Kategori |Macro – Här knakar det snart loss hos mig på Bildgatan
-
Avsändare Margareta som är totalt inkompetent när det gäller blommor och att komma ihåg namn, tror i alla fall att det är en vallmo som ska se dagens ljus alldeles strax. Tyckte de utslagna såg ut som jag ser i mitt inre att en vallmo ska se ut. Jag fotade den i en liten minipark i centrum av Vuollerim på vår sightseeing runt bygden idag (onsdag). Centrum och centrum, men alla samhällen har någon slags mittpunkt oavsett hur litet det är och det här kändes som kärnan.
-
Du hittar övriga makron med fritt val om du följer länken här >>>

-
Det hände också spännande saker bakom blommorna när jag kikade fram med kameran. Något hade hänt på banken. Där var polisen och undersökte soptunnor, såg ut som att de höll på att ta fingeravtryck -eller har jag sett för mycket CSI?

över vad jag blir glad åt har jag fått som utmaning att besvara av Beate samtidigt med awarden som har samma syfte.
-
Vad blir jag då glad över? Det är mycket som glädjer mig och frågan är om jag ska vara egotrippad eller tänka på det som ger mig den bästa glädjen. En kombination av mig som människa och alla fantastiska människor runt mig som jag frivilligt väljer att ha i min närhet, oavsett om det är mina fysiskt nära eller alla som jag läser och ser i den numera naturliga internetvärlden jag också lever i.

Jag blir glad …
när jag upplever att människor runt mig mår bra och att jag kan ha en del i det.
när jag träffar glada människor som har humor och ger mig fnitter och även riktigt höga skratt
när jag möter människor som inte fördömer, utan ser alla som egna individer med olika behov och respekterar det
när jag lär mig något nytt och även kan lära andra något.
när jag lägger mig ner på soffan och tänker (och känner) – gud, vad jag har det bra.
_
Det var fem ganska små och triviala – jag blir glad – men jag är inte mer komplicerad och inte mitt liv heller och det är kanske en av orsakerna till att jag oftast är glad inombords.
-

Avsändare Margareta som tycker att det var svårt med begränsningen och du som har läst hos mig tidigare förstår vad jag menar. Jag brukar ju inte sluta i första taget men den här månaden har inte skrivandet legat på högsta prioritet. Just den biten av mitt liv ligger lite i dvala just nu och det som verkligen inte gör mig glad är att fotandet ligger under nollpunkten. Jag är less på en krånglande kamera som sett sina bästa dagar och att hitta fungerande objektiv till den idag …
-

Jag ska även skicka denna vidare till fem andra enligt utmaningen och tyvärr tänker jag inte göra det utan jag nöjer mig att skriva – du som har lust - skriv på och berätta vad som gör dig glad.
-
Jag är även superglad över min nya mus som gör att frustrationen vid datorn inte är lika hög för den nya gör som jag vill och följer minsta rörelse precis som jag bestämmer att den ska göra.
-
Ps En färgrann vacker blomma blir väl alla glada över.

Kategori | Bildverkstad – Variationstema | hos Bildgatan

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop Elements 8.0 .
– Öppnade originalfotot som raw och justerade exponeringen en aning.
-I PS elements markerade jag ljuslyktorna sedan omvänd markering.
-Duplicerade lagret och målade svart.
-Markerade omvänt igen.
-Kopierade markeringen och klistrade in den.
-Valde omforma fritt och omformade till den form som nu finns i bilden.
-Kopierade makeringen och klistrade in den två gånger till.
- Flyttade de olika inklistrade lagren en aning.
-De två överstsa lagren lade jag en skugga på för att få lite djup.
-Sedan gjorde jag allt till ett lager, drog över allt till en ny tom bild med 510 pixlar och gjorde det till ett lager.
-Den undre bilden består av endast ett lager och med mer oredigerade kanter och en mattare framtoning som gör att det blir en helt annan bild.
-Klart
-
Avsändare Margareta som missat Luleås ljusskulpturer i år, har inte varit i stadsparken och botaniserat den här vintern trots att jag jobbar i närheten – skäms på dig Margareta. Luleå är ju en av de städer i Sverige som har de absolut vackraste is- och snöskulpturer under vinterhalvåret (ganska självklart). Det är inte många som slår vår konstnär på fingrarna, ingen för att vara exakt. Luleå har Sveriges vackraste vinterpark.
-
Fler ljuseffekter hittar du här >>>

Ps. Jag skulle nog kunna bli den svarta konstnären – men svart är för mig så rent och ger bra effekter i färgerna.

