Gammal kärlek rostar …

aldrig? Det gör den visst och gammal rost kan vara hur vacker som helst. I veckans fototriss är det rostigt  och jag har ju lik många andra mycket gammal rost i arkiven.  

 Gammal kärlek rostar aldrig men däremot annat ...

Kategori|Fototriss –Rost| Mina tidigare fototrissar

Jag har som du märker flyttat min blogg och nu är det för absolut sista gången men nu finns jag på min egen domän och förhoppningsvis kan jag utvecklas lite mer här.  Lite stökigt är det men du behöver inte städa, jag ska försöka hinna lite senare under veckan. Mitt namn är detsamma så Scarlett är bara något som jag inte plockat bort från mallen ännu.

Att återspegla …

på ett enkelt sätt kan vara svårt med en bild men jag ska i alla fall göra ett försök. I veckans torsdagsfoto är det en återspegling som vi ska illustrera på något sätt.

Återspegling

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Återspegling

En kort återspegling av sommaren som varit, för nu känns det som att den är över på riktigt och det enda jag kan göra är att reflektera lite över vad som har hänt och det som varit viktigt i sommar. Inramningen av sommaren och mycket blått, en fin sommar med många dagar av blå himmel och strålande sol, färgen på blommorna. Närheten till vatten, längs älven vid stugan i Forsnäs som jag vistats i större delen av sommaren, men även det blå havet vid stugan i Santasaari, besöken på Seskarö, den mäktiga Storforsen och Torneälvens härliga brus samt slussarna i Berg. Minneskorten i kameran har även fyllts av blommor och andra ljuvliga växter. Besök på arboretum, ute i naturen, bland planteringar och andra små odlingar, på alla möjliga och omöjliga ställen har jag plockat fram kameran.

Jag har lekt en del med kameran i vattnet, med flaskor av skilda slag från den ”fulaste” petflaskan till de vackra flaskorna  i olika färger, många har objekten varit som fått prova på min vattenlek. I vattnet har jag (sambon i första hand) också fiskat och några har dragits upp och blivit ordenligt grillade medan andra har blivit fågelmat eller med glädje fått återvända till vattnet.  På stenar, grus och mossa har jag vandrat i skogarna på jakt efter foton. Nya vinklar och vrår har jag testat, ibland ganska bra men lika ofta med mindre bra resultat.

Efter den här återspeglingen ser jag nu fram mot vintern och en helt annan typ av vatten. Andra underlag att fortsätta min vandring efter nya bilder, nya utmaningar och framförallt att fortsätta utvecklas, både i mitt fotograferande och min bildkonst.

Det här fotot är en del av en serie som jag fotade för att utveckla vidare i datorn med penna och pensel. Jag har börjat men det är inte klart, blir det någonsin klart? Det hoppas jag verkligen inte för vad har jag då att se fram mot.

Återspeglingen under bearbetning

Avsändare Margareta som har den här återspeglingen under bearbetning och hoppas att jag kommer till ett resultat som jag kan känna mig riktig nöjd över och kanske hänga på någon vägg i stugan eller på mitt kontor.

Veckans torsdagsfoto är också en tävling bland deltagarna med ett skylight filter från tvspelsweb.se i första pris. Personligen tycker jag att det är jättesvårt att bedöma foton eftersom tio foton kan vara lika vackra, i mina ögon, men med helt olika motiv.

Jag kommer inte att hinna titta på några andra inlägg förrän i morgon kväll eller tidigt på lördag morgon. Mina dagar är just nu fyllda av arbete och i morgon kanske det blir annat efter jobbet. Jag längtar i alla fall att se hur alla tolkat ordet – ÅTERSPEGLING.

PS Fotot är taget på en av de platser jag vistats mest på i sommar, i Laxede och inte långt från stugan i Forsnäs. Du har väl aldrig sett någon bild därifrån om du besökt min blogg tidigare?

Jag ska inte gå över …

banken innan jag hunnit fota bron över engelska kanalen till 365 foton 2009 och temanummer 35 -bro eller bank. Nu kanske jag har fel om engelska kanalen och bron ”bara” är över Luleälv och engelska kanalen är den mindre kanalen, till höger och syns inte i bild, som inte är färdigbyggd misstänker jag när jag läser informationen.

Bron över engelska kanalen

Kategori |Bro eller tunnel– 35|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

Jag är inte riktigt säker på vad som är engelska kanalen, men den finns där och förklaringen till namnet hittade jag på Edefors hembygdsförenings hemsida där det står följande, direkt avskrivet:

Gällivarebolaget, hade av Oscar I, köpt Gällivareverket, som 1861ombildats till Gällivarebolaget och senare Gällivareaktiebolag. Planer fanns på att anlägga järnväg från Malmfälten till kusten. Man misslyckades med att anskaffa kapital, järnvägsplanerna knöts till kanalplanerna, gällivaremalmen skulle fraktas med tåg till Norrvik vid Lule älv, därefter på pråmar via kanalväg ner till kusten. Detta skulle bli en billigare lösning än järnväg hela vägen. Gällivareaktiebolaget sökte riskvilligt kapital i England och The Gellivare Company Limited, med säte i London, registrerades 25 febr.1864 och introducerades på börsmarknaden av väl ansedd engelsk bankirfirma.

