Grilltajm …

Efter många långa månader av kyla och vinter (fler än vanligt) så är det äntligen vår och
grillsäsongen är här. Därför är det viktigt att påminna er alla om hur det går till, eftersom det är den enda matlagningen som en riktig man gör. Förmodligen eftersom det medför vissa risker, tändvätska, eld osv
.

När en man erbjuder sig grilla händer följande rutin
-Kvinnan handlar maten
-Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par såser och förbereder efterrätten
-Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen
samt nödvändiga kryddor. sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen – med ölen i handen.
-
Här kommer det viktiga
-Mannen placerar köttet på grillen och tar sig en whisky, mannen vet exakt hur många whisky det går på en    köttbit.
-
Fler rutiner
-Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg osv.
-Kvinnan går ut till mannen och säger att köttet bränns vid,  han tackar henne och frågar om hon kan gå in och  hämta whisky medan han vänder/räddar köttet.
-
Viktigt igen
Mannen tar bort köttet från grillen och lämnar över det till kvinnan.
-
Ännu mer rutiner
Kvinnan lägger på ren duk och dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatis samt såserna
Efter maten dukar kvinnan av samt diskar m.m.
-
Viktigast av allt
Alla tackar mannen för den goda maten och berömmer honom för hans färdigheter
Mannen frågar kvinnan om hon njutit av sin lediga dag?  När han ser hennes reaktion så kommer han fram till (som han misstänkt länge) att det aldrig går göra en kvinna nöjd.

Avsändare Margareta som erkänner – det var sambon som grillade och det gör han så bra.
-
Ps Mer lägligt kunde jag inte fått dessa rader från svägerskan, när jag igår lagt in köttet för marinering i rumstemperatur, kokat potatisen, gjorde klar salladen och den kalla såsen till middag – men självklart var det sambon som grillade och det gjorde han med bravur. Efter att jag dukat och ställt i ordning så var det bara att sätta sig ner och njuta av den goda maten. Mamma diskar och vi drar fram och det är hon så nöjd med, även jag känner belåtenhet över den arbetsfördelningen.
-
Men till hans försvar kan nämnas … han står även ofta vid den vanliga spisen -så och whiskyn lämnar han kvar i flaskan.

Handla inte …

när du inte planerat inköpen och inte ens är säker på vad du ska laga till middag. Är du sedan det minsta hungrig då kan det bli onödigt dyrt. Vi brukar göra helgen inköp tillsammans men idag var sambon inte på väg hem när jag tänkte åka och handla så det blev en tur ensam och då händer det oftast att ett och annat slinker ner som inte var tanken. Jag var sugen på någon kycklingrätt men mer idéer hade jag inte så ett och annat hamnade i vagnen, för säkerhetsskull. Jag blir ganska irriterad på mig själv när jag inte beräknar och planerar våra matinköp bättre.

Nåja en kycklingrätt blev det och en riktigt het sådan. Jag har svårt att hålla mig till recepten, alltid gör jag några små ändringar och idag hade jag inget utan smakade mig fram till något som trots en liten överhetta blev gott.

Förra helgen däremot tillagade jag en fisk- och skaldjursgryta som jag gjort många gånger tidigare men nu var det många år sedan och receptet vet jag inte var jag sparat ner. På jobbet hade en av mina arbetskamrater ett liknande recept och då passade jag på att ta en kopia. Tycker du det mista om fisk och skaldjur så rekommenderar jag verkligen denna underbart goda gryta som jag nu skrivit ner och du kan även läsa receptet i bifogade pdf, - Fisk- och skaldjursgryta - betydligt mer utskriftsvänlig.
-
********************************************************************

Fisk- och skaldjursgryta 

 4 personer
_
400 g torsk
300 g lax
½ purjolök
½ gul lök
1 msk smör eller olja
1 ½ tsk tomatpuré
1 vitlöksklyfta
1 ½ tsk salt
1 tsk timjan
1 tsk basilika
2½ dl vin
1 ½ tsk fiskbuljongtärning
2½ dl grädde
1 dl crème fraiche
2 dl vatten
1 pkt saffran
1 ½ hg räkor
1 ½ hg kräftstjärtar
1 burk musslor
-
Hacka lök och purjolök, fräs sedan i smör eller olja. Tillsätt tomatpuré, vatten, vitlök, salt, timjan, basilika, vin, fiskbuljongtärningarna och saffran. Låt koka i ungefär 10 minuter. Tillsätt sedan grädde och crème fraiche, koka till crème fraichen har smält samman. Skär fisken i bitar och lägg i den att koka cirka 10 minuter. Tillsätt räkor, kräftstjärtar samt musslor innan servering.
-
Tillbehör
Rör ihop crème fraiche, tomatpuré, cayennepeppar, salt och svartpeppar. Klicka i soppan. Servera med varmt vitlöksbröd.

