I helgen har jag i alla fall tränat och det var riktigt roligt och att sedan själv vara nöjd med resultatet gör inte saken sämre, att sedan sambo, yngsta sonen (som bara sett fotot) och våra vänner tycker att mitt arbete var helläckert gör ju att jag flyger någonstans där ovan molnen och klappar mig lite lätt på bröstet.

Den gamla, stora och otympliga köpmansskänken som jag haft i min ägo ett tag blev som ny efter min framfart med pensel och roller. Alternativet var  - återvinningen om jag inte funderat till lite över hur mycket vi behöver de där extra förvaringsutrymmena.  

När jag väl var igång kom jag ihåg ”kistan” som min svåger gjort en gång och jag köpt av honom, nu passade inte färgen längre så den fick sig också en omgång av min nya inredningsiver.

Det här var en dag av min tid som frånvarande på nätet. Men visst hann jag med lite social närvaro också … bortbjudna på middag med tillhörande bastu och en kväll med middagsgäster i stugan, men utan bastu (förutom värmen från brasan och alla ljusen).

Jag ser det faktiskt inte som jobb det vi gör just nu. även om jag hemma skulle sucka och tycka att det var mycket att göra, nu är det bara kul. Några små dagsutflykter har vi hunnit med … men det kommer sen.

Nu kan jag glädjas åt Sveriges utklassning av Finland i fotbollen (5-0) efter deras tidigare i år, i hockeyn.

Vad hände där emellan?

Förutom att jag diskat upp efter gårdagen (ingen Zlatko dök upp) och sett lite skidor så vet jag inte. I och för sig en jättemängd med disk men så länge tog det väl inte?

Nu står sambo och lagar till middagen, en salig blandning av ”gammalt och nytt” blir dagens delikata. Får se vad sonen tycker om rätten som nu komponeras efter lite gammalt, lite nytt men inget lånat.

Jag lovade att jag skulle skriva recensioner efter gårdagens mat med bifogade länkar. Nu är det svårt eftersom jag alltid ändrar och gör om i recepten men grunderna finns. Som förrätt serverades en sparrissoppa med forellrom och där blev det ganska lik receptet förutom några små detaljer.  Lite krämigare gjorde jag den, samt att jag även garnerade med några kräftstjärtar.

Till huvudrätt -Marinerad entrecote med rödlökschutney och chèvrekräm. Den har sambo gjort en gång tidigare i Linköping och han följde nog receptet ganska bra, förutom att jag lade köttet i marinaden redan på fredagen.

Efterrätten bestod av vaniljpannacotta med jordgubbar och björnbär, eller skulle enligt receptet ha varit så. Nu blev det en annan variant. Jag använde mig av tre vaniljstänger istället för två. Sedan gjorde jag en björnbärssås istället för jordgubbar, ville ha lite mer syrlighet och tror att jag fick det istället för med jordgubbarna. Sedan garnerade jag med pithaya (drakfrukt) och björnbär. Drakfrukten smakar inte så mycket men är så otroligt vacker att dekorera med. Att den sedan ska vara bra för hyn är inte ett minus efter den långa perioden av inomhussittande.

Eftersom jag inte brukar ha problem med att jag gör för lite mat så finns det fortfarande kvar en del rester så det är bara att steka nytt kött och tillsätta mer grönsaker så har vi en ny middagsrätt idag. Till efterrätt …. mmm. Ja det finns kvar och ska bli så läskande när jag strax ska sätta mig ner och vara social med både son och sambo.

Maten uppskattades och fick höga betyg av gästerna samtidigt som vi fick en mycket trevlig kväll tillsammans. Den fotades också, men inte av mig. Jag kan rekommendera alla recepten och sedan går det alltid att göra lite förändringar efter egna val.

att kladda ner en blomma på pappret och visst syns det åtminstone -att det är ett försök? Läste hos en vän att hon skulle börja vårstäda. Vårstäda nu? Först vill jag ana den och sedan kan jag börja fundera över det där som kallas vårstädning. En blomma är alltid en början.

- Bildgatan -

En kväll i sällskap med härliga vänner som ger mycket prat och skratt, ihop med delikat mat och välsmakande drycker kan inte bli annat än bra.

Vi är förvånade båda två, att gå i säng vid tretiden på morgonen (utan att ha sovit middag) tillhör inte vanligheterna i vårt hushåll numera. Nu är det i varje fall första dagen 2011 och det är väl då vi ska börja summera året som förflutit?

Årskrönikorna duggar tätt just nu och håller på så någon vecka till. Vi har lite svårt att släppa det gamla året och jag är inte sämre och tycker att det är trevligt med en del tillbakablickar på TV. Speciellt roligt tycker jag att det är att se när det gått bra för Sverige i idrottsliga sammanhang och det gjorde det under 2010, framförallt så minns jag bragderna under vinter OS med två framträdande stoltheter från länet – Charlotte Kalla och Marcus Hellner.

Ska jag själv fundera över 2010 så blir det inte idag och kanske inte i morgon, måste, kanske göra. Nu är mitt minne inte det bästa men efter en titt djupt ner i fotoarkiven och det minsta lilla kommer att göra sig påmind, även det som inte finns med. Foton är fantastiska, inte bara att titta på bildmässigt utan också för att komma ihåg saker och ting. Jag har upptäckt att jag kan se ett träd, en sten eller något annat ”simppelt” och komma ihåg exakt var jag fotat det, fenomenalt med tanke på mitt tidigare intresse av skog, träd och dylika naturens ting.

