När en man erbjuder sig grilla händer följande rutin
-Kvinnan handlar maten
-Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par såser och förbereder efterrätten
-Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen
samt nödvändiga kryddor. sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen – med ölen i handen.
-
Här kommer det viktiga
-Mannen placerar köttet på grillen och tar sig en whisky, mannen vet exakt hur många whisky det går på en    köttbit.
-
Fler rutiner
-Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg osv.
-Kvinnan går ut till mannen och säger att köttet bränns vid,  han tackar henne och frågar om hon kan gå in och  hämta whisky medan han vänder/räddar köttet.
-
Viktigt igen
Mannen tar bort köttet från grillen och lämnar över det till kvinnan.
-
Ännu mer rutiner
Kvinnan lägger på ren duk och dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatis samt såserna
Efter maten dukar kvinnan av samt diskar m.m.
-
Viktigast av allt
Alla tackar mannen för den goda maten och berömmer honom för hans färdigheter
Mannen frågar kvinnan om hon njutit av sin lediga dag?  När han ser hennes reaktion så kommer han fram till (som han misstänkt länge) att det aldrig går göra en kvinna nöjd.

Avsändare Margareta som erkänner – det var sambon som grillade och det gör han så bra.
-
Ps Mer lägligt kunde jag inte fått dessa rader från svägerskan, när jag igår lagt in köttet för marinering i rumstemperatur, kokat potatisen, gjorde klar salladen och den kalla såsen till middag – men självklart var det sambon som grillade och det gjorde han med bravur. Efter att jag dukat och ställt i ordning så var det bara att sätta sig ner och njuta av den goda maten. Mamma diskar och vi drar fram och det är hon så nöjd med, även jag känner belåtenhet över den arbetsfördelningen.
-
Men till hans försvar kan nämnas … han står även ofta vid den vanliga spisen -så och whiskyn lämnar han kvar i flaskan.

Två finnar satt och söp då den ene säger:
- Skål!
Då tittar den andre finnen irriterat upp på den första och säger:
- Ska vi snacka eller supa?
-
Avsändare Margareta som säger en tidig god natt och hoppas att de två bildteman – bilduppdraget och  lördagsmixen – ploppar upp framför mig lika glasklart som de garanterat var i glasen för de två finländarna, i morgon.

-

Ps Jag kunde inte låta bli att lägga ut denna när jag fick den med e-posten och direkt tänkte på de två ”damerna” igår som kanske … om de inte börjat med krökandet  inte heller hade snackat så mycket och vi andra hade sluppit pinas.

En man och en kvinna var på semester. Efter frukosten ville maken ta en tupplur.
Frun bestämmer sig då för att ta en tur i båten, fastän hon inte känner till sjön. Hon åker ut en bit, lägger ankar och tar fram en bok och sätter sig och läser.

Plötsligt kommer skogvaktaren förbi i sin båt. Han stannar bredvid kvinnan och säger:
-God morgon, frun! Vad gör ni?
-Jag läser en bok, svarar hon (och tänker, syns inte det?)
-Det är fiskeförbud här, informerar han.
-Ja, det är möjligt, men jag fiskar inte, jag läser.
-Ja, men du har utrustning till det. Så vitt jag vet, så kan du ju börja när som helst. Jag måste ta med dig in till stationen och skriva en rapport.
-För att jag läser? svarar hon tvivlande.
-Ja, det är fiskeförbud här, informerar han igen.
-Men jag fiskar ju inte, jag läser.
-Jo, men du har utrustning till det, så du kan ju börja när som helst. Jag måste ta med dig in till stationen.
-Om du gör det blir jag tvungen att anmäla dig för sexuella trakasserier, säger kvinnan.
-Men jag har ju inte rört dig, säger skogvaktaren.
-Det är sant, men du har utrustning till det. Så vitt jag vet, så kan du ju börja när som helst.
-Ha en bra dag, frun! sa skogvaktaren och åkte iväg.

-

Slutsatsen min vän och kanske några andra drog – Argumentera aldrig med en kvinna som läser. Det är troligt att hon kan tänka samtidigt!

