgon efter jobbet – godnatt.

Nu kör jag i alla fall i gång lite smått och här kommer min första bild inför hösten som har anknytning till mitt bidrag i veckans port – högt belägen.  Från samma stad och jag kom att tänka på den här bilden när de varma färgerna kom på tal och jag såg fler foton från Fazena som hade den här färgsättningen. Trots att ursprungsfotot är ommålat har jag behållit färgsymfonierna som jag tycker om i bilden.

Avsändare Margareta som nu känner inspiration och lust till skapandet, därför kommer det säkert en hel del ommålade och på andra sätt nya illustrationer ur mina foton.

Mina tidigare illustrationer hittar du här under min egen bildverkstad.

Telefonen ringde och en väninna ville att vi skulle träffas på stan och äta lunch, efter en föreläsning hon skulle vara på under förmiddagen.   Det tyckte jag lät okej och såg att det var många timmar till klockan var tolv. Mellan den tiden och till vårt möte, ingenting men någonting gjorde jag för helt plötsligt såg jag att det var dags att hinna duscha, fixa till sig lite och sedan skynda iväg för att hinna. Det är någonting konstigt med mig när jag har gott om tid har jag det aldrig i slutändan, när det är bråttom är jag alltid klar i tid och tycker mig få vänta. Min väninna hade tagit fel dag på föreläsningen så hon hade hunnit hem igen och städat och donat i lägenheten under tiden hon väntade och jag som inte ens hade några speciella åtaganden hade inte hunnit med ett jota.
-

Vi åt en god lunch samtidigt med trevliga diskussioner och en hel del att skvallra om eftersom vi inte hunnit träffas på hela sommaren. Att strosa runt i vår stad är inte trevligt just nu, hela stan är en vägarbetsplats, dammet ryker och maskinerna surrar. Trots det gick det bra att shoppa lite, till vi bestämde oss för att åka ut till Storheden, affärscentrat utanför. Lik alla andra städer byggs det upp stora affärscentrum utanför och det kan jag tycka är lite tråkigt eftersom vi tappar så mycket inne i centrum. Luleå är inte en sådan stor stad att vi kan ha både och känns det som, många är affärerna som har fått slå igen och så tror jag att det kommer att fortsätta tyvärr med alla nyetableringar utan på ”industriområdet”.
-

Väninnan skulle kolla på Coop om de hade kvar jubileumsmuggarna designade av Stig Lindberg som hon inte är ensam om att vilja köpa har jag sett på bloggar under dagen. Nu var de slut i butiken men ett mindre parti skulle inkomma under torsdagen, så det gäller nog att stå och hänga på låset. Jag har bestämt mig för att inte ens tänka tanken att köpa dem, trots att de är mycket snygga, alla andra kommer att ha dem så bara därför ska jag vara som kärringen mot strömmen i det här fallet. När jag kom hem efter en dag på stan så var huvudet tungt, det ville bara ramla ner på kudden i soffan. Kroppen värkte, jag var helt enkelt helt slut. Att ”springa” på stan har jag alltid gillat men nu verkar det som att den lidelsen har försvunnit från mig och bara ger mig trötthetskänslor som inte är de där sköna jag får efter att ha varit ute en hel dag i naturen.  Det kan inte ha med åldern att göra inte heller med att köplusten har försvunnit, eller?
-

Avsändare Margareta som i alla fall orkade laga till en middag och sedan orkade jag … Jag har inte testat om jag orkade någonting mer för jag har inte utfört något under resten av eftermiddagen och kvällen. Nu säger jag bara god natt och på återskrivande.

Vi väntar på något … och de här bilderna speglar en väntan. Väntan på att få strosa i solen strålår och njuta av kluckande från vattnet, kolla i badhanduken som hänger på räcket, undra just hur länge den har väntat på sol och bad. Vi väntar på att få lägga ut båten och vi väntar på alla de här glada och härliga stunderna med picknick i gröngräset och utecaféerna som blomstar, vi väntar på att få umgås och träffas helt enkelt.

Margareta G som förra gången det begav sig, med här och nu var i Linköping och i morgon åker jag tillbaka dit igen, hade jag varit där idag hade min fototriss sett helt annorlunda ut.  Den första här och nu fotades på samma plats som dagens fototriss.