En sak vet jag åtminstone om 2011 och det är att jag ska gå och köpa en gasbrännare i veckan. Det är något som jag aldrig har ägt och aldrig heller har funderat på att köpa, men efter gårdagskvällens crème brûlée där vi själva fick bränna färdigt vår egen efterrätt så vaknade pyromanen i mig. Det var en kul grej och att det sedan är gott är bara ett bonus, att jag är ”lite” barnsligt förtjust i sådana här saker gjorde att jag nu bestämt mig för denna nyinvestering. Tror inte att det bli ett allt för stort hål i plånboken, det ska även min klara av.

Kategori | Lördagsmixen – Ny (i framtidens investeringsplan)

Bildgatan funderar över hur jag i över ett halvt sekel kunnat undgå denna måste ha grej tidigare, helt oootrooligt.

Till er alla från hela mig – En god fortsättning och passa på att njuta av 2011 för snart är det 2012.

Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - Shannara’s lördagsmix

Jag ska inte gå in närmare och förklara vad och hur, det har jag absolut inte riktigt till 100% klart för mig. Det är i alla fall betong som är urborrat i ovan nämnda poolhus. Han har sedan borrat och lagt in hållare för lampa och sedan satt fast ”mässingdelen” med den ledade knoppen, som också fanns i tidigare nämnda poolhus och har haft en funktion att spola vatten på något sätt. Den ska inte sitta så där löst när allting är klart och jag väntar med spänning på hur slutresultatet kommer att bli. Han har även borrat i botten där elen ska kopplas och saker och ting ska lödas. Sedan ska kanske ovandelen fixas till lite -har inte helt koll.

Bilden ljuger en del för storleksmässigt är den inte lika liten som bilden ger sken av, varken på höjd eller i diameter, den har även samma diameter hela vägen. Det blir en lampa som inte bara flyttas omkring med ett tumgrepp upptäckte jag när jag lyfte och kollade på den.

Jag har redan frågat chans på lampan men det verkar som att det blir njet där också. Förhoppningsvis ska jag få chansen att visa den färdiga produkten vid ett senare tillfälle.

Bildgatan funderar vidare över sonens uppfinningsrikedom och möjligheter för honom att utveckla sina talanger och sitt intresse vidare. Jag ser så mycket potential för honom att kunna kombinera sin konstnärliga ådra med den hantverksmässiga begåvning som han också besitter.

Vid ett flertal tillfällen har här på bloggen framhävts duktiga slöjdare, hantverkare och andra småföretagare som jag tycker gör ett bra jobb och fina produkter. Nu tyckte jag att det var dags för min egen son även om han inte är företagare och inte finns ute på marknaden utan bara för att jag tycker att han är otroligt duktig och måste  få visas upp lite.

En sak är säker, en mycket kreativ son och en riktig uppfinnarjokke. Han målar fantastiska tavlor, han träsnider och nu har han påbörjat ett superläckert lampprojekt i betong, visar den i ett senare inlägg. Skapande verksamhet genomsyrar hela hans lägenhet just nu och det är det han nu försöker styra upp med att försöka dela upp lägenheten, som inte är så stor, det blir lätt en aning rörigt när en konstnär jobbar. =)

Det hängde två nya tavlor på hans vägg som jag verkligen gillar. Nu saknas bara en list runt tavlan och förhoppningsvis hans signatur så är den bara hur superb som helst att hänga upp på rätt vägg. Den här tavlan var tydligen en av hans kompisar sugen på att köpa … så mamma får den inte.

Nästa tavla är inte riktigt klar, påstod han men jag tyckte om den så … jag hoppas att det inte blir för stora förändringar kanske bara lite detaljer som ska förbättras -vad vet jag.

Som ni ser pågår fler tavelprojekt och därför fick jag inte med hela tavlan på bild men det verkar vara skapande och idérikedom på hög nivå för tillfället och det tycker jag är så underbart. Nu blev mina fotografier sneda, vinklade och med fel ljus men ville ändå fotografera det jag såg.

Bildgatan funderar vidare och kanske letar lite djupare för att söka om inte en endaste liten gen finns kvar undangömd någonstans i min kropp.

*

-
Efter redigeringen tycker jag personligen att den läckra vinterkollektionen mer kom till sin rätt, Nu ser jag bara det designern egentligen vill att jag ska titta på, utan en massa störande moment i bakgrunden. Eller? En enkel redigering som trots allt gjorde skillnad till det bättre i marknadsföringssyfte, som foto -tycker jag.

Kategori | Bildverkstad – Svartvitt med färginslag | hos Bildgatan (bilden är klickbar)

-
Vad har jag då gjort? -Program – PS CS3.

-Öppnade originalfotot i PS CS3
-Duplicerade lagret.
-Markerade de röda plaggen i bilden  .
-Kopierade markeringen och klistrade in som nytt lager.
-Gjorde det enkelt för mig och valde konvertering till svartvitt och sedan valde jag grönt filter utan att ändra i reglagen.
-I det urklippta lagret förstärkte jag den röda färgen med nyanser, ljus och mättnad. För att få bort skiftningen av de övriga färgerna på scenen  från strålkastarlampan.
-Gjorde till ett lager.
-Sparade ner till 1020 pixlar i bredd och 72 dpi.
-Klart
-

Avsändare Margareta som kommer att sitta lite med foton under dagarna en tid -när tid ges. Idag har planering för framtiden inneburit att hämta lite blanketter för en ansökan till en koncentrerad utbildning på distans.

