eller kort och känner att det är något du varken vill lära dig eller klarar av, då är du inte accepterad i samhället. Du finns inte. Sedan kan jag fundera över varför det varit så mycket skriverier och tyckanden om vem som ska vara på våra sedlar i framtiden. Hur intressant är det? De som inte använder sig av ovanstående betraktas idag nästan som brottslingar eller mindre vetande, de är bara hopplösa fall som inte är helt hundra där uppe och inte har något i vårt högteknologiska samhälle att göra. Sedlar och mynt existerar knappast, eller ska helst inte göra det. De behöver väl inte trycka upp så många nu när vi snart inte kan ta ut eller införskaffa oss dem.

Jag blir så förb*d och funderar vad vi egentligen ska med bankerna till. Service och omtanke är något som inte finns i deras affärsidé, det är helt klart. Igår fick mamma ett brev från sin lokala bank där det stod att från och med den 1a juni kommer inga uttag eller insättningar att få göras på banken, de ska satsa på rådgivning. Rådgivning, det ringer de ju och tjatar på minst en gång om dagen -är det inte en bank så är det något annat finansbolag eller en pensionsförvaltare som är bättre och smartare än den jag nyss pratade med, det kan väl inte bli ännu värre? Jag blir bara anti när det ringer en telefonförsäljare, oavsett vad det gäller.
Min mor bor i en stadsdel med ungefär 6 500 invånare (inklusive grannbyn) 1 mil utanför Luleå (enligt statistik 2009-12-31) och nu tar de bort även den servicen. Mamma funderar och det kommer hon att göra mycket, vilket gör att det självklart skapar en inre oro och otrygghet för henne. Hon vill inte ha något kort och det tycker jag att hon ska få fortsätta att inte vilja, men … Nu har hon också börjat oroa sig för räkningarna, hur ska de betalas fortsättningsvis, tar de bort hennes möjlighet att skicka iväg dem med posten (lägga i brevlådan som vi alla gjorde en gång för inte allt för länge sedan) på ett för henne det smidigaste sättet? Det är garanterat nästa steg i deras försök att slippa möta sina kunder eller ta hand om deras papper. Strömmen kontra papperskostnaden?
Visst kan jag, den datornördiga dottern, fixa allt det där åt henne varje månad, är varken betungande eller på något annat sätt besvärligt för mig -men det är så himla förnedrande för henne -att inte få sköta det hon egentligen klarar av. Att lära ”gamla hundar att sitta” är inte omöjligt, men så onödigt många gånger. Att köpa en dator för att betala räkningar en gång per månad? Bredband har hon, för det har bostadsföretaget snyggt smugit in i hyran och alla måste betala. Det är inget hon klagar eller funderar över, var bara min reflektion. Vi ska ju vara solidariska, åtminstone när det gäller tekniken när det gäller människan är det inte speciellt viktigt.
Att mamma (och många fler med henne) ska tvingas in i något som inte borde vara nödvändigt så länge det faktiskt finns ”riktiga” pengar och det finns det onekligen, eftersom debatten över vem som ska pryda dem är är både stark och åsikterna ibland högljudda. Jag ser också en del annonser där det står – vi tar inte kort, en ibland för hög kostnad för de riktigt små företagarna.
Min mamma är också en betydligt bättre och mer lönsam kund för banken än vad jag någonsin kommer att vara, även om hon inte sköter sina pengar med varken kort eller internetbetalningar. Banken har lånat hennes pengar under många år och hon har alltid skött sina affärer på ett ypperligt sätt. Problemet är kanske att allt hon köpt har hon betalat kontant, oavsett vad det gällt -aldrig en avbetalning eller ett lån. Har hon inte haft egna medel så har det fått vara och det har alltid varit hennes livsfilosi och då har ju i och för sig inte bankerna tjänat något på höga låneräntor för att sedan ge som utdelning till diverse kreti och pleti inom bankvärlden. Stackars dem, de fattiga och utarmade som behöver mer, men där tror jag de har både räknat och kalkylerat helt galet.
I slutändan blir det fel och varför har vi det samhälle vi har idag? Jag är säker på att jag har rätt när det gäller kontanter och brott, det kommer inte att minska genom att vi tvingar ut alla till bankomater och sköta affärerna via nätet. Idag har vi valfriheten att ha små summor på oss. Snart måste vi ha alla våra pengar på oss (för de som har några) och för att få tag i koden till våra kort kommer brotten att bli betydligt grövre.
Det här med service (avsaknaden av den) skulle jag kunna skriva många romaner om, men nöjer mig med det här, för tillfället, och nu har lite av den ilska som finns inom mig fått komma ut här genom teknikens fantastiska under.
Själv skulle jag inte klara mig utan varken kort eller dosa, tycker att det är så bekvämt och bra men … det finns ett stort men. Sådana som jag borde inte vara normgivande i samhället utan vi borde fortfarande ha valfriheten, åtminstone så länge det finns sådana som trycker sedlar och präglar mynt.