********************************************************************

Nu följde jag inte receptet slaviskt här heller, utan gjorde några små förändringar. I ställer för basilika och timjan i burk använde jag färsk, efter behov. Sedan valde jag en fiskfond istället för buljongtärningar eftersom jag tycker det blir lite fylligare. En aning mer créme fraiche och grädde, men bara lite.

Avsändare Margareta som funderar om jag får upp det här ikväll eftersom jag just nu i skrivande stund inte kommer in på min blogg –sedan godnatt.

Giv mig mitt dagliga …

bröd och förlåt mig för mina frosserier. Bröd och jag går ihop. Jag kan lugnt påstå att vi är kompatibla med varandra, en riktig brödoman det är jag. Samtidigt skulle det gå att sätta oman bakom mycket och det är fortfarande jag. Jag gillar det gamla uttrycket 3-4 brödskivor om dagen, eller hur många det nu var. Idag är brödet farligt och vi ska inte äta bröd, åtminstone inte om vi ska hålla eller gå ner i vikt. Till veckans makro och temat bröd var det bara att öppna brödskåpet och kika vad som fanns hemma. Nu blev det inte några brödsmulor och inte heller en hel limpa som jag skrev igår. Istället hittade ett hårt gourmetbröd och en förpackning polarbröd. Kanske inte riktigt mitt val av bröddelikatesser men helt klart godkänt från min sida.

Kategori |Macro – Bröd hos mig på Bildgatan
-
Nu skulle det sitta fint med en liten kvällsmacka, eller två. Kanske en mjukaka med alspånsrökt skinka, några skivor gurka och en god kopp te. 
-
Avsändare Margareta som nu kan skymta någon dags ledighet innan måndag, kanske att torsdagen och fredagen kan ge mig lite ledigt.

Du hittar övriga makron med fritt val om du följer länken här >>>

Jag * 7 …

och sanningar ska det vara enligt Anki, som med varm hand överlämnat detta uppdrag till mig. Jag måste än en gång ”hitta på” några sanningar i punktform. Sanningar och icke sanningar skriver jag nästan varje dag här på bloggen. Inte alltid att det handlar om mig personligen, men en liten inblick över vem jag är, blir det i och med att jag väljer att skriva eller visa det jag gör.
-
En hel del osanningar har det också blivit i och med att jag deltar i fototemat Bildverkstan som handlar om att manipulera och retuschera bilder, även mina humoristiska inlägg är inte alltid sanningar utan historier som jag har arkiverat eller får till mig via e-post och som jag tycker bör för få komma ut till er alla. Nog nu om mindre sanna saker för jag måste övergå till ytterligare punktsanningar. Jag har skrivit några tidigare här på bloggen och om du följer länkarna så hittar du dem i - Bättre sent än aldrig … och – Vem är jag – med sju punkter? . Jag tror också att jag skrivit ner det fler gånger i någon av min tidigare blogg men något som jag inte importerat.
-
Om du läst vad jag skrivit tidigare i utmaningarna så vet du också att jag har svårt att bara skriva ner något utan att göra ett eget litet tema av det. Det blir inget undantag idag heller och nu måste jag komma på något, inte lätt så jag funderar febrilt medan jag skriver ner det här. Enklast är att skriva mer om det här, där jag oftast sitter när jag ”pratar” till dig och skriver eller lägger in mina foton, mitt kontor.

Nu blir det inte det, för jag måste försöka variera mig lite och visa en annan sida av mig själv än jag och mina datorer. Därför ska jag ge dig lite matnyttigt istället, inte så bra med tanke på att jag är ganska hungrig just nu, då kan det bli vad som helst och helt plötsligt försvinner jag för att bara …. mm.
-
Jag och maten
För mig är mat inte bara något som är nödvändigt utan det är en stor passion att få njuta av god mat och dryck, finns det något bättre?