Ursprunget till julkortet består av fem olika bilder. Fotade under en tidsrymd av tre år, 2003-2005, stadsparken i Luleå förutom den sista bilden, tillverkade jag idag.

När jag blandat färdigt bilderna, färgerna och gjort texten så blev det så här -

Kategori | Bildverkstad – text till julkort

-

Vad har jag då gjort? -Program – Photoshop CS 3 – Artrage – Art Photo .
-Jag började med att göra bilden som jag skulle använda för texten i Artrage.
-En tom vit bakgrund och sedan valde jag pensel för glitter 100 %, 10 % förgnyanser och varierande ”glitter”.
-Målade därefter och täckte hela ”pappret” – sparade.
-Öppnade nu alla fem bilder i PS CS3.
-Förstärket färgerna en aning i samtliga bilder utom textbilden.
-Bakgrundsbilden – stugan i parken – duplicerades.
-Snabbmarkerade den nedre delen av fotot med snön, markerade omvänd och raderade.
-Jag snabbmarkerade även tomtenissarna med granen, tomtesäcken och tomten i de övriga tre bilderna. Kopierade och klistrade in.
-Därefter drog jag in de tre objekten i bakgrundsbilden.
-Förminskade dem och tomten spegelvände jag.
-Nu lade jag det som återstod av det tidigare duplicerade lagret i bakgrundsbilden över alla de övriga lagren.
-Sparade som PSD.
-La ihop allt till ett lager och sparade som jpeg.
-Öppnade Art Pfoto och det nya fotot i ett lager.
-Nu var det bara att välja pensel, måla och välja ljushet och styrka i bilden.
-Sparade sedan om bilden.
-Öppnade bilden i PS CS3.
-Nu var det dags att lägga till texten med hjälp av bilden som jag gjort i Artrage.
- Jag skrev texten på bilden med vågrät textmask.
-Sedan markerade jag omvänd och raderade.
-Drog över texten till julkortet.
-Markerade texten och valde omforma – perspektiv.
-Genom det valet kunde jag nu ändra texten till hur jag ville att den skulle se ut.
-Nu justerade jag lagerstilen med att välja – inre- och yttre nivå.
-Nu var det nästan klart och jag öppnade och valde ny bild med 510 pixlar och 72 dpi.
-Plockade upp en röd färg från julkortet och fyllde den nya bilden med färgen.
-Markerade en ram, omvänt och raderade mitten.
-Gjorde än en gång julkortet till ett lager och sedan drog jag över det till rambilden, led det under ramen.
-Markerade ramen och valde igen lagerstil – inre och yttre nivå.
-Nu återstod bara att för sista gången, göra till ett lager och sedan spara för webb.
-Klart.

-

Det blev en snabb och förenklad förklaring, men det är samma princip med alla fyra bilder.  Det kanske blir en del fler jul- och nyårskort framöver beroende på tid och kreativitet.

-

Hoppas att du haft en skön första advent, med sol och minusgrader – det har jag haft.

-

Avsändare Margareta som nu fortsätter jag att jobba i veckan och då brukar inte jag vara alltför inspirerad på kvällarna och just nu har vi ett lite annat projekt här hemma som kan ta en del kvällstid beroende på hur fort jag får börja ta min hand vid fortsättningen.

Kategori |Troll-temanummer 121|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

/Avsändare Margareta   som ibland känner sig som ett riktigt troll på många sätt både utseendemässigt och med några andra attribut, däremot abborren får jag återkomma till senare och då är det sambon som har stått för den förhoppningsvis rika fångsten.

När man åker eller promenerar över gränsen till Finland så vet jag inte alltid var jag är, i Sverige eller är vi i Finland? Tidigare fanns tullen där som ett ”stopp” nu finns skylten och visst finns tullen kvar men det är inte riktigt samma sak numera, jag märker inte när vi passerar.

I söndags tog vi en tripp till arboretum strax utanför Tornio i Finland, ett litet växternas paradis på den finska sidan. Vill du ser mer av det som blommade där kan du se på mitt inlägg -Arboretum i Röyttä … - Jag fotade även några bär som jag inte vet vad de heter och är det någon som har en aning så tar jag tacksamt mot ett svar. Du hittar mina foton av dem mitt inlägg -Vad heter bären … .