-

Avsändare Margareta som funderar om jag inte haft denna underbara historia på min blogg tidigare?-

för entreprenörskap. En sann mening och entreprenören finns kanske inom oss när vi föds eller så finns den bara inte. Många tror att de är de bästa entreprenörer trots att de misslyckas gång på gång men ändå lyckas de hålla sig kvar och andra är entreprenörer, ibland riktigt duktiga, trots att jag önskar att de inte fick vara det av andra orsaker.
-
Min svåger Rolf skickade en underbar historia till mig idag om entreprenörskapet – det fantastiska.
-

En gammal gumma kom gående med två svarta sopsäckar på släp, en i var hand.Det var ett litet hål i en av säckarna och en hundralapp kom utfarande.Detta observerades av en poliskonstapel, som hejdade gumman och visade henne sedeln och hålet.

Tack snälla konstapeln, sa gumman. Hela säcken är full med hundralappar, men tro inte att jag stulit dem. Jag bor precis vid fotbollsplanen och karlarna brukar kissa i min trädgård varje gång det är match. Då står jag där på lur med en rejäl häcksax och säger: ‘Hundra kronor, annars klipper jag av den’.

Det var ingen dum idé, skrattade konstapeln. Är det hundralappar i den andra
svarta säcken också?

Nej, det är ju inte alla som betalar…
-

Avsändare Margareta som efter att jag skrattat ett tag kom att tänka på ett par som jag lärde känna för många år sedan och som behövt lite av det där entreprenörskapet. De bodde nämligen granne med Bodens travbana och kunde berätta en och annan historia om några av travbesökarna som ibland hamnade lite fel och plötsligt befann sig på deras tomt. De hade verkligen behövt den äldre kvinnans kreativa tänkande.

är de enda dagarna i veckan som existerar. Har du också märkt det? Förr hann jag med hur mycket som helst under veckorna och då hann jag även med vänner, jag hann städa och fixa,  jag hann med att läsa böcker, jag hann leka med barnen – jag hann helt enkelt med allt som jag ville. Nu har jag bara mig själv att ta hand om, inga barn som behöver skjuts på olika aktiviteter, inga barn som håller på att svälta ihjäl efter träningar och skola. Jag har inte ens ett stort hus som ska skötas om. Säg eller tänk inte ens tanken att det är åldern för så kan det inte vara. Jag tror att det beror på att jag har så roligt just nu att jag inte ens märker timmarna som försvinner och sedan har jag redan tidigare en gång konstaterat någonting annat i Hjälp, vart tar alla dygnen vägen? Då hade jag också en del inkörningsproblem med programvara, men då i hemmet.
-
Denna vecka skulle jag faktiskt önskat att dagarna däremellan varit längre, att tiden gått långsammare, bara någon timme hade räckt. Att sitta framför datorn i över 9 timmar gjorde att jag inte orkade längre. Jag behövde komma ut och få den lilla promenaden hem för att lufta både ögon, kropp samt väcka liv i de hjärnceller som totalt domnat in, de som rörde på sig var lätträknade.
-
Jag vet inte hur många som vaknade men lite fredagsskratt fick jag i alla fall med e-posten och det tänkte jag förmedla vidare till dig, med några små ändringar.
-
Tre äkta män satt och skröt över vilka uppgifter och krav de hade på sina fruar.

Den första mannen hade gift sig med en kvinna från östkusten och han hade
bestämt ställt krav att hon skulle sköta disken och städa huset. Det tog ett par dagar utan att han såg något, men på tredje dagen kom han hem till ett rent hus med disken diskad och undanställd.
-
Den andra mannen berättade att han hade gift sig med en kvinna från väskusten. Han hade gett frun tydliga order att det var hennes uppgift att sköta all disk, matlagning och städning. Första dagen såg han inga resultat, andra dagen såg han att det blivit lite bättre. Tredje dagen såg han att huset var välstädat, disken klar och det stod en vällagad middag på bordet.
-
Den tredje mannen hade gift sig med en kvinna från Tornedalen. Han hade sagt till henne att hennes plikter var att hålla huset välstädat, diska, klippa gräsmattan, sköta tvätten och varm mat skulle stå på bordet varje dag. Han sa att första dagen såg han ingenting, andra dagen såg han heller ingenting. På tredje dagen hade svullnaden lagt sig såpass att han kunde se lite på ena ögat.
-
Avsändare Margareta som nu bara väntar på att sambon också ska dyka upp här hemma efter en ännu längre arbetsdag än mig  - på ingående bara sju mil hemifrån just nu. 