- Jag har trots min passion en förmåga att slarva med maten under veckorna, luncherna blir inte mycket matnyttigt om de ens blir några.

- Jag kan bli fruktansvärt sugen på något och då måste jag bara ha det, som i eftermiddag då det blir ärtsoppa och pannkaka trots att det inte ens är torsdag.

- Jag har alltid sett till att ”mina” män har samma passion och de som jag skapat själv har jag uppfostrat i matens tecken, inte bara genom ätandet utan även att gilla matlagningens konst.

- Innan jag träffade min sambo åt jag inte godis (förutom dajm) och fikabröd, nu är det precis tvärtom i alla fall vad gäller godis. Min yngsta son frågade mig lite försiktigt när vi dejtat ett tag om han var beroende av godis. Idag skrattar han åt våra godisinköp men vi har blivit bättre, betydligt bättre under senaste året.

- Jag får riktigt illamående när jag tänker på semlor, lussebullar och anisbröd eller munkar som en del kallar det. Läs tidigare inlägg om det – Degklumpens dag …

- Jag är otroligt dålig på att långtidsplanera matinköpen, gör det i princip aldrig.  Att veckohandla är något som aldrig fungerat i mitt liv.  

-Vi (sambon och jag) är ganska lyckade i köket som lag och kompletterar våra kunskaper och matexperiment mycket bra.

Avsändare Margareta som kan konstatera att i kväll har vårt samarbete varit mycket bra. =) Jag har suttit här och skrivit sambon har handlat färdig ärtsoppa och står nu och vispar smeten till pannkakorna, eller plättar som vi säger här uppe. Det är bara så att det finns inte någon som kan göra så goda pannkakor som han, fråga mina söner.
-
Ursäkta uppehållet men middagen lockade och sedan var det dags för ett av ”mina” program – Halv åtta hos mig.
-
Nu kommer vi då till det här med överlämnandet och det är riktigt riktigt svårt för jag vet att de flesta nyligen skrivit och tryckt febrilt på tangenterna för liknande uppdrag. Därför gör jag den här gången som så –  att, om någon är intresserad av att forsätta med kedjan av sanningar … Do it – jag väntar med spänning på att höra från någon att du satte dig ner och knapprade ner sju små sannningar (eller stora) om dig själv.
-
Ps
Anki – jag tror faktiskt att jag fått en sådan här utmaning från dig tidigare, men jag förlade det någonstans på vägen… men nu gjorde jag det inte och tack för den fina specialaren som jag fick.

Om du klickar på länken till min specialare så hamnar du hos givaren  – Anki.
Tack för den gulliga nallen, jag ska vårda den med största omsorg.

Någonting …

att äta, någonting att dricka. Att fota ätbart är inte någonting  jag gör alltför ofta. Mycket beroende på att det är fruktansvärt svårt att fota mat och få det smakfullt och läskande. Jag har varit med och sett när proffsfotografer fotat och det är inte bara. Trots det har jag i ett tidigare uppdrag för några år sedan fotat lite ät- och drickbart som jag har en del foton i olika varianter av och jag har förevisat dem tidigare på min blogg i olika vinklar och även några redigeringar. Veckans torsdagfoto vill att vi fotar just det – någonting att äta – någonting att dricka är temat.

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Någonting att äta – någonting att dricka

Avsändare Margareta som tycker att det känns skönt med en riktig varm och samtidigt svalkande sommarbild. Den här svalkan är härlig, däremot är inte ”svalkan” som vi har just nu speciellt skön. I eftermiddag när jag gick hem från arbetet efter utbildningen så kändes det som minst -50 grader i ansiktet, trots att det bara vara -20.

Jag vet inte men jag sitter och sjunger Någonting att äta, någonting att dricka  … Jag kan melodin men jag kan inte fortsätta helt blackout i huvudet, så godnatt.

Det är inte ofta …

men det händer och nu är det andra gången på kort tid som jag nyttjar möjligheten till take away. Pizza är inte något som jag gärna stoppar i mig i tid och otid, men i eftermiddag kom vi ihåg att vi inte tagit fram något ur frysen och inte heller planerat något annat till middag.

