Bildgatan – Avsändare Margareta

hörde jag idag på radion. Det var nog inte bara dagens utan … ja döm själv.
-
På hemvägen från stugan lyssnade jag på radiosporten i P4 och där pratade de om några skyttetävlingar och om amerikanen som vann och reporten säger: - Han missade bara en bom.

-
Avsändare Margareta som inte vet vad sportjournalisten heter och vill faktiskt inte veta heller.

att hålla reda på två och vad de gör och befinner sig kan jag tycka ibland. Den här kvinnan hade löst sina ”problem” på ett enkelt sätt.
-
En blondin går till socialen för att få ekonomisk hjälp till alla sina tio barn.

- Har du tio barn! Vad heter dom? frågar socialsekreteraren imponerat.

- Dom heter Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo och Bo, svarar blondinen och ler stolt.

Mannen tittar tvivlande på henne.
- Är det sant? Hur gör du då för att ropa in dom från lekplatsen?

- Det är enkelt – jag ropar bara Bo och då kommer dom rusande allihop.

Men tjänstemannen är inte övertygad.
- Om du vill att dom ska komma in och äta då?

- Jag ropar Bo, middagen är klar, och så kommer dom!

- Men vänta lite. Om du bara vill att en av dom ska komma in. Hur gör du då? frågar socialsekreteraren med rynkade ögonbryn.

- Det blir lite jobbigare. Då måste jag använda deras efternamn också, nickar blondinen.
-
Avsändare Margareta som valde två helt olika namn inte den minsta likhet med varken första bokstav eller någonting annat. Till och med längden på namnen skiljer sig nämnvärt och det gör det även fysiskt. Det enda gemensamma är att de är gångbara internationellt fast med tanke på helt olika språk.

startar bokrean. En passande dag för många, avlöningsdag. Den här tänkvärda texten hittade jag bland mina samlingar och i vår datoriserade värld tycker jag den är så mitt i …
-
Nu introducerar jag Biooptiskt Organiserad Kunskap — BOK.

BOK är ett revolutionerande teknologiskt genombrott: inga sladdar, inga elkretsar, inga batterier, inget som ska kopplas eller knappar att slå på. Den är så enkel att använda att till och med ett barn kan göra det. Kompakt och mobil, så att den kan användas överallt — även sittandes i en fåtölj framför en öppen brasa — och så kraftfull att den kan innehålla lika mycket information som en CD-ROM-skiva.

Så här fungerar den:

BOK är uppbyggd av sekvensiellt numrerade sidor av papper (återvinningsbara), där varje sida har en kapacitet på tusentals bits av information. Pappren sitter ihop med hjälp av en specialbyggd enhet som kallas bindning som ser till att sidorna ligger i korrekt sekvens.

Tack vare Anti-transparent Pappers Teknologi (APT) kan tillverkaren använda båda sidor av pappret, och därigenom fördubbla informations-densiteten och halvera kostnaden. Experterna debatterar om huruvida man kan öka informationsdensiteten ytterligare, för tillfället har detta lösts i BOK genom att helt enkelt använda fler sidor. Varje sida scannas optiskt, vilket gör att informationen registreras direkt i hjärnan. Ett enkelt drag med fingret för dig direkt till nästa sida.

BOK kan användas när som helst genom att helt enkelt öppna den.

BOK kraschar aldrig och behöver aldrig startas om, fast som med alla saker kan den skadas om kaffe spills på den, och den kan bli obrukbar om den tappas för många gånger på ett hårt underlag.

Bläddringsfunktionen gör att du på ett ögonblick kan hoppa till vilken sida som helst, framåt eller bakåt. BOK har även en indexfunktion som visar exakt position för eftersökt information.

BOK-märke är ett extra tillbehör som gör att du kan öppna BOK på exakt samma ställe som du lämnade den förra gången — trots att BOK har varit stängd.

BOK-märke är anpassat efter den allmänna standarden och kan således användas i valfri BOK av olika tillverkare. Dessutom kan flera BOK-märke användas i samma BOK om användaren vill spara flera vyer på en gång. Antalet begränsas endast av antalet sidor i BOK. Man kan också göra personliga noteringar intill texten i BOK med hjälp av ett programmerings-tillbehör, Portabel Enhands Nytto Noterings Accessoar (PENNA). Portabel, hållbar och prisvärd är egenskaper som gör BOK till ledstjärna för de nya kraven på underhållning.

BOK’s dragningskraft är så stor att tusentals innehållskreatörer helt har övergått till plattformen, och investerare flockas för att få vara med. Håll utkik efter en flod av nya titlar inom kort.

Avsändare Margareta som kommer, om inte hänga på låset så i alla fall göra några nedslag bland böckerna på bokrean på torsdag om drygt en vecka.

och lite mera jobb. Tyvärr hinner jag varken med mina kära bloggvänner eller så mycket skrivande men jag kommer tillbaka när det finns tid för lite lediga stunder.

Avsändare Margareta som även slötittar framför TV:n och kan konstatera att vi nu fått ett guld av min stora idrottsfavorit på tjejsidan – Charlotte Kalla. Tyvärr ingen bild på Charlotte genom TV:n men väl några ganska vanliga bilder i TV rutan just nu.
-
Charlotte är från min mors trakter, men ett konstig val av namn för en tornedaling. Har ni hört en tornedaling som kan säga Charlotte? I Finland och i de nordligaste delarna av landet är det vissa problem så där heter hon i stället Sarlott.

temperaturer och lite tänkande från mitt förra inlägg.

Positiv eller negativ?