-
Avsändare Margareta som nu säger godnatt efter en historia med glimten i ögat men också lite tänkvärd. I morgon är en annan dag och kanske att en liten smula av en brödbit kommer upp på bloggen eller att jag kastar upp hela limpan.

- Har du tio barn! Vad heter dom? frågar socialsekreteraren imponerat.

- Dom heter Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo, Bo och Bo, svarar blondinen och ler stolt.

Mannen tittar tvivlande på henne.
- Är det sant? Hur gör du då för att ropa in dom från lekplatsen?

- Det är enkelt – jag ropar bara Bo och då kommer dom rusande allihop.

Men tjänstemannen är inte övertygad.
- Om du vill att dom ska komma in och äta då?

- Jag ropar Bo, middagen är klar, och så kommer dom!

- Men vänta lite. Om du bara vill att en av dom ska komma in. Hur gör du då? frågar socialsekreteraren med rynkade ögonbryn.

- Det blir lite jobbigare. Då måste jag använda deras efternamn också, nickar blondinen.
-
Avsändare Margareta som valde två helt olika namn inte den minsta likhet med varken första bokstav eller någonting annat. Till och med längden på namnen skiljer sig nämnvärt och det gör det även fysiskt. Det enda gemensamma är att de är gångbara internationellt fast med tanke på helt olika språk.

Avsändare Margareta som hoppas att du får ett lika gott skratt som jag fick i kväll. Dagen idag både börjar och slutar med skratt i min kvinnliga hjärna.

Såg du Skavlan i kväll och hörde ordspråket från någonstans i världen – Mamas baby, papas maybe.

En av eleverna undrade vilket kön i så fall en dator skulle vara. Läraren gjorde detta till en gruppuppgift och delade in klassen i två grupper.
-
Tjejerna kom fram till att en dator definitivt är en ”han” eftersom:

Han kan en hel del, men vet sällan hur han ska använda sin talang utan att få instruktioner.
Det är meningen att han skall hjälpa till att lösa dina problem, men hälften av tiden är han själv det största problemet.
För att få hans uppmärksamhet måste du först sätta på honom.
Så fort du skaffat dig en vet du att om du bara hade väntat lite längre skulle du kunna hitta en bättre modell.

Killarna, å andra sidan, ansåg att en dator är en ”hon” eftersom:

Ingen, utom hennes skapare, kan förstå den inbyggda logiken.
Det språk en dator använder för att kommunicera med en annan dator är obegripligt för alla som inte är datorer.
Minsta lilla misstag lagras i ett långtidsminne och kommer att ställa till problem långt efteråt.
Så fort du har fastnat för en, kommer du tvingas att spendera halva lönen på mer eller mindre nödvändiga tillbehör.

Avsändare Margareta som kan se att en dator är androgyn och ingenting annat.

Du har tre kandidater att välja emellan.

Men först vill jag att du svarar på följande fråga.
Om du kände en kvinna som var gravid och hade åtta barn redan, varav tre utav dem är döva, två är blinda, en var efterbliven och kvinnan själv har syfilis. Skulle du rekommendera henne en abort?

Så vidare till de tre kandidaterna där du ska välja en kandidat:
Kandidat  1:
Han samarbetar med mutade politiker, konsulterar astrologer och har två älskarinnor vid sidan om. Dessutom kedjeröker han och dricker ett tiotal glas Martini varje dag.

Kandidat 2:
Han har fått sparken från två arbetsplatser, sover alltid till klockan tolv på dagen, rökte opium under sin ungdomstid viduniversitetet och dricker en hel flaska whiskey varje dag.

Kandidat 3:
Han har fått en hjälteutmärkelse av sitt land, är vegetarian, röker inte, dricker inte och har inga skandaler bakom sig.

Vilken av dessa kandidater skulle du välja?

Namnen på de tre kandidaterna hittar du här >>> - följ länken.