Mina tidigare fototrissar – finner du här

Det beror på vem jag frågar, men många skulle nog svara hockeymatchen i Göteborg. Trots att det inte sker i Luleå är det viktigt för en stor del av Luleås befolkning. Jag har i alla tolkat det så, att hockey i Luleå är viktigare än allt annat.  Det skrivs spaltmeter och det verkar vara det som lokaltidningarna just nu har helt fokus på. Hur många sidor det var i dagens morgontidning har jag inte räknat men otaliga.
-
Den andra matchen i kvartsfinalen spelas alltså i Göteborg och Luleå leder med 1-0 i matcher och inte med något futtigt resultat utan matchen i torsdags slutade 5-1. Kul att det äntligen går bra för Luleå efter några svåra missväxtår samt lite höga berg och djupa dalar under den här säsongen, fast egentligen inte utan nu har ”grabbarna” börjat visa var pucken och spelet ska vara. De här duktiga yngre pojkarna i Luleå har jag sett spela sedan ungdomsåren tillsammans med sonen och de har nu under tagit det där extra skäret.  Självklart hejar jag på Luleå, men inte med samma fanatism som många andra. Efter dem lägger jag min röst på Linköping, första matchen gick inte deras väg och jag får hoppas att det blir annat resultat idag. Egentligen så bryr jag mig inte så mycket nu när jag lagt tävlingsskridskorna på hyllan. =)
-
Vad mer i Luleå idag? Bothnialoppet kanske, om jag fortsätter i sporten och motionens värld. Nu blev det skridskor igen, det är nog deras dag idag.  Bothnialoppet är ett långfärdsskridskolopp som går på havsis mellan Luleå och Piteå eller Piteå och Luleå i mars månad. I år blev det inte riktigt så, på grund av isförhållanden beslutades att hela loppet skulle gå av stapeln med både start och mål i Luleå, 65 kilometer på skridskor.
-
Det har varit en skön vinterdag och vi har inte varit sämre än att vi också varit ut och promenerat längs isvägen och runt Luleå återkommer med fler foton.

Avsändare Margareta som vill varna alla som är less på snö- och isfoton. Ni bör avstå från att besöka min blogg eller blunda vid nästa inlägg som kommer från vår promenad. En sak, vi har absolut inte snöbrist här uppe i Luleå.

Jag måste nu börja göra mig i ordning och se om jag hinner mer, innan vi ska i väg till kvällens aktiviteter. Men glöm inte bort att jag varnat dig och att du besöker min blogg på egen risk nästa gång, för mycket snö blir det.

Ps. Jag hann även snabbt kika in och besöka en konstutställning med en installation som …

Visst händer det betydligt mer, men det blev två skridskoevenemang där en inte egentligen går av stapeln i Luleå men ändå gör det. Nu hör jag att Luleå leder borta med 1-0 eller kanske 0-1 mot Frölunda. Linköping leder hemma mot Skelefteå med 1-0, än kan mycket hända men jag kan ju i alla fall hoppas det håller i sig.

Min fototriss speglar lite av miljöförstöring och vårt enorma slöseri. Hur kortsiktigt vi människor ibland tänker, ellerhur vi inte tänker.

Vad som är fel sak på fel plats kanske inte är riktigt rätt med mitt första foto, men om jag lägger till orden vid fel tillfälle så känner jag att jag prickat rätt.  Fotot är taget vid mitt tidigare boende där det alltid så ut så här på vintern trots att vi hade ett cykelgarage. För det första tycker jag att det är fruktansvärt nonchalant av de boende, samtidigt kräver de att det ska skottas och hållas rent från snö. Hur ska en traktor kunna fixa det? Sedan kan jag inte förstå att människor inte är mer rädd om sina ägodelar, en cykel kostar ju trots allt några tusenlappar och inte är den helt fräsch efter en vinter under snö med omväxlande blida och kyla.

Andra fotot – kanske någon som fick ett däck för mycket och inte orkade fara och sopsortera det på anvisad plats. Är det tänkt som någon angöring i hamnen är det fortfarande på fel plats vid fel tillfälle. Ett däck åldras inte till det bättre under vinterhalvåret, utan borde förvaras som sig bör till det är dags att plocka fram det igen.

Foto nummer tre – något som ligger och rostar i vattnet, en dunk av något slag som kanske kastats ut från båten, för att slippa ta rätt på det när jag kommer i hamn, enklast så.

Avsändare Margareta som tycker att min triss i veckan speglar hur samhället har börjat fungera med några få ord … fast dem låter jag vara oskrivna idag.

Ps. Jag tror Helena på bildbloggerian ser nappar och små barn överallt just nu, det gjorde jag i alla fall vid den tiden det begav sig.

Avsändare Margareta som idag avklarade 11 635 steg i ett omväxlande tempo, med en hel del små mikropauser …  nu ligger jag inte på ett genomsnittligt minus längre.