-
Fler utmanade hittar du här >>>

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 61 – former
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Jag måste hitta lite kreativitet för att göra den mer levande och inbjudande till tidiga frukostar och sena vickningar. Det långa underlägget från Fairtrade ska förhoppningsvis få bära ett och annat som ska smaka och locka till all trevlig samvaro. Det vattenskurna ansiktet, made by sambo, ska få en bra plats på den tomma  väggen. De gamla kosorna ska få hänga kvar som symbolen och kärleken till tre män i mitt liv som var och en utformat dem. Soffan och fåtöljerna ska få nya vackra och framförallt färgglada dynor, de gamla åkte iväg och askan har kanske blandats med askmolnet som än i dag stör vår flygtrafik. Förhoppningsvis kommer det nya och mer levande plantor på plats. Kanske också att jag kan kreera någon riktig stor och läcker tavla till den fortfarande tomma väggen.
-
Jag är inte någon inredare men ibland får jag mina ljusa stunder och då kan ett och annat hända – helst igår. Jag är inte speciellt tålmodig när jag ska utföra mina idéer och det får inte gå för långsamt. Gör jag inte saker på en gång så är det inte helt ovanligt att det inte sker. När jag bestämmer mig för något ska alla andra haka på -omedelbart. Andas jag ut för många gånger kan det hända att det bara blivit mycket skriv och snack och sedan ingen verkstad.
-
Avsändare Margareta som inte bara ska vara i sommar utan i år ska det … uträttas en del jobb.

-
PS Vet ni vem som är ledig imorgon? Att jobba två dagar efter någon veckas ledighet är en lagom början på arbetsperioden, eller hur … Jag ska ju inte slita ut mig i onödan.

Hos Bildgatan -Kategori | Bilduppdraget – Bakifrån | Mina tidigare inlägg
-
Fler bidrag i Bilduppdraget hittar du om du följer länken här >>>

-
Avsändare Margareta som gillar Simon och Thomas för deras sätt att tänka när det gäller inredning – tänk själv och gör ditt eget hem till ditt eget och inte någon annans … Ett hem ska vara personligt och som älskare av färg gillar jag verkligen deras syn på vitt – vitt och så lite mera vitt.
-
Jag tycker inte om alla deras slutresultat men samtliga hem jag sett i ”Sveriges fulaste hem” är då betydligt mer smakfulla när de lekt klart. Lekfullheten och humorn i deras program gör att jag sitter och ser det, tillsammans med byggledaren Jonny och de övriga hantverkarna. En hel del inredningstips ploppar också upp i huvudet under programmets gång och så även under gårdagen.

De har i tidigare program gjort bildkollage med dem själva som mittpunkt och nu lekte jag fram ett eget på dem och deras uppträdande, trots bakifrån och längst bak så fick jag med några miner och gester. Vill du se så klicka på bilden för att se den i lite större format.

Ps Jag fick en del tankar och idéer så nu blir det kanske lite omgjort här hemma – aldrig är man nöjd. Jag lovar att färger kommer att spraka även om väggarna kan vara lite ljusa så finns det många andra sätt att leka fram färger.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 235-redskap
-
Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010
-
Redskapen och tillbehören varierar mycket på valborgsmässoafton, amatörernas afton som sambon brukar säga. Det har att göra med att många ungdomar (och barn) tar sin första fylla den dagen. Här uppe är det en klassisk helg för ungdomsfylleri, jag vet inte hur det fungerar i övriga Sverige. Det är en mindre trevlig tradition som var likadan när jag var ung och vi var inte ett dugg bättre förutom att slagsmålen och de grova brotten inte fanns, inte som jag kommer ihåg i alla fall. Jag minns också att vi hade kul och umgicks på ett trevligt sätt även om det där förbjudna lockade en hel del och vi testade för första gången, en valborgsmässoafton.
-
Ett annat viktigt redskap i våra liv är flyget, för att ta oss från punkt A till punkt B. Nu har det där molnet gäckat oss en del under en längre period, vilket gjort att vi varit tvungna att välja andra alternativ som tar betydligt längre tid och kräver mer planering.  Helt plötsligt var det grönt (blått) i luftutrymmet och planen kunde börja lyfta och landa igen. Det har varit tyst ett tag (snart en vecka) och allt har flugits rätt tider och till rätt destinationer utan några bekymmer.
-
Då ska jag åka ner till Linköping i helgen, men något händer … Jag läser först hos en av kvällstidningarna att ett nytt moln är på väg och sprider sig över Sverige. Återigen ska luftrummet stängas över norra Sverige och sedan över de sydligare delarna. Hmm, det är ganska typiskt, men för mig är säkerheten viktigast. En aning flygrädd så det pirrar lite extra i kroppen – inte av välbehag. Nu läser jag på luftfartsverkets hemsida att allt svenskt luftrum är fritt och beräknas vara så de närmsta dygnet – skönt. Däremot får vi se hur det ser ut i helgen när jag ska anlända till sydligare breddgrader.
-
Nu hoppas jag verkligen att det löser sig och att vindarna vänder mot något annat håll, långt från mig och mina rutter och även att de inte hamnar över rutten som Lilleman ska åka över när han återkommer till Norge efter några månaders resande i mitten av maj.
-
Från redskapen med korven i brasan till kommunikationsredskapen och helt annan hetta, som vanligt blev det tvära kast i ämnen men fortfarande höll jag mig till redskap, eller.
-
Avsändare Margareta som får se hur hett det blir i morgonkväll här i Luleå. Prognoserna inbjuder inte till några större uteaktiviteter.