Avsändare Margareta som ler  …

är inte att leka med och en försmådd kvinna får än mer kapacitet än vad hjärnan normalt presterar.
-
Hon tillbringade första dagen med att packa sina tillhörigheter i kartonger och väskor. Andra dagen kom flyttfirman och hämtade sakerna. Tredje dagen satte hon sig för sista gången ned vid deras vackra matsalsbord  med levande ljus, satte på lite lugn bakgrundsmusik, och festade på ett halvkilo räkor, en burk kaviar och en flaska Chardonnay. När hon ätit färdigt gick hon runt i varje rum och stoppade in halvätna räkskal doppade kaviar inuti alla gardinstänger, sedan rengjorde hon köket och lämnade huset.
-
När maken återvände med sin nya flickvän var allt lycka och glädje de första dagarna. Sen började, sakta, huset att lukta. De försökte allt, dammsög, torkade, tvättade golven, vädrade med fönstren vidöppna. Ventilationskanalerna kollades för att hitta eventuella döda gnagare, mattorna kemtvättades och luftrenare och doftblock hängdes upp överallt.
-
Anticimex kallades in och satte in gasbekämpningsmedel varvid det nu inte så lyckliga paret tvingades flytta ut några dagar. Tillslut revs de dyra tapeterna av ull ut och ersattes. Inget hjälpte. Folk slutade att komma på besök. Hantverkare och reparatörer vägrade arbeta i huset. Hembiträdet slutade. Slutligen stod de inte ut med stanken längre utan beslöt sig för att flytta. En månad senare hade de inte fått huset sålt, trots att de halverat priset.
-
Ryktet gick och till sist vägrade de lokala fastighetsmäklarna att svara på deras telefonsamtal. De var tvungna att ta ett stort lån för att betala sitt nya hus. Exhustrun ringde mannen och frågade hur allt stod till. Han berättade hela historien om det ruttnande huset. Hon lyssnade artigt och sa att hon saknade sitt gamla hem förskräckligt mycket och skulle kunna tänka sig att köpa huset.
-
I tron att hans exhustrun inte visste hur pass illa huset luktade gick han med på att sälja till henne för tiondelen av marknadspriset, på villkor att hon skrev på samma dag. Det gick hon med på. En vecka senare stod mannen och hans flickvän leende och såg flyttfirman komma och hämta allt för transport till den nya bostaden, inklusive gardinstängerna.

Avsändare Margareta som hoppas att du får ett lika gott skratt som jag fick i kväll. Dagen idag både börjar och slutar med skratt i min kvinnliga hjärna.

Såg du Skavlan i kväll och hörde ordspråket från någonstans i världen – Mamas baby, papas maybe.

mig för att fota älgar på plats. Om inte älgar så i alla fall en älg. Jag fyllde väskan med objektiv, minneskort, blixt, stativ och självklart kameran med fullladdat batteri. Nu var det bara att sätta sig i bilen och åka iväg för att fota en älg. Svårare än så kan det väl inte vara med tanke på alla rapporter om älgar överallt?

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 259 – skog
-
Ser du någon älg på bilden? Nähä, inte jag heller och något närmare en älg än spåren som syns på bilden kom jag inte. Älgen jag skulle fota visade sig inte på hela dagen. Jag har en känsla av att det spred sig något rykte bland älgarna att den där galningen med kamera från stan skulle komma och tro att hon bara kunde komma dit och knäppa lite med kameran. De tänkte minsann inte ställa upp som några modeller utan ett rejält apanage, kung som kung.

Du har väl inte glömt älgarnas protestvisa och nu kändes det som att de har tagit fram kampen igen, kampen mot mig och min kamera den här gången.

Älgarna demonstrerar,
älgarna har fått nog.
Älgarna vill ha apanage,
här i sin egen skog.

Älgarna protesterar,
älgarna har fått nog.
Älgarna vill inte ha kamera,
här i sin egen skog.

Visst lite omskriven, deras mål och protester är numera i tiden sedan det sist begav sig. Jag skulle gärna träffa de där älgarna och berätta för dem att det faktiskt inte är deras skog, som de brukar vara i den sista tiden, utan den tillhör goda vänner till mig vilka faktiskt lovat mig att jag får komma dit och fota älgarna. De har till och med inbjudit mig till den här marken, mer än vad de har gjort med älgarna.

Avsändare Margareta som som i alla fall fick en vacker bild av skogen där de (älgarna) brukar ligga och lata sig hela dagarna.
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010

Ps Temperaturen steg en del under dagen så det gick faktiskt att vara ute och fota- Nu var inte jag ute speciellt länge och inte någon lång utflykt, bara på skogstomten hos mina vänner.

och lite tankar som far i väg innan jag stiger ur sängen för att påbörja resten av det här dygnet.

Jag gillar Baby blues, serien som varje morgon roar mig en kort stund på morgonen, de dagar jag hinner läsa tidningen. Upphovsmännen till serien är Jerry Scott och Rick Kirkman och de har verkligen hittat till en del av min humor. För mig är serien rolig för att jag kan associera även till vuxenvärlden trots att det är en serie som handlar om en barnfamilj och deras liv.
-
Dagens var inte något undantag, eller hur?

Avsändare Margareta som kan konstatera att mina tankar om utefotografering och en vacker vinterdag snabbt spolierades trots att solen lyser och vädret är underbart. Temperaturen är däremot inte lika lockande -25. Nu kan jag bara konstatera att den här vintern har varit allt vad jag inte vill, trots att jag egentligen inte kan säga vad som har varit speciellt annorlunda.

det är säkert och jag har inte blandat ihop bokstäverna, det ska stå semla och inte Selma. Visst är det så att vi ibland blir lite mer nyfikna på hur personen bakom bloggen ser ut. Det blir i alla fall jag samtidigt som jag inte tycker att det är mitt fysiska som ska vara intressant, om det nu någonsin kan bli det för andra än mina närmsta. Men idag fick jag en sådan beskrivning på mig själv att jag inte kan låta bli att lägga ut en bild.

