vi som bloggar?
Tänk efter och fundera, för inte har du mindre tid till annat. Du jobbar på som vanligt, du umgås med familjen i samma utsträckning, du aktiverar dig genom intressen lika mycket som du gjort tidigare.
Inte mycket är annorlunda, jag satt mycket vid datorn på min lediga tid men TV tog mer koncentrerad tid av mig. Jag har alltid gillat att skriva, hellre än bra. När jag skriver på bloggen är inte alltid svenskan den bästa samtidigt som det smyger in felstavningar och andra felskrivningar. Ibland går jag in och rättar men oftast låter jag det vara. Varför, jag som kan reta mig på fel i annonser och annat som jag läser med direkta felskrivningar och ordval? Det har nog blivit en lathet, tyvärr, jag sitter vid den bärbara när jag skriver och har inte alltid den skönaste ställning. Jag ser inte helheten medan jag tänker, utan orden bara rinner av mig, riktig ”tänksvenska” utformar sig vid tangentbordet.
I mitt tidigare inlägg skrev jag om programmet Insider och i samma program tog de även upp det här med att blogga och att få avsked för att du bloggar. Nu var det säkert inte grundanledningen i det här fallet men det var enklaste och snabbaste sättet. Det finns inskränkta människor även här eller kanske framförallt här. Bloggandet ses inte som rumsrent i finrummen och det ger eko i bloggvärlden, trots att den blåaste av de blå bloggar och han bloggar mycket, Carl Bildt. Till och med på facebook är den man minst anar med. Jag har aldrig varit in där, men blev påhejad av en arbetskollega att gå in och kolla, jag ska göra det vid tillfälle.
Jag förstår egentligen inte problemet – någon författare har jag inte utgivit mig för att vara och de har nog inte de flesta bloggare gjort, trots att de tycker om att skriva. Vad är en författare? Är det någon som går enligt vissa normer, skriver på ett visst sätt, har en utbildning? Är inte alla en författare oavsett vad som skrivs eller är det bara ett viss klientel som får kalla sig så?
För att återgå till mitt intresse och mitt förhållande till min blogg. Jag är ingen bloggare som skriver massor av inlägg flera gånger om dagen, ibland går det dagar mellan. Det beror på ett flertal komponenter men den absolut viktigaste, om sanningen ska fram, jag är alldeles för omständlig och intensiv med det jag är sysselsatt med för tillfället. När jag arbetar på min anställning så arbetar jag, när jag gör sköter bokföringen så gör jag det, när jag … osv. Jag har även en benägenhet att detaljplanera hur allt ska vara och se ut, när det inte gör det som på bloggen, det går inte att göra sin egen design, ger jag inte upp men viker mig för de högre makterna.
Nu är bloggen och allt annat som härrör till skrivandet lite ”nedåtpekat” men inom alla gener finns det sämre sedda ”grenar”. Inom idrotten exempelvis ses innebandy som något sämre. Jag hörde t.ex. Patrik Ekwall i en krönika där han indirekt nervärderade innebandyn. Golfen som länge setts som en ”fin” sport, där kan jag göra er uppmärksam om att yngsta sonen hade ett mycket lågt handikapp trots att han inte spelade på någon elitnivå utan bara på hobbybasis, han hade kanske kunnat göra en snabb karriär. Var ligger skillnaden? Är det kostnaderna i utrustningen och årsavgiften?
Visst kan allt bli fel och sjukt, när intresset tar överhand. Det gör det med allt oavsett om du bloggar, spelar golf, spelar poker, går på teater eller motionerar. Kan du klara allt det tror inte jag att du har några problem. Varför ska vi alltid ska lägga in allt i bra eller dåligt utan att fundera på syftet, intresset och tiden vi faktiskt lägger ner på våra olika intressen.
Margareta G som forsätter att blogga, men kanske med färre inlägg – eller fler.
