blev den dag då jag miste en älskad vän och nära. En person som alltid kommer att ha en positiv plats i mitt hjärta.

Egentligen borde jag inte ha en blomma här utan ett ensemble från något av hans två fotbollslag – Barcelona FC och Hammarby IF, som den stora fotbollsfan han var. Barcelonatröjan var oftast på och jag tror att han nött ut mer än en. Eller kanske en bild av hans andra stora intresse, rally vilket jag inte har någon erfarenhet av, men däremot kan jag förstå det stora bilintresset när jag kikar in i hans garage, här hemma hos honom och svägerska. Här finns både en häftig Maserati och en gammal vetaranbil av märket Morgan, en riktig skönhet -här kan alla skönhetsdrottningar slänga sig i väggen.

En sjukdom som kom som en blixt från klarhimmel i höstas för att sedan fortsätta i samma rasande takt med multisjukdom som följd, vilket till slut gjorde att hans kropp inte längre orkade, än hur starkt han kämpade ändå in i slutet. Känner att det är så orättvist, men när är döden rättvis?

Han hade så många fina resor kvar att uppleva samt att få fortsätta att leva och bo på sitt älskade Teneriffa med alla goda vänner och familj. Resandet och en mängd andra aktiviteter har var en stor del av deras liv tillsammans, i många länder och genom flera kontinenter. Ända in i slutet planerades en gemensam resa till Barcelona med både hans familj och sin älskade sambos. Han var så säker att vi skulle göra den tillsammans, och kanske få se en match med Barca.

Nu blev det inte så och vi som är kvar och saknar honom måste göra det bästa av situationen även om det känns tungt, tyst och overkligt just nu. Jag har inte levt med honom, förutom de gånger jag varit ner och jobbat, men jag har lärt mig att tycka om människan, hans enorma kunskap och allmänbildning har varit stimulerande att ta del av. En härlig person med starka och empatiska åsikter. Nu finns han inte kvar bland oss men i vårt minne kommer han alltid att vara.

Imorgon åker jag hem till Luleå för att jobba nästa vecka, medan sambo stannar kvar och jag återvänder så fort mitt arbete är slutfört. Det känns tungt att resa nu, men uppdraget jag tagit på mig under en vecka/månad kan inte vänta.

Jag slutar med att uppmana er att stanna upp en stund och fundera över livet – det är nu som gäller och allt det där som du drömmer om – skjut inte upp det om du har möjlighet.