Idag (för några minuter sedan) fick jag nya numret av Språktidningen vilken jag direkt kastar mig över och ser några av de nya ord som finns med. ”Eggings” är slutfasen på några av det vi använder och inte helt obekant för mig.-
-
Leggings har jag ett antal här hemma och är ett av de klädesplagg som jag byter om till när jag kommer innanför lägenheten efter en ”hård” arbetsdag (ett annat ord för långkalsonger). Däremot  hittar jag orden jeggings och treggings, helt nya för mig.
-
Jeggings är alltså en korsning mellan mina väl använda jeans och de ännu mer älskade leggingsen. Det är inget som kommer att gå hem hos mig, påminner mig starkt om de byxor jag använde när jag var gravid, med resår i midjan och utan gylf samtidigt som de ska se ut som jeans fast lite mer tajta.
-
Treggings är nästa nya modeord. Treggings är bara en ny benämning på de supertajta byxor vi alltid haft i olika färger och medeller men nu med skillnaden att det är stretchiga tyger. Vi kan med andra ord växa i dem och gå omkring där med svällande magar, rumpor och lår som låter sig växas i, utan att vi själva behöver känna av vikten som stadigt ökar, byxorna passar ju fortfarande.
-
Sedan kommer jag till ett ord som jag blir riktigt frustrerad av ”pojkvänsjeans”. Hur ska jag kunna ta på mig min sambos (läs pojkvän) jeans? Jag har i och för sig aldrig provat dem, har inte den läggningen, men när jag läser vidare ska det vara byxor som hänger lite löst, gällivarehäng, för att ge intrycket av att man lånat dem från sin pojkvän? Tydligen är det trendigt att ge sken av att man inte har råd med egna byxor.
-
Min frustration är att om det ska se hängigt ut är att då har jag nog fel typ av rumpa (eller fel sambo) och min är inte stor men betydligt rundare än sambons. Hans är liten medan min är formad med en mer rund form än hans.  Skulle hans byxor hänga på mig på ett avslappnat  ”Gällivarehängsätt”?
-
Ursäkta uppehållet men jag var tvungen att gå och mäta våra byxrumpor och kan konstatera att det kanske skulle gå. Hade han valt en kvinna med lite större rumpa hade det inte blivit något häng och hon hade inte kommit i dem.   Däremot är jag tvungen att ha bälte för att hålla dem uppe samt att vika upp dem en aning. ”lite” större mage än mig och åtminstone några centimeter längre.
-
Avsändare Margareta som kan konstatera att sambon kanske valde fel kvinna med risken att han nu får byxorna snodda och utlånade för att få det rätta hänget.

Kategori | Lördagsmixen – underifrån |

Avsändare Margareta som hittade ett nytt fototema – Shannara’s lördagsmix – hos Beate. Temat passade mig bra idag, jag behövde inte gå så långt i mina mappar för att hitta motivet för dagens tema – underifrån. I samma mapp som mitt bidrag till veckans Bildverkstad. Östergötland och mappen Gamla Linköping 2009-01-31 låg den bara och väntade på att få kasta sig över lördagsmixen. I en av de butiker som jag skrev om, hittade jag detta vackra träsnideri och i samma butik som jag skrivit om tidigare, Kanevads.

Fler bidrag i Shannara’s lördagsmix hittar du om du följer länken här >>>

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 264 – smycke
-
Avsändare Margareta som idag håller på med förberedelser inför morgondagen och helgens aktiviteter. Lite slappande framför bloggen och sedan lite jobb, men inte mycket.

Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010

PS. Om solen håller i sig kommer jag att få en underbar helg. Då är det inte bara smyckena som glittrar utan även Margaretas ögon.

Just nu +4,6 och strålande sol

Såg du + före temperaturen? Låt vara att det är i solen men termometern visar trots allt på + och det räcker för mig just nu.

Kategori |Macro – Smycken hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som har fotat lite smycken idag och jag kommer med fler eftersom det även i 365 foton 2010 ingår ett smycke under året.

-

Kategori |Macro – Porslin hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som tycker att mönstret och formerna på servisen är vackert och speciellt på den lite annorlunda kaffekannan. Som vattenkanna skulle den vara fin och därför ska jag försöka komma ihåg att använda den, varför ska den stå och samla damm i ett skåp.

-

Ps Det blir sena inlägg eftersom det är mycket arbete och jag hinner inte mycket mer, förhoppningsvis får jag någon dag ledigt efter morgondagen eller kanske torsdagen.

I veckans torsdagsfoto är det hantverk som är temat och Birgitta hade ett mycket fint foto av samiskt hantverk från Jukkasjärvi. En kosa har jag förstått att det är efter att jag läst kommentarerna och sett närmare på bilden. Jag fortsätter lite på samma, samiskt ursprung finns det även i mitt hantverk men av ett helt annat material.

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Hantverk

Mina, modell äldre, snapsglas i tenn kommer från Jokkmokks tenn som är ett företag där de arbetar med den samiska traditionen, att tillverka bruksföremål och smycken i tenn.  Följande kan jag läsa om de tecken och ornamenteringarna som finns på glasen – De har sina rötter i den samiska mytologin och religionen. De var betydelsefulla inslag i de riter som leddes av Nåjden, -den samiska shamanen.