Nu avslöjar jag inte vilken av semlorna som är jag – det är inte heller säkert att det är någon av de två färdiga. På fotot kan jag också fortfarande vara ett delmoment på väg att födas, lite mjöl, lite ägg och så vidare.

Ganska lustigt egentligen för det är inte första gången jag avbildas som en semla, det har tidigare skett i min lokaltidning för ett antal år sedan, till och med på sportsidorna. =) . Jag har skrivit om det tidigare, du hittar inlägget om du följer länken här >>>.
_
Jag lik en semla? Hur ser en semla ut?  Skulle jag beskriva mig själv, skulle nog inte många komma på tanken att förknippa mig till avbilden av en semla, speciellt inte de som vet min relation till densamma.

Nu visste inte mannen som tyckte jag såg ut som en semla mina tidigare erfarenheter av liknelsen och inte heller hur äcklig jag tycker att den är. Men visst är jag ganska söt och ser lockande god ut, för den som gillar bakelsen så jag får nog ta det som en komplimang.
_
Avsändare Margareta som fortfarande ler och aldrig kommer att glömma den lustiga liknelsen. Visst hade jag en svart mössa som han kanske tyckte såg ut som ett lock, min gråvita dunjacka måste ha varit grädden, men sen …

Ps.  Jag måste verkligen kolla in om han gillar semlor och i sådana fall hur mycket? =)  Han kanske tänkte på semlor samtidigt som han fick se mig och blev stressad över att han var sen med någonting som jag ville ha av honom? Nej, jag tror att han hade gett mig det jag ville, för det brukar vara ordning och reda på honom samtidigt som han har hur mycket humor som helst.
_
Nu ska jag inte tolka sönder det här och istället ha en rolig tolkning av mig själv i gott minne bevarat.

OBS Den här bilden är inte min, den har jag hämtat från nätet och kommer från en sida med tillåtna bilder att ladda ner – gratis.

var ämnet när en språklärare försökte förklara det här med ”kön” för sina elever. - Jag ska ta ett exempel, sa läraren. Båtar, flygplan, bilar och orkaner benämns som ”hon”.

En av eleverna undrade vilket kön i så fall en dator skulle vara. Läraren gjorde detta till en gruppuppgift och delade in klassen i två grupper.
-
Tjejerna kom fram till att en dator definitivt är en ”han” eftersom:

Han kan en hel del, men vet sällan hur han ska använda sin talang utan att få instruktioner.
Det är meningen att han skall hjälpa till att lösa dina problem, men hälften av tiden är han själv det största problemet.
För att få hans uppmärksamhet måste du först sätta på honom.
Så fort du skaffat dig en vet du att om du bara hade väntat lite längre skulle du kunna hitta en bättre modell.

Killarna, å andra sidan, ansåg att en dator är en ”hon” eftersom:

Ingen, utom hennes skapare, kan förstå den inbyggda logiken.
Det språk en dator använder för att kommunicera med en annan dator är obegripligt för alla som inte är datorer.
Minsta lilla misstag lagras i ett långtidsminne och kommer att ställa till problem långt efteråt.
Så fort du har fastnat för en, kommer du tvingas att spendera halva lönen på mer eller mindre nödvändiga tillbehör.

Avsändare Margareta som kan se att en dator är androgyn och ingenting annat.

visst var det så här vi pratade  för inte alltför länge sedan? Mycket av det som sagts har glömts bort och det som vi sa för ett antal år sedan känns verkligen antikt och…

Akademiska studier är det enda som garanterar en rejäl inkomst. Hur i all sina dagar skulle man kunna bli mångmiljonär genom att flänga omkring på skridskor och jaga efter en puck?
-
En ring i örat är ett osvikligt tecken på att personen i fråga är fjolla.
-
TV-publiken vill se intressanta människor i rutan, proffs som har något att visa upp. Att bara rafsa ihop en samling publicitetssugna medelmåttor och visa deras inbördes intriger vecka efter vecka håller inte som underhållning.
-
Tatueringar är något av det mest vanprydande man kan ha. Som tur är ser man dem numera bara på gamla sjömän.
-
Det är ingen slump att det är ”svenska köttbullar” som går bäst på semestermålen. Pizza, kebab och tapas tilltalar helt enkelt inte svenskens smaklökar.
-
Klirrandet av vinbuteljer är en del av feststämningen, därför har vin i pappkartong ingen framtid.

Känner du någon enda person som sagt att han saknar en telefon att prata i medan han promenerar på gatan?
-
Vadå högre skatter än i utlandet? Det är inget problem så länge som sjukvården och folktandvården och all annan samhällsservice är gratis.
-
Datorchips kan inte göras hur små som helst för då blir de för besvärliga att reparera om de skulle gå sönder.
-
Alla som druckit lankigt amerikanskt kaffe inser hur omöjligt det skulle vara för en amerikansk kaffekedja att försöka etablera sig i svensk miljö.
-
Volvo och Saab är det svenskaste vi har.

Flickor lämnar skolan med högre betyg än pojkar. Därför måste vi vänja oss vid tanken att kvinnor alltid kommer att ha högre löner i arbetslivet.

Radiomonopolet måste bort! Tänk dig vad tio-tolv fria radiokanaler skulle betyda för alla arbetslösa manusförfattare, skådespelare och musiker.
-
Morgondagens höga elpriser kommer att göra det omöjligt för människor med normala inkomster att ha egna datorer i hemmet.
-
LP-skivor av vinyl är överlägsna CD eftersom fodralen är större och rymmer mycket mera information.