Det var mysigt att gå där bland alla växter både de blommande och träden som alla var väl uppmärkta, tur att jag hade finsktalande med mig annars hade det varit problem att förstå vad det var för någonting som växte ovan jord, under också för den delen.

Vädret var  regnigt vilket medförde att marken var fuktig och blötare blev det medan vi utforskade området. Vi blev inte där så länge som jag hade önskat, för den krypande damen gillar att vara där bland all växtlighet. Nu var både mina kläder lite fel med tanke på regnet och sedan hade jag sällskap som varken var döva eller stumma, lite social gemenskap behövdes.

Vi bestämde att vi skulle åka över gränsen för att fika, mot Kukkolaforsen styrde nu chauffören ratten men vid infarten till Palogården bestämde vi för att göra ett försök där i stället. En av våra vänner har gått på lanhushållsskola på platsen och var nyfiken på att besöka stället. Nu hade jag ganska klart för mig att de inte serverades fika utan bara mat och mest på beställnng, vilket jag fick rätt i men däremot stod den här renen strategiskt och hälsade välkommen utanför. Ingen vägren utan mer en riktig krogren.

Vi åkte förbi och tittade på en bastu som seskaröborna var intresserade av när vi lika var i närheten, jag tror att de nästan bestämde sig för att köpa den.

Det blev Kukkolaforsen och för min del Kukkolatårta – med lax, sikröra mm – inte helt fel trots att tårtan var lite för färsk så den hade inte dragit till sig, vilket gör att brödet blir lite torrt och med tanke på storleken … Andra valde det lite sötare alternativet, syn i bakgrunden. Alla är inte lika glupska och matglada som …

Jag hade pratat om forsränning men den forsränning jag fick se såg inte så ”forsig” ut, nu var det riktigt lågvattten och slutet på turen. Jag har inte sett var den går och då skulle inte räddharen jag vara så kaxig, skulle jag tro men snacka går ju bra.

Det var verkligen lågvatten och det kändes nästan som att en tur över älven till Finland inte skulle vara så svårhanterlig.

Under gårdagens sikfest, läs lördagen, hade det hållits ett riktigt tornedalskt bröllop. Jag tror att det varje år vid sikfesten är bröllopsfeber för de giftassugna med anknytning till orten eller drömmar om att gifta sig till forsens brus.

/Margareta G som nu skrivit av sig lite över helgens aktiviteter och som du förstår har det inte funnits mycket utrymme för skrivande eller fotobloggande.

strax utanför Tornio i Finland, besökte jag i söndags och här kommer ett litet, litet urval av mina fotografier från dagen.

Avsändare Margareta som skulle kunna legat bland blommorna och fotgraferat hela dagen men det fanns två hinder – jag hade goda vänner med mig och lite social behövde jag vara, samtidigt som vädret var en aning blött med småduggande mellan varven. Jag vet att jag inte är gjord av socker men kläderna var inte direkt lämpade för krypande i det våta gräset.

Du har rätt att ha behov, att betrakta dessa behov som lika viktiga som andra människors behov.
Vidare har du rätt att förvänta dig, men inte kräva, att andra människor ska ta hänsyn till dessa behov.
Slutligen har du rätt att bestämma om du vill tillfredställa andras behov.
Du har rätt att ha känslor och att uttrycka dessa känslor såsom glädje, vrede, sorg etc så länge du inte kränker andras rättigheter.
Du har rätt att dra dina egna slutsatser, att ge uttryck åt dina egna åsikter och uppfattningar så länge du inte kränker andras rättigheter.
Du har rätt att själv bestämma om du vill leva upp till andras förväntningar, eller gå din egen väg, men bara så länge du inte kränker andras rättigheter.
Du har rätt att bli tagen på allvar.
Du har rätt att begära att man lyssnar på dig och att man respekterar dina synpunkter.
Du har rätt att känna dig tvingad att vara perfekt, det vill säga ” rätt att vara mänsklig” rätt att begå misstag.

Kan du ställa upp på detta?

Tänk på: Alla vägar går åt två håll01

Avsändare Margareta som nu också tycker att det är dags att säga god natt, det är tyst nu i husen inför nyårsaftonens skål.

Ovanstående tänkvärda ord har någon okänd skrivit för många år sedan.