Jag har i min ungdom fått ett antal snapsglas av mor och Erling, både dessa och även ett antal utan fot samt en del mindre skålar och en vacker bricka från Jokkmokks tenn. Trots att de inte används så mycket är det ett hantverk som jag tycker är vackert och jag ser värdet i det genuina hantverket.

Avsändare Margareta som säkert får tillfälle att fota mer av mina tennprodukter och även mer hantverks- och slöjdprodukter som jag  tycker om.

PS De behöver lite putsning ser jag när jag plockar fram dem för fotografering – välkommen om någon känner sig hågad.

Kategori |Macro – i köket hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som än en gång missade att det var tisdag igår, fast jag visste det men tänkte måndag, inte bra att vara ledig för mycket. Imorse hade jag onsdag och hade av någon konstig anledning hoppat över en dag i mitt medvetande. Jag är i alla fall glad att temat var inomhusfotografering för i morse visade temperaturen på drygt -18 och jag är inte speciellt sugen på detaljfotografering i den temperaturen.
-
Kjell som har gjort den här provstickan är en av de duktigaste träslöjdare som jag någonsin stött på och genom sitt företag i dag och tidigare som länets hemslöjdskonsulent har han gjort sig ett namn både utanför och i vårt län. Jag har sett liknande produkter tidigare men det finns en stor skillnad och för att förstå måste du ta på och känna hans slöjd, då förstår du skillnaden. Att jag sedan också tycker att det har en finess som många andra inte har är ju självklart ett stort plus. Kjell och hans sambo Birgitta är två goda vänner till oss som jag lärt mig mycket av, både när det gäller hantverket och framförallt för egen del mycket om maten. Birgitta har jobbat som matkonsulent och fört ut sin kunskap både lokalt, nationellt och även internationellt. Därför känns provstickan som ett naturlig kombination av två av mina absolut finaste vänner.

Kategori |Macro – småsaker hos mig på Bildgatan

Avsändare Margareta som har en del problem med kameran och objektivet vill inte riktigt, speciellt inte i konstgjort ljus. Jag tror att den externa blixten inte riktigt mår bra men nu är det som det är och det är inget att göra något åt.

Väntar bara på den stora vinsten, när kommer den? Just det, jag kanske måste spela eller köpa några lotter för att vinna. Postkodlotteriet får en andel av min lön varje månad, men det ser jag inte riktigt som någon stor vinstchans utan bara lite till välgörande ändamål, var hittar jag den, den stora penningavinsten?

Som jag skrivit till Anki tidigare när hon tyckt att det tagit länge innan muggen blivit klar – den som väntar på något gott (i alla fall att fylla med något gott) väntar aldrig för länge och lagom till jul fick jag min specialare.  Pigoli är det namn som sambon kallar mig när han är kärleksfull och go och det gör han mestadels. Pigoli har väl ingen betydelse men jag tycker att det är otroligt vackert och sedan känns det som en blandning av våra båda gener, de tornedalska och då främst sambons. Mina tornedalska rötter kommer från mor men han har sina från sig själv, genom sin far på den svenska sidan och sin mor från den finska sidan av tornedalen.

-

Smakar du på namnet så kan du känna hur fint det låter och hur gott det smakar. Nu tänker jag inte byta namn här på bloggen om någon funderar och tycker att jag bytt tillräckligt. Det har jag så jag lovar det blir inget namnbyte, kanske bara i verkligheten. Men jag ska inte gifta mig utan jag funderar på att återta mitt eget riktiga efternamn, det namn som egentligen är jag och min släkt.

-

Avsändare Margareta som tackar och tycker att du Anki är en härlig människa, så som jag läst mellan raderna på bloggen med många järn i elden hela tiden, aldrig någon ro och vila men kul verkar du ha hela tiden. Av samma årgång och samma tecken, inte många dagar som skiljer oss åt.

-

Ps. Apropå årgång så hoppas jag att du njutit av ursprungsinnehållet i kartongen, var det sex stycken du kanske köpte på din sista resa? =)  Jag lovar också att det inte fanns en chans att den muggen skulle gå sönder, välinpackad. Du har väl inte egna höns också? =)

-

Själv har sambon precis slagit upp en kopp kaffe till Pigoli i Pigoli.

Vad säger det om mig som person?

Gunilla, som jag aldrig träffat personligen, har ett fint och brett utbud bland sina designade smycken och jag har haft med hennes alster vid höst- och hantverksdagarna som jag själv deltagit i under tidigare år och visst är det enklare och betydligt lättare att sälja andras design än sin egen under förutsättning att jag gillar det jag säljer och det gör jag med hennes smycken.

-

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen – det finns så mycket duktiga hantverkare och slöjdare runt om i vårt avlånga land och jag blir så glad varje gång jag möter dem och får se deras alster. Kreativiteten är fantastisk och idéerna sprudlar. Det gäller bara att komma till skott och förverkliga det vi brinner för, prioritera och ha roligt skulle vi behöva lite till mans många gånger istället för att sätta oss framför TV:n och slötitta, precis som jag gör just nu för jag vet inte ens vad det är på TV.

-

Jenny, en av fotobloggarna som jag brukar besöka och som brukar besöka mig, hon gör också smycken och det var hon som inspirerade mig till det här inlägget när hon lagt ut ett av sina örhängen på bloggen för att lotta ut dem men sedan blev det lite tokigt när vi inte kan läsa och följa tävlingsregler, synd för det hade jag kunnat.