Alla jag känner tycker att skolgympan var ren pest. Därför är tanken på så kallade gym där folk i medelåldern förväntas betala dyra pengar för att få svettas fullkomligt skrattretande.
-
Vadå ”datorspel”? Försök få en fullt frisk 10-åring att sitta blick stilla framför en bildskärm i mer än tio minuter!
-
Rock´n´roll är ungdomens musik. Det är patetiskt att tro att någon enda rockmusiker skulle kunna hålla sig kvar på toppen sedan han fyllt trettio.
-
Folk går normalt på bio efter middagsmålet. Hur skulle man kunna få dem intresserade av att köpa var sin jättehink med popcorn?
-
Visst är Fawlty Towers och Monty Python´s Flying Circus kul men i framtiden kommer vi att få många TV-serier som är ännu roligare.
-
Att försöka lansera kall japansk fisk som ett alternativ till vår delikata svenska inlagda sill är naturligtvis fullkomlig utsiktslöst

Avsändare Margareta som ler och nickar igenkännande åt en del gamla repliker och vad vi trodde och tyckte då.

när jag läste den färgkombinationen så upptäckte jag hur hjärnan kan ta skada av att läsa bloggar. Snart måste det finnas skydd i våra försäkringar för hobbyskador av psykisk karaktär, för i sådana fall behöver jag anmäla en svår skada. Framför mig såg jag  nämligen ett lag (om man kan kalla det ett lag), som finns någonstans runt och kring vår huvudstad, ett lag som jag egentligen inte vill nämna och ha i min hjärna. Men, av alla Stockholmslag så är det ändå det lag som jag ”gillar” bäst. Nu var jag snäll när jag skrev gillar men även jag måste vara snäll ibland.

För att få bort den där bilden i hjärnan var jag tvungen att lägga upp någonting annat som är vitt och grönt, långt  borta från det där laget – mycket långt. Jag tror (hoppas) att den kvinnan inte ens vet vad det är för någonting som är vitt och grönt och kallas för ett fotbollslag, för då skulle hon väl inte ha de färgerna?

Mitt bidrag i fredagsfärger och kombinationen grön och vit eller som i den här bilden vit och grön.

Kategori | Fredagsfärger | Grön och vit

Avsändare Margareta som hoppas att det snart är läge för promenaderna ute på våra fina isvägar i Luleå. Jag har varit otroligt sugen på att köpa mig ett par nya skridskor, får se …

ej att rekommendera om du var ut och rumlade i går kväll och har lite bank i huvudet. 

Denna fick jag av Pirajan Maja  på e-posten idag och kunde inte låta bli att lägga ut den här för en stunds betraktande . Denna varning medföljde i mailet: -  Du bör ej vara berusad, eller dricka alkoholhaltiga drycker när du tittar på bilden, och jag är starkt benägen att hålla med. 

Avsändare Margareta som strax ska åka iväg och hälsa på mor med en avstickare till apoteket för att hämta ut medicin. Det har skrivit mycket om att priserna höjts och jag vet inte ens vem som äger apoteket jag ska besöka, ska fråga.

är inte alltid lätt.
-
Tänk dig att du är en av ett fåtal utvalda som ska välja en världsledare, en president som ska styra över vår jords alla länder och frambringa fred och välmående bland såväl människor som djur.

Du har tre kandidater att välja emellan.

Men först vill jag att du svarar på följande fråga.
Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du rekommendera henne en abort?

Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en kandidat:
Kandidat  1:
Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje dag.

Kandidat 2:
Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid viduniversitetet och dricker en hel flaska whiskey varje dag.

Kandidat 3:
Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegetarian, röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.

Vilken av dessa kandidater skulle du välja?

Namnen på de tre kandidaterna hittar du här >>> - följ länken.

Avsändare Margareta som konstaterar att jag har gjort ett bättre val än den sämsta.

Man ska således inte döma folk efter deras vanor… , eller det kanske är det man ska? =) Det beror ju på hur vi gör våra val.

Ps. En sak till – Angående aborten, svarade du ja? Då har du just tagit kol på Beethoven.

ge er den här länken – Kvinnlig list … – Jag skrattade och jag skrattade riktigt högt, hoppas att grannarna inte blev störda. Fast vem blir störd av ett gott skratt? Än hur rolig historien är så kom jag som vanligt in på ett sidospår och tyckte att det lika gärna kunde vara lite ironi över en del lagar och regler som vissa myndigheter nitiskt följer, utan att vara de minsta verklighetsnärvarande eller logiska.

Avsändare Margareta som inte vill något mer än att förmedla historien.

Stefan Sauk och nu visade han det jag skrivit tidigare om honom och hans andra passion – Surströmmingspremiär – såg ni burken? Den som bara tillverkas i 500 numrerade exemplar,  den fick nu vara med i Let´s dance. Samtidigt ringde mamma idag och berättade att hon hört att surströmmingen eventuellt skulle förbjudas i EU? Lite dioxiner hit och dit, så kan de väl inte göra? Eller kan det? Då blir det att börja tillverka sin egen.

-
Avsändare Margareta som bara gör ytterligare ett kort inlägg i pausen och följer du länken ovan så förstår du vad jag menar när jag skriver att jag var före Let´s dance.

ännu en gång men numera från den humoristiska delen av veckan, som det har varit gott om. På måndagen och den underhållning vi fick där skojades det friskt dialektalt. Att återberätta en historia dialektalt är inte något som jag kan göra och i det här fallet är det svårt. Hur lätt är det att via text berätta en historia på Kalixmål? Ni som känner till dialekten förstår nog min dilemma. Ni som känner till mitt sätt att prata förstår nog det ännu mer, inte speciellt  likt kalixdialekten trots mitt ursprung från pappa. Däremot kan jag återberätta en del av humorn i historien och det kan räcka för att du förhoppningsvis drar på smilbanden. Än en gång under bältet men jag har ju sett och läst att mina läsare tål det, så nu kör jag, alldeles strax. Lite kort och konkret  utan kalixmålets  egenskaper som jag tyvärr inte kan återberätta i text.