Samtidigt bra för nu kunde jag fota pizzan och mitt bidrag till take away i 365 foton 2010 var avklarat. Pizza är inte speciellt kul att se på bild och samtidigt veta att jag stoppar i mig det där.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 294 – take away

Avsändare Margareta som kan ha koll på hur ofta jag får i mig allt det där glansiga som skiner så vackert på ytan, nu när jag beställer via nätet och ser att sjunde december var vi också riktigt lata eller bara lite sugna .

Ikväll var vi verkligen i olika världsdelar, jag på Jamaica och sambon i Italien. Nu vet jag inte var det jamaicanska var i min däremot såg jag klart det italienska i sambons.

Här hittar du alla andra som också deltar om du följer länken  - 365 foton 2010

Mer mat i plast …

men inte vilken mat som helst utan njutningens njutning.

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 253 – Sex

I går skrev jag om min enormt vackra amaryllis som jag fått av en gammal vän till sambon, från långt före min tid, men som jag också nu fått lära känna. I går förmiddag skulle vi hämta honom på tåget från Kiruna, mellan två tåg. Nu blev det så pass mycket försenat att jag inte hann träffa honom innan han drog vidare mot sitt arbete vid höga kusten. Däremot så överlämnade han en present till oss. Sambon frågade om det var renkött, bättre sade han och innehållet i paketet …  Fjällröding – tolv stycken enormt vackra rödingar.  Jag hade blivit överlycklig av en men tolv (12), snacka om sjunde himlen.

Fjällröding måste avnjutas för att förstå, fjällrödingen som är fiskad och levererad av en person som får fiska i de vattnen där de bästa finns, fjällrödingarna. De vattnen är inte tillåtna för gemene man och vi har förmånen att få smaka och njuta av denna enormt delikata fisk. Jag vet till och med vilka datum de är fiskade, ur vatten som du kan dricka direkt från. Att det sedan var kungen på att packa rätt, för att resan mellan Kiruna och Luleå inte skulle märkas det minsta på infrysningen gjorde ju inte saken sämre.

Nu blir det snart kalas här och två stycken har nu hamnat i sambons tillförlitliga händer när det gäller gravning av fisk. Gravad lax – gott, gravad fjällröding – det går inte att förmedla med ord och jag känner en sådan längtan och har stora matabstinensen till jag får  avsmaka den första … Lite skämmigt för mig, alltid sambon hit och dit när det gäller matlagningens konster, nu har det slumpat sig så och visst är det han som är bättre trots att jag själv verkligen tycker om att laga mat men varför ändra på ett vinnande koncept.

Misstänker att någon också hamnar på nya grillen som fortfarande saknar en provgrillning av fisk.

Avsändare Margareta som endast har en negativ tanke om all denna gourmetfisk. Lilleman fick se den men inte röra och än mindre smaka,  tyvärr så hann han inte  innan det var dags för avresa. Däremot så får vi  be storebror komma över och avnjuta en delikat måltid. Han verkar ha så dåligt med tid för social samvaro just nu, misstänker att det är nya dejtingen som pockar på.

Jag har skrivit mycket om de tolv fjällrödingarna men här på bilden har jag sex, upplagda för tema 253 – sex, i 365 foton 2010. De övriga sex finns i påsen men av två alternativ så valde jag hälften av tolv eftersom det ska stå för njutning på fler än ett sätt, det andra sättet lämnar vi utanför bloggen och innanför hemmets fyra väggar.

Här hittar du alla andra som också deltar  - 365 foton 2010

Ps Jag har tidigare skrivit lite om min syn på Delikatesserna delikatess, då glömde jag bort fjällrödingen av två anledningar, det var mitt i löjfisket och kräftpremiären hade varit för ett tag sedan. Allt mitt eget fokus låg kring dessa två alternativ. Sedan var fjällrödingen relativt ny i mitt liv och hade nog inte funnits om inte min sambo blivit just min sambo. Det är ingen vardagsmat och de små guldkornen har han plockat fram lite då och då genom åren, som också går mot ett nytt decennium.

Matlagning …

är både trevligt, roligt och framförallt enkelt om man nu inte vill krångla till det. Det vill oftast inte jag utan att för den skull ta bort njutningen och kvalitén . I kväll ska Lilleman och flickvän komma på middag innan de åker hem till Oslo imorgon kväll.