-

Avsändare Margareta som garanterat kommer att få anledning att komma tillbaka till alla duktiga kreatörer som finns runt omkring oss, jag älskar er för att ni inspirerar och samtidigt så lockar ni mig till en del inköp som jag inte alltid borde, men vadå jag ska inte ta med mig någonting dit jag slutligen hamnar och shopping kan verkligen vara upplyftande ibland.

Mitt bidrag i 365 foton 2009 -temanummer 7 – accessoarer.

Min vän ”svampexperten” hade den med sig i helgen när vi var till dem och sambon fick låna den första dagen vi var och plockade svamp eftersom vi var utan egen svampkorg. Det var nästan på håret att jag lagt undan min kamera och gett mig in på det här med svampplockning bara för att få bära väskan en hel dag. Då förstår du hur mycket jag vill ha den. Hon hade den även i en större modell, som jag jag tror att jag ännu hellre skulle vilja äga men den hade hon tyvärr glömt hemma i Luleå. Nu visste hon inte vem som hade gjort den, men någon i Finland var det i alla fall, trodde hon. Det var en släkting som hade fixat den till henne.

Den är tillverkad av kaffeförpackningar, vilket det här märket är vill jag inte ge mig in på att försöka skriva eller uttala för det var ett finskt namn men även av andra märken och färger fanns tillverkade. Du som gillar lila, jag gör det, tänk en väska av Löfbergs lila eller mitt eget favoritkaffe Zoegas vilka läckra kulörer det skulle kunna bli. Väskan är helt perfekt till att ha med sig när jag handlar, åker till stugan och vid många fler tillfällen. Att den sedan är urläcker gör inte saken sämre. Den går enkelt att skölja av och med en suverän botten som inte går att jämföra med alla de här stora kassarna som går att köpa i plast idag.

Nu passade inte sambon riktigt ihop med väskan, kanske lite för feminin. Det var tur att inte alltför många av hans vänner sett honom gå omkring med den under en hel dag.

Avsändare Margareta som verkligen hoppas att jag får tag i en väska tillverkad av kaffeförpackningar.

PS Sambon blev ännu sötare nästkommande dag med en helt egen svampkorg, min lilleman har skrattat ordentligt när vi chattade på skypen idag, jag skickade bildbevis till honom. Han kanske skrattar ännu, åtminstone ler han nog i drömmen. Tänk -mors lilla Olle i skogen gick …

Kategori |Accessoarer – 7|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

I veckan vill bildverkstaden att vi ska göra en inramning och jag har ramat in en del foton här på min blogg vid ett antal tillfällen men jag tycker om enkelheten och har därför oftast gjort en lika enkel ram och bara plockat upp färger från fotot. Ett exempel med ramar i olika färger från fotona hittar du bland annat i en tidigare fototriss som jag har deltagit i – Från skog till bord … - Jag ser när jag tittar på mina tidigare trissar och en del andra inlägg att jag faktiskt har använt mig av en hel del olika inramningar. Här ser du den inramning jag valt idag till min tallegran, som synes är den också redigerad och omarbetad en del.

Kategori | Bildverkstad – inramning

Varför inte göra det enkelt för sig när jag kan, all tidsbesparing är välkommen just nu. Därför gick jag in och kollade på alla de ramar till Photoshop, men det går lika bra till vilket annat program som helst skulle jag tro, som jag sparat ner någon gång från någon av alla de fototidningar som jag brukar köpa. Jag valde en ram som heter ram 43, kort och gott, drog in bilden i photoshop elements 7.0 och … Det är svårt att beskriva utan att se grundbilden av ramen så jag lägger in den också, vänta bara ett tag.  

Jag hoppas att du inte behövde vänta för länge, men jag var tvungen att pixla om bilden mindre innan upplägg.  Då gör jag ett nytt försök till en beskrivning av vad jag gjort.

- Jag öppnar både rammallen och fotot i programmet.
-Med magiskt suddgummi och 100 % tolerans och opacitet tar jag bort allt svart och det blir helt transparant.
-Grundbilden, duplicering av lagret behövs inte men jag gör alltid så som jag skrivit tidigare.
- Jag utökar arbetsytan med 120 % åt både på höjden och bredden, då har jag tillräckligt med utfallsmarginal – ”sömsmån” .
-Drar över ramen till bilden och passar in den över arbetsyta och foto sedan beskär jag efter hur bred jag vill att ramen ska vara.
-Jag plockar därefter upp färger med pipetten från bilden som jag vill att de ska vara, börjar med den yttre bredare delen av ramen och sedan fortsätter jag att plocka upp färger i olika nyanser.
-Jag markerar ramen använder skuggor -hög.
-Högerklickar med musen och redigerar lagerstilen, där jag återigen plockar upp en färg från bilden till skuggfärg istället för svart. 

När allt är klart gör jag  till ett lager, pixlar ner bilden till ”mina” 510 pixlar på bredden och 72 dpi i upplösning. De här mallarna är egentligen gjorda för att sammanfoga bild och ram på ett annat sätt men jag har glömt bort hur och jag ids inte kolla efter just nu. Därför har jag ”hittat” på min egen lilla lösning.

Avsändare Margareta som försöker göra det så enkelt som möjligt men det blir inte alltid så, sedan hittar hon alltid på egna lösningar för att få fram det resultat hon har tänkt och det blir inte heller alltid så, men kul är det i alla fall.

Jag glömde visst att lägga upp originalfotot så nu gör jag en liten redigering i mitt inlägg och lägger upp det. Detta är det jag använt i min bildredigering. Jag har några till bilder av samma tallegren där färgerna ser helt annorlunda ut i original. Det är små marignaler som gör de här färgförändringarna av bakgrunden genom solens strålar, i de första går bakgrunden mer i grönt.