-

Det var en man i Kalix som älskade att gå ut och dansa och den här fredagen var inget undantag när han styrde dansstegen mot hotell Valhall i Kalix. Väl där såg han en kvinna som han aldrig sett tidigare och bestämde sig för att bjuda upp henne. Hon tackade ja och de virvlade runt i dansen, samtidigt som han nyfiket förde ett smått försiktigt samtal med henne (och långsamt =) ). Vi hoppar över allt det där med var hon kommer ifrån, ålder och så vidare.

Nästa fråga som är viktig för oss svenskar oavsett var du bor i landet: – Vad jobbar du med? Kvinnan svarar att hon är forskare och jobbar med sexualitet och det som har med den att göra. Jaaaahaaa, svarar mannen (så eftertänksamt som bara en kalixbo kan göra) och de dansar vidare. Nästa fråga blir lite försiktigt: – Men visst är Italienarna de bästa …? Kvinnan svarar då: – Det är en fördom, för faktum är att det är araberna. Jaaaahaaa, svarar mannen och de dansar vidare. Lite försiktigt frågar mannen ytterligare en fråga: – Men nog har väl turkarna de största? Kvinnan svarar återigen att det är en fördom men i det här fallet är det faktiskt finländarna. Jaaaahaaa, svarar mannen och de dansar vidare. När dansen närmar sig sitt slut frågar kvinnan mannen vad han heter. Mohammed Mäkinen, blir hans svar.

-

Tänk vad fördomar kan skapa och hur kul vi kan ha med dem om vi inte hakar upp oss på allt utan kan bjuda lite på oss själva för de här med dialekter är intressant och även det här med våra fördomar om olika bygder, städer och länder.

Avsändare Margareta som kanske någon gång kommer ihåg något mer roligt att skratta åt. Jag hoppas även att du förstod historien trots att den var betydligt roligare på dialekt.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg och nu kanske du också förstår hur jag kommer att sakna mina arbetskamrater, när vi tillsammans kan skratta åt det här och bjuda på varandras fördomar. Vi alla representerar ju någon del av av länen Norr- och Västerbotten. Att skratta åt och med ”sig själv” det är härligt.

i Let´s dance kan jag väl köra en lite fredagsfräckis som Ronny Eriksson i Euskefeurat drog under konserten vi var på tidigare.

Vet du vad som är vanligaste könssjukdomen i Norr- och Västerbottens inland?

Svar – Tennisarmbåge

Avsändare Margareta som nu måste skynda tillbaka till TVn så att jag inte missar HONOM, vet ej riktigt när det är hans tur.

inte för hunden men väl för min låga humor just nu.

Är du lite finskänslig så bör du hoppa över detta inlägg så fort som möjligt. Jag har i alla fall gapskrattat och sambon skrattade gott, mest åt att jag skrattade så mycket och log när han sa, – det där tyckte Margareta var roligt. Det gjorde han också men han kan en del av min humor.

Att den hamnat i skräpposten hos mig kan jag inte förstå, nog borde mitt e-posrogram ha lärt känna mig efter så många år tillsammans?

Du som törs läsa vidare, på egen risk och jag kan inte ställas till svars för att jag blir som jag är ibland.

Osett
Det var det nygifta paret som skulle ha sitt första samlag på bröllopsnatten.
”Du ska veta en sak, sa frun: Jag är helt platt och har nästan inga bröst.”
-Det är lugnt, jag är utrustad som en nyfödd svarade mannen också.
De började klä av sig.
När mannen tog av sig kalsongerna svimmade frun.
När hon vaknade till liv: ” Du sa att du var utrustad som en nyfödd.”

Ja, säger mannen, 45 cm och 3,5 kg….

-

Avsändare Margareta som osökt kom att tänka på en kurskamrat jag hade en gång, på den tiden när Internet och framförallt kontaktannonser på nätet var helt nytt.  Hon funderade över det här med att träffas och bli kär på nätet och kom med kommentaren att nog vill hon testa först innan … ja du förstår.

Godnatt och dröm sött

och klockan är 17:37. I morgon får jag nog börja före sju om jag ska slippa gå till arbetet. En minut ute och näsan är som den värsta istapp.

Nu säger och ber jag till vädergudarna, vilken religion det är vet jag inte men just nu spelar det absolut ingen roll, snälla höj temperaturen. Jag är så frusen och inombords blir jag aldrig uppvärmd, till och med kalsongerna knottrar sig.

Avsändare Margareta som inte klarar av så mycket lägre temperatur. Samtidigt kommer jag ihåg att min bil 1999 klarade att starta i -36 grader, utan motorvärmare trots att det var en japanare (eller kanske tack vare det).

inte alltför länge sedan i kassakön på Biltema i Luleå. Min väninna står i kön för att få betala sina varor när hon hör kvinnan framför sig i kön fråga expediten: -Passar spolarvätskan till alla bilmärken?

Jag är dålig på bilar, men detta?

Avsändare Margareta som bara ville slänga in denna absolut sanna historia som faktiskt kunde vara dolda kameran men så var inte fallet, utan min väninna hörde detta och kvinnan frågade på fullt allvar. När svaret blev ja, av en expedit som garanterat hade svårt för att hålla sig så slog kunden till med en hel dunk.

Min väninna, som är ganska rapp och snabb i munnen la in en kommentar till expediten när det blev hennes tur och jag kan garantera att den säkert gav expediten ett till leende, men nu mera öppet.

var Lilleman inför ”hemresan” till Oslo ikväll. Han ville egentligen inte, men vardagen kröp för nära för att kunna stanna ytterligare några dagar. Över framtiden och äventyret till sydligare breddgrader i februari. Arbete och lägenhet är uppsagda så därför kändes kanske resan ner lite jobbigare, ett avslutat kapitel eller så återkommer han dit igen under våren. Mycket att lägga pannan i veck och fundera över inom den närmsta tiden.