Planeringsarbetet för forsarna Heden och Edefors påbörjades 1864. Projektet, i folkmun benämnt ”engelska kanalen” var stort. Löjtnanten Robert Schoug, vid väg- och vattenbyggnadskåren, hade projekterat och fungerade som byggnadsansvarig. Arbetskraft hade anskaffats från hela Sverige, där man lockade med bra arbete och tillgång på mark att bruka. Som mest uppgick arbetsstyrkan till 1486 män, därav i Edefors ett par hundra personer, men lönerna utbetalades oregelbundet.

Ekonomin för bolaget var ansträngd, hösten 1865 permitterades flera anställda, och 16 dec. meddelades från London att all utbetalning upphörde. Arbetet hade framskridit ganska långt och var till 2/3 klart. Schoug föreslog att arbetet skulle fortgå i mindre skala tills bolagets ekonomiska situation ordnats upp. Under 1866 fortsatte så arbetet, men vid nyårsskiftet var bolaget i skuld till samtliga som hade del i projektet.

Bolaget avvecklades 1867, Luleå rådhusrätt förklarade bolaget i konkurs, år 1871, var bolaget upplöst. Kvar i Edefors och Hedens trakter lämnade projektet kvar fattigdom och bitterhet. Efter älven finns ruinerna av det så storslagna arbetet, som aldrig kom till användning. I Edefors finns stenpiren och rester av den utgrävda kanalen.

Avsändare Margareta som kände ett stort behov av att komma mellan med ett betydligt mer seriöst inlägg och intressant historia samtidigt som jag fick ett till tema avklarat i 365 foton 2009. Nu är jag uppe i 53 avklarade teman, drygt en per vecka för ett år, men det var visst i slutändan en per dag jag skulle klara av. Om någon tror att jag ska klara av det så skriver jag bara, tro ska man göra på en annan plats.

Här gäller det …

att vara bevakande hela tiden. Trots frosten och ganska blött i naturen är elden inte att leka med. När jag i eftermiddags började att bevaka röken från andra sidan älven en bit bort tyckte jag att det var en stuga som brann, men när jag kom närmare förstod jag att det var dags för skräpet på tomten att gå upp i rök.  Jag hoppas och tror att det hölls ett bevakande öga, helst flera, på den här höststädningen. Lördagsfoto vill att jag ska vara bevakande idag och det har jag verkligen varit när jag började leta efter något bevakande. Jag fotade en hund som var riktigt bevakande idag, kom jag ihåg när tänkte till lite. Helt plötsligt såg jag också den här bevakningen som jag fotat för ”några” timmar sedan, allt är relativt. Snacka om en som behöver minnesträning av högsta grad.

Här hoppas jag att det finns ett bevakande öga

Kategori|Helgen i focus-lördagsfoto |Bevakande- mina tidigare inlägg

Avsändare Margareta som har erfarenheter av bränder och vet hur viktigt det är att vara bevakande.

Snart är jag tillbaka …

på hemmaplan.

Långt i norr med skogen i sol

 Långt upp i norr med de stora skogarna och solen som lär ska finnas på plats i helgen om jag ska tro på väderprognoserna.

/Avsändare Margareta som ska lämna Östergötland och Linköping för den här gången och i morgon vid den här tiden sitter jag hemma eller i stugan i Forsnäs.

Lite guld i tillvaron …

ger jag i veckans torsdagsfoto. De där ”riktiga” höstfärgerna har jag bara hittat i små doser, jag längtar efter det riktigt mäktiga färgsprakande stora skogarna. Därför blir mitt val lite mitt mellan den gröna sommaren och höstens färgsymfonier. Guldbruna barr som jag fotade i slutet av september hemma i norr. Här i Linköping är det inte speciellt mycket höstfärger som syns däremot är det en del blommor som fortfarande står i blom och har kvar sommarens färger.

En del av höstfärgerna

Hos Bildgatan Kategori | Torsdagsfoto| Höstfärger

Avsändare Margareta som garanterat lär återkomma med betydligt starkare höstfärger. Vi har inte haft den där kylan som krävs för att det ska blir de starka färgkontrasterna. Åker vi till stugan i helgen får vi se om det hänt något nytt i naturen i Forsnäs med omnejd. Nu tror jag att det varit nattfrost hemma i veckan, inte bara här i Östergötland.

Ps Fotot har jag inte tagit här i Linköping och inte i stugan i Forsnäs utan på Seskarö.