Avsändare Margareta som konstaterar att jag har gjort ett bättre val än den sämsta.

Man ska således inte döma folk efter deras vanor… , eller det kanske är det man ska? =) Det beror ju på hur vi gör våra val.

Ps. En sak till – Angående aborten, svarade du ja? Då har du just tagit kol på Beethoven.

Avsändare Margareta som inte vill något mer än att förmedla historien.

-

Det var en man i Kalix som älskade att gå ut och dansa och den här fredagen var inget undantag när han styrde dansstegen mot hotell Valhall i Kalix. Väl där såg han en kvinna som han aldrig sett tidigare och bestämde sig för att bjuda upp henne. Hon tackade ja och de virvlade runt i dansen, samtidigt som han nyfiket förde ett smått försiktigt samtal med henne (och långsamt =) ). Vi hoppar över allt det där med var hon kommer ifrån, ålder och så vidare.

Nästa fråga som är viktig för oss svenskar oavsett var du bor i landet: – Vad jobbar du med? Kvinnan svarar att hon är forskare och jobbar med sexualitet och det som har med den att göra. Jaaaahaaa, svarar mannen (så eftertänksamt som bara en kalixbo kan göra) och de dansar vidare. Nästa fråga blir lite försiktigt: – Men visst är Italienarna de bästa …? Kvinnan svarar då: – Det är en fördom, för faktum är att det är araberna. Jaaaahaaa, svarar mannen och de dansar vidare. Lite försiktigt frågar mannen ytterligare en fråga: – Men nog har väl turkarna de största? Kvinnan svarar återigen att det är en fördom men i det här fallet är det faktiskt finländarna. Jaaaahaaa, svarar mannen och de dansar vidare. När dansen närmar sig sitt slut frågar kvinnan mannen vad han heter. Mohammed Mäkinen, blir hans svar.

-

Tänk vad fördomar kan skapa och hur kul vi kan ha med dem om vi inte hakar upp oss på allt utan kan bjuda lite på oss själva för de här med dialekter är intressant och även det här med våra fördomar om olika bygder, städer och länder.

Avsändare Margareta som kanske någon gång kommer ihåg något mer roligt att skratta åt. Jag hoppas även att du förstod historien trots att den var betydligt roligare på dialekt.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg och nu kanske du också förstår hur jag kommer att sakna mina arbetskamrater, när vi tillsammans kan skratta åt det här och bjuda på varandras fördomar. Vi alla representerar ju någon del av av länen Norr- och Västerbotten. Att skratta åt och med ”sig själv” det är härligt.

Vet du vad som är vanligaste könssjukdomen i Norr- och Västerbottens inland?

Svar – Tennisarmbåge

Avsändare Margareta som nu måste skynda tillbaka till TVn så att jag inte missar HONOM, vet ej riktigt när det är hans tur.

Är du lite finskänslig så bör du hoppa över detta inlägg så fort som möjligt. Jag har i alla fall gapskrattat och sambon skrattade gott, mest åt att jag skrattade så mycket och log när han sa, – det där tyckte Margareta var roligt. Det gjorde han också men han kan en del av min humor.

Att den hamnat i skräpposten hos mig kan jag inte förstå, nog borde mitt e-posrogram ha lärt känna mig efter så många år tillsammans?

Du som törs läsa vidare, på egen risk och jag kan inte ställas till svars för att jag blir som jag är ibland.

Osett
Det var det nygifta paret som skulle ha sitt första samlag på bröllopsnatten.
”Du ska veta en sak, sa frun: Jag är helt platt och har nästan inga bröst.”
-Det är lugnt, jag är utrustad som en nyfödd svarade mannen också.
De började klä av sig.
När mannen tog av sig kalsongerna svimmade frun.
När hon vaknade till liv: ” Du sa att du var utrustad som en nyfödd.”

Ja, säger mannen, 45 cm och 3,5 kg….

-

Avsändare Margareta som osökt kom att tänka på en kurskamrat jag hade en gång, på den tiden när Internet och framförallt kontaktannonser på nätet var helt nytt.  Hon funderade över det här med att träffas och bli kär på nätet och kom med kommentaren att nog vill hon testa först innan … ja du förstår.