Lite sentimental blir jag när jag ser bilden och ser det som bara en mor kan se (tror jag i alla fall). Tänk att den här Lillemannen nu går sin egen väg och reser till andra sidan jordklotet bara för att vara och njuta av livet utan förpliktelser en stund. Sedan han lade skridskorna på hyllan har hans boende, förutom i Luleå, varit både i London och Oslo och nu någon månad som globetrotter på andra sidan jorden. Han som inte ens tordes åka farfars bilar på Liseberg när han var liten?

Nu när han reser och kanske hamnar på någon ö hoppas jag att han inte tappar huvudet och har samma önskningar som norrmannen i nedanstående historia, även hur mycket han gillar en kall öl.

-

Under en resa hamnade en norrman på en öde ö. Efter några dagar blev han otroligt törstig. När törsten var som värst uppenbarade sig en trollfé, som sa: -Du får önska dig tre saker, som jag kommer att uppfylla.
-Fanstastiskt, utbrast norrmannen och önskade sig först en ölflaska, som aldrig blev tom.
Efter en stund frågade trollfén efter de två andra önskningarna.
- Jag skulle vilja har två likadana ölflaskor till.

-

Nu sitter han i alla fall på tåget och behöver förhoppningsvis inte vara törstig. Hungrig vet jag att han inte behöver vara, för mamsen har självklart skickat med honom en bra matsäck, samt det torkade renköttet som finns med i bagaget.  Sedan ska jag skriva ner receptet på såsen som han surrade om hela middagen, han verkligen älskade svampsåsen.  Än en gång får jag ovilligt erkänna att det inte var jag som var kocken i det fallet heller. Sambon han ”experimenterar” och ingen sås blir riktigt den andra lik, men grunderna kan jag i alla fall förmedla vidare till honom.

Avsändare Margareta som frågat om lov innan jag lägger ut fotot, men ungdomarna idag är inte speciellt brydda för de finns ju redan i alla de olika mötesplatser som finns på nätet redan. Undra om jag var den första att fråga om lov, trots att jag sett honom på foton tidigare.

Ps Nu har han flickvännen i Oslo och är hon kvar där så återkommer han dit, men har hon åkt tillbaka åt rätt håll (Luleå) så kommer han till rätt ställe på en gång.

innan John Blund tar över.

Du sitter bakom ratten på en bil och håller en konstant hastighet.
På din vänstra sida har du en avgrund.
På din högra har du en brandbil som håller samma hastighet som du.
Framför dig har du en gris, som är större än din bil.
En helikopter förföljer dig i markhöjd bakom bilen.
Både helikoptern och grisen håller samma hastighet som du.
Hur ska du göra för att ta dig därifrån?

Kliv av karusellen för faan! Låt barnen åka…

Avsändare Margareta som nu måste lägga sig för att orka upp i rimlig tid. Vi får nämligen besök i morgon förmiddag från Kiruna och det är bra om jag åtminstone hunnit upp ur sängen innan dess. John Blund kanske kan komma med några bra tips att bjuda på i morgon. Just nu är jag bara så mätt och belåten, men med en ganska kraftig huvudvärk så sov gott alla där ute.

Ps Det hade visst hunnit bli i morgon så nu är det verkligen Zzzzzzzz

inte aktuellt för mig just nu, varken med jobb eller någon hårdare träning, men fick precis denna fredagshistoria med e-posten så då kör vi …

Efter en workout sitter några män i omklädningsrummet på ett fitnesscentrum. Plötsligt börjar en mobiltelefon att ringa. En av männen plockar upp telefonen och svarar. Följande konversation uppstår:
- Hallå?
- Älskling, det är jag. Tränar du?
- Hmmm, ja.
- Bra! Jag står inne i pälsaffären nu och har hittat en fantastisk minkpälsjacka, verkligen fin, får jag köpa den? Snälla?
- Vad kostar den?
- Bara 12.000 kr.
- Tja, kör till då, bara för att du tycker att den är så fin.
- Hmmm… Jag var också till en Mercedes dealer och såg de nya 2008 modellerna. Där stod en jättefin bil, och jag pratade med försäljaren och han gav mig ett jättebra pris. Eftersom vi i alla fall skall sälja BMW:n från förra året…
- Vad var priset han begärde?
- Bara 410.000 kr…
- Ja, okej, men för det priset måste vi allt få alla optioner och tillbehör.
- Fantastiskt! O ja, innan jag lägger på, en sak till…
- Jaaa?
- Detta är kanske lite mycket att fråga men, jag har varit till banken och kollat saldot…
- Ummm…?
- Jag var till mäklaren i morse och såg huset vi tittade på förra året. Det är till salu!! Kommer du ihåg, det med en swimming pool, träveranda och stor trädgård.
- Jaså, och vad begär de för det?
- Endast 4,3 miljoner, det är ett prima pris och vårt saldo tillåter det.
- Kör till, men bjud inte mer än 4 miljoner. Okej?
- OK, älskling… tack så mycket! Vi ses snart. Jag älskar dig!!!
- Vi ses… jag älskar dig också…
Mannen lägger på medan han sakta skakar på huvudet. Han håller sedan upp telefonen och ropar:
- Vet någon vem som äger denna Nokian?

Avsändare Margareta som är glad att sambon inte har Nokia längre och inser att det inte är något fel att träna skrattmusklerna också.