Ser varmrätten jag håller på att tillaga aptitretande ut?

Kategori | 365 foton 2010 hos Bildgatan | 177 – matlagning

Jag förstår att det inte vattnas i munnen direkt, men jag lovar det kommer att bli superbt. Varmrätten som håller på att tillagas och mogna till sig nu när vi har gjort de mesta förberedelserna. Visst är det en del kvar att tillaga, nu när vi förberett det mesta så tar allt annat inte så lång tid.

Vad finns i påsarna? I den ena ligger potatisar i en marinad av smör, vitlök och svartpeppar -lätt förkokade och skurna till hasselbackare. I påse nummer två ligger oxfilén som förhoppningsvis hinner dra in sig tillräckligt av den smakrika marinaden som jag kryddat och blandat med både starka och söta kryddor.  I de övriga två påsarna ligger två olika svampsorter som sambon plockade under höstens svampexkursioner och som nu ska blandas tillsammans och smörstekas lätt innan de hamnar i en god sås, utan dem hade inte såsen blivit så god. Salladen har jag inte gjort i ordning ännu men det bör jag göra så att den också hinner dra åt sig lite. En blandning av grönsaker, frukt, fetaost och oliver.

Potatisen i ugnen, oxfilé på vår nya grill och svampen i såsen.

Nu låter väl varmrätten betydligt mer njutningsbar? Blundar du så kanske du kan locka fram något betydligt njutningsbarare i ditt synfält. Ingenting för poängräknare, det lovar jag för jag ska njuta i kväll. Men hade jag visat färdiga rätter så hade det ju inte varit någon matlagning, eller.

Förrätten, har inte bestämt mig för om det blir någon, men jag har klart några enkla små ingredienser om jag skulle ändra mig. Då blir det i alla fall något med kräftstjärtar och jag tror att grillen kommer till användning även till denna rätt om jag bestämmer mig för det. Efterrätten står redan i kylen och väntar på kvällens gäster, en repris av ”min” blåbärspudding men nu med ett stänk av choklad och hallon, inga blåbär.

Avsändare Margareta som nu får slita sig från datorn en stund för att göra klar de sista förberedelserna, salladen.

Här hittar du alla andra som också deltar  - 365 foton 2010

Början till en tradition …

eller någonting ditåt har det i alla fall blivit. När är det en tradition? Hur många år eller vid hur många tillfällen ska vi göra något för att kunna säga att det är en tradition? Inte så viktigt men bara en fundering kring julen och det nya vi skapar runt oss i och med att vårt liv förändras och våra vanor blir annorlunda. Nya människor kommer in i våra liv och nya platser blir viktiga för oss.

-

I fastigheterna som sambon förvaltar har han värdefull backup i några hyresgäster som alltid ställer upp och fixar det som behövs när han eller storebror inte är tillgängliga, de behöver uppskattning och en del av den visar vi genom att avnjuta ett julbord tillsammans. Valet har nu för andra året i rad blivit Kukkulaforsen. En underbar plats under alla årstider och med den service och ett ljuvligt uppdukat julbord både genom den fräscha maten, den vackra uppdukningen och deras tanke med julbordet var valet enkelt för oss i år.

-

Lite långt kan tyckas, att åka 14 mil enkel väg för att äta ett julbord men sambon kunde åka förbi och arbeta lite samtidigt som jag hann med både IKEA och några närbutiker i området. Det är ingenting som jag säger nej till, speciellt inte så här i juletid när saker ska fixas och små inköp behöver göras.