Godnatt och dröm sött

Jag är dålig på bilar, men detta?

Avsändare Margareta som bara ville slänga in denna absolut sanna historia som faktiskt kunde vara dolda kameran men så var inte fallet, utan min väninna hörde detta och kvinnan frågade på fullt allvar. När svaret blev ja, av en expedit som garanterat hade svårt för att hålla sig så slog kunden till med en hel dunk.

Min väninna, som är ganska rapp och snabb i munnen la in en kommentar till expediten när det blev hennes tur och jag kan garantera att den säkert gav expediten ett till leende, men nu mera öppet.

Lite sentimental blir jag när jag ser bilden och ser det som bara en mor kan se (tror jag i alla fall). Tänk att den här Lillemannen nu går sin egen väg och reser till andra sidan jordklotet bara för att vara och njuta av livet utan förpliktelser en stund. Sedan han lade skridskorna på hyllan har hans boende, förutom i Luleå, varit både i London och Oslo och nu någon månad som globetrotter på andra sidan jorden. Han som inte ens tordes åka farfars bilar på Liseberg när han var liten?

Nu när han reser och kanske hamnar på någon ö hoppas jag att han inte tappar huvudet och har samma önskningar som norrmannen i nedanstående historia, även hur mycket han gillar en kall öl.

-

Under en resa hamnade en norrman på en öde ö. Efter några dagar blev han otroligt törstig. När törsten var som värst uppenbarade sig en trollfé, som sa: -Du får önska dig tre saker, som jag kommer att uppfylla.
-Fanstastiskt, utbrast norrmannen och önskade sig först en ölflaska, som aldrig blev tom.
Efter en stund frågade trollfén efter de två andra önskningarna.
- Jag skulle vilja har två likadana ölflaskor till.

-

Nu sitter han i alla fall på tåget och behöver förhoppningsvis inte vara törstig. Hungrig vet jag att han inte behöver vara, för mamsen har självklart skickat med honom en bra matsäck, samt det torkade renköttet som finns med i bagaget.  Sedan ska jag skriva ner receptet på såsen som han surrade om hela middagen, han verkligen älskade svampsåsen.  Än en gång får jag ovilligt erkänna att det inte var jag som var kocken i det fallet heller. Sambon han ”experimenterar” och ingen sås blir riktigt den andra lik, men grunderna kan jag i alla fall förmedla vidare till honom.

Avsändare Margareta som frågat om lov innan jag lägger ut fotot, men ungdomarna idag är inte speciellt brydda för de finns ju redan i alla de olika mötesplatser som finns på nätet redan. Undra om jag var den första att fråga om lov, trots att jag sett honom på foton tidigare.

Ps Nu har han flickvännen i Oslo och är hon kvar där så återkommer han dit, men har hon åkt tillbaka åt rätt håll (Luleå) så kommer han till rätt ställe på en gång.

Du sitter bakom ratten på en bil och håller en konstant hastighet.
På din vänstra sida har du en avgrund.
På din högra har du en brandbil som håller samma hastighet som du.
Framför dig har du en gris, som är större än din bil.
En helikopter förföljer dig i markhöjd bakom bilen.
Både helikoptern och grisen håller samma hastighet som du.
Hur ska du göra för att ta dig därifrån?

Kliv av karusellen för faan! Låt barnen åka…

Avsändare Margareta som nu måste lägga sig för att orka upp i rimlig tid. Vi får nämligen besök i morgon förmiddag från Kiruna och det är bra om jag åtminstone hunnit upp ur sängen innan dess. John Blund kanske kan komma med några bra tips att bjuda på i morgon. Just nu är jag bara så mätt och belåten, men med en ganska kraftig huvudvärk så sov gott alla där ute.