Det är tur att någon är uppmärksam, för jag hade inte en tanke på någon annan bild än den jag lade upp. Det verkar som att jag har börjat glömma, jag läser inte rätt och jag dubbelkollar verkligen orden som står för dagarnas fotoutmaningar. Jag har inte för mycket att göra men jag vill göra för mycket. Tror att jag ska hinna med allt som far i mitt huvud och så blir det lite sådana här halvmessyrer ibland.

När jag närmade mig tonåren var det inte alltid så kul att vara klädd nästan identiskt som lillasyster. Fast nu när jag ser tillbaka på det och ser på alla gamla härliga foton så ser jag att de flesta gjorde likadant, någon matchning finns det på de flesta familjebilder. Jag har fortfarande starka minnen  av när vi på 80-talet var på semester och besökte olika sevärdheter med pojkarna och familjerna kom fyra-fem stycken i exakt likadana träningsoveraller, oftast i några riktigt självlysande färger. Det är något som jag aldrig behövt utsättas för som barn och jag har inte heller låtit mina barn genomlida det, men smaken är som baken.

Kolla in mitt kollage av familjemode nedan och se de olika typerna av familjematchningar. Fotona är tagna i Kaunisvaara utanför Pajala hos min mormor och morfar någon gång i juni, jag gissar på 1966 eftersom mormor och morfar fyllde jämna år det året. Bilderna föreställer familjerna av fem av de tolv syskonen. De övriga är yngre och hade inte hunnit få egna barn och det saknas barn i familjerna som inte var påtänkta vid tidpunkten för fotograferingen. Det är bara vi ”gamlingar” av barnbarnen som fick äran att stå modeller tillsammans med våra föräldrar.

Hur var det nu med klädmatchningen? Bild 1 – döttrarna i likadana klänningar, jag och syster yster som två söta småkycklingar. Bild 2 – mor och dotter i blått samt far och son i matchande kläder. Bild 3 – vitt som huvudtema, far och son matchande med dotter i vit klänning. Bild 4 – sönerna i likadana kläder, fast storebror har hunnit ta av sig sin kavaj. Bild 5 – ingen matchning, men förståeligt på grund av att yngsta kusinen, Hans, inte var mer än ett halvår och kläderna för bebisar på den tiden var inte speciellt variationsrika.

Avsändare Margareta som är förvånad att jag minns den här dagen så tydligt, inte bara modefotograferingen utan detaljer. jag minns hur syster yster var sur för något och inte vill vara med på kusinfotot, trots sin ringa ålder visade hon redan då att hon visste vad hon ville. Snygga klippningar och frisyrer, undra om frisören glömde pottan när hon klippte lillasyster?

Detta var ännu en överflyttning och repris från Avsändare Margareta så jag förstår att något funderar om de inte sett modereportaget tidigare.

Kategori |Stol-temanummer 45|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

/Avsändare Margareta   som sett en del tecken på att hösten kommer med stormsteg, trots att det är absolut vindstilla här och regnet har åter börjat strila ner.

stopp och belägg. Det senaste tillskottet i min nya tillvaro – en spikmatta. Enligt min arbetskamrat, som lånat den till mig, ska man förutom att kurera rygg och axlar även sova bättre och samtidigt bli piggare? Sova bättre på en spikmatta, det trodde jag att hästens säng och dunbolster bidrog till och inte spikar i ryggen. Att bli piggare kan jag förstå, svårt att sova borde det i all fall vara.

I alla fall ska jag göra ett försök och jag har provlegat på den ikväll och visst, jag somnade. Vet inte om det beror på spikmattan eller att jag var trött och slö. Nu hade jag inte upptäckt att den även skulle blåsas upp för att ge effekt, det blir nästa steg och nu ser den mycket mervärkande än verkande ut.  Det får jag testa i morgon kan inte riskera att somna i den igen, för det ska man absolut inte göra, sova på den. Fast som jag ser på den nu så tror jag att chansen är liten. Däremot är jag pigg och vet inte hur jag ska kunna sova i natt. Beror det på spikmattan eller att jag sovit någon timme i kväll. =)

Avsändare Margareta som nu sätter stopp för alla nya och konstiga idéer jag har fått. Klarar jag dessa och gillar dem så ska det inhandlas i spikmattor och både armar, ben och övriga kroppen ska få sitt, inte bara lilla hjärnan som har plockat åt sig alldeles för mycket stimulans själv den senaste tiden, åren kanske är ärligare. Jag tror även att min lilla hjärna kommer att märka det positiva med att dela med sig av tiden till de andra kroppsdelarna.

I 365 foton 2009 finns det i temalistan och nummer 131 – specialbutik – och det här är om något en riktigt kvalitativ specialbutik i en fantastisk miljö i gamla Linköping.

Avsändare Margareta som hade ett mål i januari men jag kommer nog inte dit.

Kategori -365 foton 2009

Vad kan jag läsa? Jo bland annat följande ord och delar av meningar: välj mellan olika sorter, gårdsauktion, kommunikationsradio, finska åror, lördagar stängt, grilltunna, två individuella, assistanskåren, i Nattavaaraby hos Moritz, ett snabbare och enklare sätt att, välkommen till europcar, frisersalong semesterstängt, svensk fasadflagga, lördags, Eilas, Kiruna rumsservice, ni är toppen och vi kommer att sakna er m.m.