är det just nu och det är inte konstigt med tanke på mina prioriteringar under dagen. Det är inte rörliga aktiviteter som har legat på topp den här dagen. Trots att jag steg upp redan 06:45 så har jag inte gjort någonting eller varit med om någonting som är värt att skriva ner här på bloggen. Om du inte vill att jag ska berätta om min tvätt, min middagslur. Inte ens en spännande dröm kom in i min hjärna under tuppluren. Nej jag förstod att du inte vill läsa mer om det så därför fortsätter jag lite på den inslagna vägen, den jag påbörjade igår. Lite dasshumor – nu tänkte jag skriva ner en av de mycket tänkvärda ord som hänger på mitt ”utedass” i stugan. Trots min enormt vackra utsikt från dasset så är det kul med något som livar upp den trista tillvaron på ett dass. Är det sedan några riktigt sanna ord så är det självklart ännu bättre. Alla mina upphängda anslag roar inte alla, speciellt inte det manliga könet. Jag kan inte förstå varför.

Oss kvinnor emellan

En dag i Edens lustgård …
ropade Eva högt till Gud
”Min skapare, jag har ett problem.”
”Vad är ditt problem, Eva?”
”Jag vet att du skapade mig och försåg mig med denna vackra trädgård med alla dessa underbara djur och den dråpligt roliga ormen, men jag är helt enkelt inte lycklig.”
”Hur kan det komma sig, Eva?” hördes det uppifrån
”Min skapare, jag är ensam och dödligt trött på äpplen.”
”Jasså, är det där problemet ligger – då har jag en lösning. Jag ska skapa en man till dig.”
”Vad är en man?”
”Denna man kommer att vara en varelse full med skavanker och dåliga egenskaper. Han kommer att ljuga, bedra och skryta; med andra ord, han kommer att ge dig bekymmer. Men han kommer också att vara större, snabbare och tycka om att jaga och döda saker. Han kommer att se dum ut när han är upphetsad, men eftersom du har klagat kommer jag att utrusta honom på ett sätt som gör det möjligt för honom att tillfredställa dina fysiska behov.
Han kommer dessutom att vara utan förstånd och gotta sig i barnsliga nöjen såsom slagsmål och sparka på en boll. Eftersom han inte kommer att vara alltför skärpt, måste du hjälpa honom att tänka efter och ständigt vara honom behjälplig med lämpliga råd.”
”Låter för bra för att vara sant” sa Eva, med ena ögonbrynet höjt av förvåning. ”Vad är haken?”
”Tja…” svarade Gud ”Du kan få honom på ett villkor.”
”Vilket då?”

”Som jag nämnde tidigare; denna man kommer att vara stolt, arrogant och beundra sig själv mer än allt annat… så du måste låta honom tro att jag skapade honom först. Du får aldrig glömma bort det.

Detta blir vår alldeles egna lilla hemlighet… du vet – oss kvinnor emellan.”

Avsändare Margareta som skriver att sensmoralen i det här visar än mer på den tidiga kvinnliga intuitionen och hur listigt vi undanhållit sanningen för en hel värld i årtusenden för att … och nu kanske det börjar vara dags att lätta lite på förlåten, fast bara lite. Och de säger att kvinnor skvallrar?

Kom i alla fall ihåg att inte äta för mycket äpplen – då kan du få långtråkigt och man vet aldrig hur det slutar.

eller vad det nu är, speciellt nu i juletider när vi fundera så mycket över våra ständiga matkoman.

Medelåldern är den tid i livet när håret på benen äntligen växer lite långsammare. Därmed får man mer tid att ägna sig åt sin nya mustasch.
Medelåldern är den tid i livet när gäddhänget tar över och de ärmlösa dagarna är förbi.
Medelåldern är den tid i livet när man kan stå naken framför spegeln och se rumpan utan att vända sig om.
Medelåldern är den tid i livet när man inser att det bara är på mammografiundersökningen någon vill att man ska ta av sig topless.
Medelåldern är den tid i livet när man betraktar sitt allvetande, ständigt sms: ande barn och tänker, ”Där har jag anledningen till bristningarna på magen”.
Medelåldern är den tid i livet när man är mer eftertänksam och grubblar över de STORA frågorna, typ hur mycket nyttig yoghurtglass kan jag äta innan den slutar vara nyttig?

Men medelåldern är också den tid i livet när man lärt sig vad som är viktigt. Bröst och bak må falla för tyngdlagen, höfter breddas och hakor dubblas. Men våra nära och kära gör resan värd besväret. Vem vill byta all den kunskap och erfarenhet man har idag mot den kropp man hade då, för länge sedan?

Vår kropp måste kanske växa för att rymma alla visdom, erfarenhet och kärlek som vi fått under årens lopp?

En filosofi att hålla fast vid.

Avsändare Margareta som behövde lite lättsamt och hittade denna text i en av mina dassböcker.

från mitt hem och det känns extra skönt med tanke på temperaturen som varit under julhelgen. Däremot kunde jag läsa om två små pojkar i Gällivare som tydligen inte varit snälla under året som förflutit och fått så ”dåliga” julklappar att de kände sig tvungna att rymma hemifrån. Nu blev inte rymningen så långvarig utan polisen kunde återföra barnen till de oroliga föräldrarna senare under kvällen.

En lite tragikomisk historia så här i juletider och där tomtebubblan sprack ordentligt i den familjen, i alla fall till nästa jul.

Avsändare Margareta som lyckats hålla bubblan hel under alla år, inga rymningar och inga stora utbrott eller besvikelser. Fast jag är misstänkt på en, för något år sedan är jag förvånad att sambon inte rymde när jag inhandlat en tröja som jag borde vetat att han överhuvudtaget inte kunde, ville eller skulle sätta på sig, men det var ett bra försök i alla fall och de övriga paketen kanske övervägde eller så var vädret som det varit nu i jul, lite för kallt.

hos tomtemor och tomtefar. Jag som trodde att han fanns i mitt hem, men ack vad jag bedrog mig.