kukkolaforsen

Välkomnandet på Kukkulaforsen är suverän och med en varm glögg visades vi till vårt bord med en utsikt som måste upplevas för att förstå, tyvärr var batterierna i min blixt slut och utan stativ blir det ingenting. I det nattsvarta mörkret lystes forsen upp och bruset från älven hördes tydligt i tystnaden. Tystnaden kring bordet varade inte, utan istället blev det mycket skratt, god mat och dryck. Vad är då speciellt med Kukkolaforsens julbord, egentligen vet jag inte men däremot vet jag att kvalitén är bra, servicen god och ett tornedalskt julbord med lokala speciliteter. Fisken är det som jag uppskattar mest och att komma till Kukkola och inte äta Kukkolasiken det går bara inte. Här fanns den både varmrökt, och gravad med olika smaker mm. Det skulle nästan kunna räcka för mig men så ser det ju inte ut på ett julbord och här är inget undantag, sillsorterna med alla smaker som på många sätt kunde plockas upp från naturens skafferi, de lokala köttprodukterna från både vilt och det mer tama fanns självklart. Alla spännande såser med både lokala smaker och de mer internationella. Dessertbordet var inte heller fy skam, hade jag inte inte sötsug när jag kom så fick jag det när jag såg och avsmakade godsakerna.

-

Avsändare Margareta som åtminstone fick ett synligt foto av välkomstskylten som stod på höga pater och en baksida av restaurangen, mer blev det inte denna gång. Nu väntar lite plock, lite mat och sedan ska jag hämta min ”julklapp” från Anki som jag vunnit hos henne när jag mot alla odds lyckades vinna hennes gissningstävling. Och de brukar inte vara de lättaste. Återkommer förhoppningsvis senare under kvällen. Har suttit på skypen och pratat med min utrikeskorre på Teneriffa som avnjutit svenskt julbord i dagarna tre samtidigt som hon skickat hit lite av solen till oss idag.

Hade fått ett sms …

En riktig nöt - men kanske ganska nöjd

från ”storebror” som är nere i Malmö i helgen där det stod – Ett liv som gris, kolla in filmen. Ska kanske skippa julskinkan?

Här har jag varit matinspirerad och skönt att det inte var fläskkött jag bjudit på förra helgen och lagt ut recept på. Nu kommer jag säkert att äta det även i fortsättningen samtidigt som jag kanske bör tänka mig för lite mer när jag väljer. Grisar och behandlingen av dem har länge varit i fokus på ett eller annat sätt, ständigt återkommande så jag blir inte förvånad. Kanske mer förvånad att det inte uppdagats tidigare för vi svenskar har lite för lätt att klappa oss för bröstet och tycka att vi är lite …

Jag besökte en grisfarm (heter det så) för många år sedan i Västerås och redan då tyckte jag att det var lite för industrialiserat för att jag skulle tycka om det, inte var det som grisarna jag var van att besöka när jag var liten. De som var så gullliga och fanns där hos mina kusiner på deras lantgård. Alla andra som var med vid det besöket tyckte det var så fint och rationellt, visst rationellt var det och mycket välstädat och tjusigt på gården. För en icke insatt var det mycket märkligt bara de här hur de ritat på alla grisar, jag förstod men ville inte.

Min storebror är mycket medveten och var under många år först vegeterian sedan vegan och vegeterian igen. Det är ju så här att om man tycker om framförallt fisk och även kött så kan det vara svårt. Han började med lite fisk igen när sambon varit och fiskat i fiskevatten där fiskarna har det bra, till sambon fick dem på kroken, och han såg vattnet som mycket rent och på den vägen blev det med fisk. När köttet kom in i bilden för första gången var när jag serverade en lammrätt och han tittade lite och funderade om han inte skulle smaka en liten bit, det vattnades rejält i munnen. Däremot har han alltid lagat bra mat och försöker att tänka på vad det är. Han har mer tanken på andra människor än att det ska vara lokalt, enligt honom så är inte det lokala det viktiga utan det globala. Det miljömässiga kan man se ur fler synvinklar vilket gör att det blir extra svårt när jag står där inför valet av kött, lokalt – globalt.

Jag ska inte ge mig in i den diskussionen eftersom jag alltid sagt lokalt men kan för lite om det övriga och det som storebror pratar om, låter i alla fall mycket förnuftigt.

Avsändare Margareta som nu fick till ett riktigt långt inlägg av det korta sms:et jag hade fått igår kväll men inte såg det förrän nu när jag började leta efter mobilen, ett vanligt sökande hemma hos oss. Jag gillar bättre nöt och lamm och de ser ju betydligt lyckligare och gladare ut, eller hur.

En tanke – Det brukar väl vara riktiga svin som gillar lammkött, en riktig nöt. Så hur jag än vrider och vänder på det blir det inte riktigt bra. =)

Gå i alla fall in och titta på filmen

- Ett liv som gris …