Det är kul och trots att jag vet att det är en urtråkig annonstidning skulle man nästan vilja öppna och ta ut och läsa, lite nyfiken blir man trots allt. Egentligen skulle företagen och tidningarna få betala lite för den gratisreklam de får genom Ruths skapelser. För jag tror att folk läser och blir lite intresserade trots att det inte går att utläsa mycket. Det är som de där stödorden i skolan … 

Jag är sugen på att köpa gardiner till stugan men då skulle jag bara hänga vid fönstret och försöka läsa och fundera om vad det handlar om. En kul grej kan det bli. Det kan blir riktiga ”hotstuff” till bloggen, att försöka skriva om det jag tror artikeln handlade om. Det gäller att man köper gardiner med nyhetstidningar och inte gamla annonsblad, fast där är nog färgerna lite mer sprakande trots allt.

I Puoltikasvaara mellan Kiruna och Gällivare tror jag att den nya inredningstrenden är skapad. Det är verkligen hett mode och alldeles rätt i tiden. Miljövänligt, nedbrytbart och återvinningen är enkelt avklarad. Grannarna behöver inte åka med bil till återvinningen utan nu lämnar de bara över gamla tidningar till Ruth. Alla glada nöjda och belåtna. Det skulle vara intressant att undersöka hur mycket som sparas på ett flertal områden när hennes produkter är högsta mode och slagit igenom ordentligt, det är jag säker på att de gör.

Avsändare Margareta som nedan har bildkollage på Ruth i full aktion på nolia med framförallt den trend om kommer att slå stort inom kort.

Ps. Ruth får mycket att göra inom en snar framtid och jag blir så glad när jag träffar sådana här människor med helt fantastiska idéer.

Jag vill tacka från vänster till höger och uppifrån och ner, mig själv, Carina G, Christina Å och Helena Z, älskade syster yster Kristina, Ragna L, syster Kristina (igen), Katarina B, åter igen mig själv, Rolf L, Karin K, Hans L och Roland Ö, Göran H, Gänget i Jäkkvik (Karin G, Yvonne R, Christer G, Carina T, Carina P och Christina Å), samt brudarna på skolgården (Lena Ä, Solveig F, Carina G och Ann-Helen E) utan er hade jag inte kunnat göra dessa modereportage från 70-talet. :).

Två av dessa underbara tjejer finns inte längre med oss, men jag minns dem med glädje och båda hade mycket humor. Med den största kärlek till dem, främst min älskade syster och även min kompis Solveig F från ungdomen. Jag vet att ni skulle lett åt dessa foton idag och tyckt att det är helt ok att jag förevisar dem för hela världen.

Tänkvärda ord sagda av George Herbert
Stormar ger ekar
djupare rötter.

Avsändare Margareta som gjort sitt som modereporter för det tidiga 70-talet.
Vi kanske syns på någon modefotografering någonstans någongång.

Om vi tittar uppifrån och ner, ser vi först Carina T med sin elegant skurna jacka, som skulle passa in vid någon trevlig galapremiär, som kontrast till denna har hon en enkel t-shirt och nötta jeans (mer nött var inte jeansen på den tiden) ett par seglarstövlar, samt den oumbärliga fyrkantiga militärväskan som nästan var ett måste.

På nästa foto poserar Karin G med en enklare täckjacka. men en desto mer elegant handväska.

Carina G har en tuffare manchesterjacka med fuskpäls kring krage och ärmslut.  Hon utmärker sig lite från mängden genom att bära ett par byxor i beige istället för jeansen. Märket hon har på kraget var vanligt förekommande och hade absolut inte något budskap, utan var som vilken accessoar som helst.

Christina Å visar här att det går att kombinera favorit skidjackan till vardags, tillsammans med jeans instoppade i skorna på ett moderiktigt sätt.

Carina G och Carina P visar en sportigare stil med aktuella huvubonader. Huklan var en av de få huvudbonader som användes frivilligt vid den tidpunkten.

Lena N och Solveig F visar här hur man använde skorna för att på olika sätt nonchalant stoppa in byxorna i dito.

Sist men inte minst, visar Annika E en riktigt tjusig jacka som fick många suktande blickar efter sig. Jag lovar att den inte är äkta. Annika E har fortsatt i den stilen med att värna om miljön som en av Luleås ledande politiker, inom miljöfrågor.

En kort sammanfattning om vintermodet. Mössor och vantar var något man sällan såg, däremot dessa sjalar på huvudet var enormt populära, speciellt på sommaren. Byxorna instoppade i stövlarna var trendigt. Den fyrkantiga gröna militärväskan bars av ett stort antal tjejer. Det fanns en slokhatt som gick åt som smör i solsken. Jag sydde sådana på beställning, både till tjejer och killar. Strykjärnet användes som mall till huvuddelen, vad jag använde till brättet kommer jag inte ihåg, men snabbt gick det att sy ihop dessa otroligt populära hattar, oftast i något denimtyg.

Jag kan idag inte förstå att jag sydde så många hattar, för är det något jag är totalt värdelös på så är det att sy. Inte ens för den minsta raksöm gillar jag att ta fram symaskinen. Det insåg mina söner vid tidig ålder, när något skulle lagas eller sys vände de sig till mormor. Min äldsta son, han gillar själv att sy och skulle nog vilja ha en egen symaskin.

 Som sagt:
Allting klär en skönhet

Avsändare Margareta som strax kommer med ett sista modereportage från tidiga 70-talet för den här gången.