Ps Det hade visst hunnit bli i morgon så nu är det verkligen Zzzzzzzz

Efter en workout sitter några män i omklädningsrummet på ett fitnesscentrum. Plötsligt börjar en mobiltelefon att ringa. En av männen plockar upp telefonen och svarar. Följande konversation uppstår:
- Hallå?
- Älskling, det är jag. Tränar du?
- Hmmm, ja.
- Bra! Jag står inne i pälsaffären nu och har hittat en fantastisk minkpälsjacka, verkligen fin, får jag köpa den? Snälla?
- Vad kostar den?
- Bara 12.000 kr.
- Tja, kör till då, bara för att du tycker att den är så fin.
- Hmmm… Jag var också till en Mercedes dealer och såg de nya 2008 modellerna. Där stod en jättefin bil, och jag pratade med försäljaren och han gav mig ett jättebra pris. Eftersom vi i alla fall skall sälja BMW:n från förra året…
- Vad var priset han begärde?
- Bara 410.000 kr…
- Ja, okej, men för det priset måste vi allt få alla optioner och tillbehör.
- Fantastiskt! O ja, innan jag lägger på, en sak till…
- Jaaa?
- Detta är kanske lite mycket att fråga men, jag har varit till banken och kollat saldot…
- Ummm…?
- Jag var till mäklaren i morse och såg huset vi tittade på förra året. Det är till salu!! Kommer du ihåg, det med en swimming pool, träveranda och stor trädgård.
- Jaså, och vad begär de för det?
- Endast 4,3 miljoner, det är ett prima pris och vårt saldo tillåter det.
- Kör till, men bjud inte mer än 4 miljoner. Okej?
- OK, älskling… tack så mycket! Vi ses snart. Jag älskar dig!!!
- Vi ses… jag älskar dig också…
Mannen lägger på medan han sakta skakar på huvudet. Han håller sedan upp telefonen och ropar:
- Vet någon vem som äger denna Nokian?

Avsändare Margareta som är glad att sambon inte har Nokia längre och inser att det inte är något fel att träna skrattmusklerna också.

eller vad det nu är, speciellt nu i juletider när vi fundera så mycket över våra ständiga matkoman.

Medelåldern är den tid i livet när håret på benen äntligen växer lite långsammare. Därmed får man mer tid att ägna sig åt sin nya mustasch.
Medelåldern är den tid i livet när gäddhänget tar över och de ärmlösa dagarna är förbi.
Medelåldern är den tid i livet när man kan stå naken framför spegeln och se rumpan utan att vända sig om.
Medelåldern är den tid i livet när man inser att det bara är på mammografiundersökningen någon vill att man ska ta av sig topless.
Medelåldern är den tid i livet när man betraktar sitt allvetande, ständigt sms: ande barn och tänker, ”Där har jag anledningen till bristningarna på magen”.
Medelåldern är den tid i livet när man är mer eftertänksam och grubblar över de STORA frågorna, typ hur mycket nyttig yoghurtglass kan jag äta innan den slutar vara nyttig?

Men medelåldern är också den tid i livet när man lärt sig vad som är viktigt. Bröst och bak må falla för tyngdlagen, höfter breddas och hakor dubblas. Men våra nära och kära gör resan värd besväret. Vem vill byta all den kunskap och erfarenhet man har idag mot den kropp man hade då, för länge sedan?

Vår kropp måste kanske växa för att rymma alla visdom, erfarenhet och kärlek som vi fått under årens lopp?

En filosofi att hålla fast vid.

Avsändare Margareta som behövde lite lättsamt och hittade denna text i en av mina dassböcker.

på fredagsförmiddagen med glimten i ögat och lite sanning.

Det var några kirurger som satt och skröt om sina bedrifter så tungan slog frivolt och öronen rodnade. Förmodligen inträffade detta på en bar, för så brukar det vara.

Den ena berättade att han fick in ett finger från en person till akutmottagningen. Resten av kroppen var spårlöst borta, men han byggde upp en hand runt fingret. Fortsatte med en arm och så småningom hela kroppen. Operationen blev ovanligt lyckad. När mannen kom ut i förvärvslivet blev han så effektiv att han ersatte 50 personers arbete.

Nåja, sa den andre kirurgen. Jag hittade en gång en fis på gatan som jag tog med i en påse. Sedan byggde jag ett par skinkor runt fisen, satte dit ben, armar, mage och annat som behövdes. När vi var klara kallade vi henne Olofsson. När hon kom ut i förvärvslivet blev hon så effektiv att hon gjorde ett helt land arbetslös.

Avsändare Margareta som hittade denna och med bara några små justeringar så blev den helt plötsligt dagsaktuell.