Han såg ut att må bra och lyste verkligen upp omgivningen med sin närvaro.  Här i tomtelandet fanns det mycket att utforska och fota men faktiskt frös mina händer av någon konstig anledning, så kallt att till och med sambo sa åt mig att inte vara ute ”halvnaken” för risken att bli förkyld även denna jul.

Jag hann i alla fall med ett möte med tomten som vakade över oss alla.

Han stod där så stilla och såg inte ut att frysa trots den låga temperaturen och snön som lagt sig över honom och gnistrade så vackert. Hos tomtemor och tomtefar finns det tomtar som räcker och blir över till oss alla och naturligtvis, var ska de vara om inte hos dem.

-

Som vanligt i tomtestugan så bullades alla de där sju sorterna upp och maten dukades fram med både den finska och vår svenska tradition. Det är konstigt att efter flera dagars julmat och känslan av att det blivit mycket, så kommer lusten igen när jag kommer någon annanstans. Absolut inga problem av att njuta och fylla ”korvskinnet” igen. Det som jag inte ätit tidigare under julen är löjrommen, som alltid brukar finnas på vårt julbord, och nu stod den där framför mig så lockande. Lilleman om du läser detta så får du inte bli sur på mamsen, men sånt är livet – inte alltid rättvist. Sedan fick jag smaka på en fantastiskt häststek och en hästkorv som var utöver det vanliga, det vattnas till och med nu när jag bara ser och tänker på smakerna. Det är sällan jag ser de där produkterna i butikerna, utan det är mest det pressade hamburgerköttet som finns, några undantag men det går inte att jämföra. Nu var det kanske en lycklig häst eftersom jag vet att det var tomtemors svåger som tagit en häst till slakt och gav oss smaken av de här ljuvliga produkterna.

-

Före besöket i tomtelandet var vi förbi till fastigheterna och där fick sambon några små presenter av två familjer som skrivit en fin liten text där det önskades god jul och gott nytt år med texten att vi alltid är så hjärtliga av oss. Nu var det nog mer sambon som fick det till sig, men en liten tår rann på min kind av många anledningar. De har alltid visat sin uppskattning med små gåvor och det ger en kraft att  tro på att vänlighet och omtanke alltid på något sätt fås tillbaka. Att ta sig tid och prata, att ge det där lilla extra.

Avsändare Margareta som nu inte kommit längre och mörkret börjar redan göra sig gällande trots att klockan bara är 13:47.

det är jag, och nu har muggen med mitt vackra kärleksnamn anlänt som ett paket på posten, nej jag menar på en ICA butik i min närhet – ICA Nära. Muggen vann jag hos Anki i en tävling som jag aldrig trodde att jag skulle klara av. Det gällde att gissa funktion på ett objekt och jag lovar att hennes funktionsgåtor inte är lätta utan helt omöjliga så därför är jag lite extra stolt att jag drog till med rätt gissning.

Som jag skrivit till Anki tidigare när hon tyckt att det tagit länge innan muggen blivit klar – den som väntar på något gott (i alla fall att fylla med något gott) väntar aldrig för länge och lagom till jul fick jag min specialare.  Pigoli är det namn som sambon kallar mig när han är kärleksfull och go och det gör han mestadels. Pigoli har väl ingen betydelse men jag tycker att det är otroligt vackert och sedan känns det som en blandning av våra båda gener, de tornedalska och då främst sambons. Mina tornedalska rötter kommer från mor men han har sina från sig själv, genom sin far på den svenska sidan och sin mor från den finska sidan av tornedalen.

-

Smakar du på namnet så kan du känna hur fint det låter och hur gott det smakar. Nu tänker jag inte byta namn här på bloggen om någon funderar och tycker att jag bytt tillräckligt. Det har jag så jag lovar det blir inget namnbyte, kanske bara i verkligheten. Men jag ska inte gifta mig utan jag funderar på att återta mitt eget riktiga efternamn, det namn som egentligen är jag och min släkt.

-

Avsändare Margareta som tackar och tycker att du Anki är en härlig människa, så som jag läst mellan raderna på bloggen med många järn i elden hela tiden, aldrig någon ro och vila men kul verkar du ha hela tiden. Av samma årgång och samma tecken, inte många dagar som skiljer oss åt.

-

Ps. Apropå årgång så hoppas jag att du njutit av ursprungsinnehållet i kartongen, var det sex stycken du kanske köpte på din sista resa? =)  Jag lovar också att det inte fanns en chans att den muggen skulle gå sönder, välinpackad. Du har väl inte egna höns också? =)

-

Själv har sambon precis slagit upp en kopp kaffe till Pigoli i Pigoli.

på fredagsförmiddagen med glimten i ögat och lite sanning.

Det var några kirurger som satt och skröt om sina bedrifter så tungan slog frivolt och öronen rodnade. Förmodligen inträffade detta på en bar, för så brukar det vara.

Den ena berättade att han fick in ett finger från en person till akutmottagningen. Resten av kroppen var spårlöst borta, men han byggde upp en hand runt fingret. Fortsatte med en arm och så småningom hela kroppen. Operationen blev ovanligt lyckad. När mannen kom ut i förvärvslivet blev han så effektiv att han ersatte 50 personers arbete.

Nåja, sa den andre kirurgen. Jag hittade en gång en fis på gatan som jag tog med i en påse. Sedan byggde jag ett par skinkor runt fisen, satte dit ben, armar, mage och annat som behövdes. När vi var klara kallade vi henne Olofsson. När hon kom ut i förvärvslivet blev hon så effektiv att hon gjorde ett helt land arbetslös.

Avsändare Margareta som hittade denna och med bara några små justeringar så blev den helt plötsligt dagsaktuell.