Vitt, lurvigt och ludet …

och riktigt utblommat precis som temat i veckans fototriss. Jag hade absolut inte några problem med att hitta nytagna foton i det temat, däremot var det problem med att välja. Alla foton är valda från samma plats en bit ifrån varandra, Laxede i Norrbotten där hösten säkert kommit betydligt längre än den gjort på många andra platser i Sverige. Visst känns det nu i luften och syns i naturen att sommaren är slut och vi går mot kallare tider. Det har stormat ordentligt hela dagen både i stugan i Forsnäs och här hemma i Luleå. Björkens löv får agera riktig nederbörd mellan regnen som också kommit och gått under dagen. I morgon reser jag ner till Linköping för att jobba och då får jag se hur långt hösten har kommit ungefär 120 mil härifrån.

Helt utblommat

Kategori|Fototriss –Utblommat| Mina tidigare fototrissar

Avsändare Margareta som har dubbelkollat temat idag, men kan se att även om jag missat de två första bokstäverna i utblommat så hade det blivit likadant, utblommat och någonting som har blommat är ju utblommat.

Lönedags och fredag …

då rekommenderar jag inte att ta bilen in till stan. Lat som jag var och eftersom jag snabbt skulle uträtta några små ärenden och ett av dem var utanför stan så valde jag bilen, det brukar jag inte göra. Jag har nog inte varit på stan samma dag som det är lön och fredag samtidigt, inte på mycket länge i alla fall. Inte trodde jag att det fanns så mycket människor i Luleå som var lediga samtidigt som jag. Nu vet jag, och det här kommer inte att upprepas på en lång period. Innan jag hittade en parkering hade jag snurrat runt i hela Luleå  och då är det verkligen inga trafikregler som gäller. Det gäller att vara fräck, fräckast vinner -en parkeringsplats. Jag som inte ens skulle shoppa, i alla fall inte någon speciellt roligt shopping.

Jag började med att hämta ut mina hjärtmediciner, där jag förväntade mig att de skulle kosta en smärre förmögenhet eftersom jag precis påbörjat en ny period, men nej det var billigt, så billigt att jag till och med frågade apoteksbiträdet om det stämde, det gjorde det tydligen och ingen blev gladare än jag. Däremot när jag kom till optikern och skulle hämta ut nya linser så var det dags för synundersökning igen innan jag skulle få köpa nya. Nu var han så vänlig att jag i alla fall fick köpa ut =) två paket innan jag fick undersökningstid. Det skulle blivit svårt att åka ner till Linköping och inte se någonting, med tanke på mitt lokalsinne och den hjälp jag behöver av all skyltning. Sedan var det tågstation för att hämta biljetterna innan avresa. Det går lika bra att ta ut dem på Arlanda, men jag vill gärna ha allt sådant klart innan jag reser iväg och nu när det är så enkelt och smidigt att bara knappa in kod och sedan har du biljetterna i din hand. Några små ärenden till för att vara klar för avresa nästa vecka. Det tog längre tid med parkeringssökandet än de här ärendena gjorde för mig, nej tacka vet jag cykel och att använda fötterna mer motionsriktigt.

Snart flyger jag ovan molnen som korpen

Då var jag färdig för avresa till Linköping bara lite packande på söndagkväll. Nu ska jag bara packa ner för en annan avresa, till stugan i Forsnäs. Sambon är nog snart på ingående, då drar vi iväg mot mer folktomma trakter och ikväll blir det till att elda bastu och njuta. När jag vant mig med att basta så pass ofta som jag gör, ofta för mig, känner jag mig aldrig riktigt ren när jag är hemma det spelar ingen roll hur mycket jag duschar och badar. När jag badar bastu blir jag ren även i själen och sedan sover jag som en riktig prinsessa, i alla fall som de i sagorna.

Avsändare Margareta som återkommer från en annan plats senare och i nästa vecka ännu en ny plats.

Kan inte bli mer hängigt …

eller kanske kan det bli det? I alla fall så hittade jag mitt riktigt hängiga fönster på La Gomera i fjol. Dörren kanske är mer hängig för den finns inte ens kvar. Nästa gång, för jag hoppas att det blir en nästa gång, jag kommer till ön så har den säkert hängt klart. Kanske att hela huset har det.  Veckans fönster  ska vara hängiga och jag tycker nog att mitt lilla fönster är det. Här går vi snabbt från största lyx till riktigt hängigt.

Kan det bli mer hängigt?

Kategori | Veckans fönster | Hängigt|

Mina inlägg i veckans fönster hittar du här >>>

Avsändare Margareta som nu sitter i stugan och myser av brasvärmen, ute är det beckmörkt riktigt kolsvart. Det har regnat under kvällen och nu är det bara vinden som hörs när jag står ute på trappan och tittar, nej lyssnar för jag ser ingenting inte en älven ser jag trots att den flyter så nära. Nu ska jag lägga mig och läsa Arto Paasilinnas bok ”Tio rivjärn”, kanske jag och nio till. I morgon tar vi med oss smörgåsar, vatten och kaffe samt lite ved för en god fika ute i naturen. Finns det något som lockar till att äta lika mycket som när jag får göra det ute över öppen eld? Nej.

Ps Som jag skrivit tidigare så är inte helgerna just nu de bästa för mina fototeman, så länge vi är ute på vischan helgerna, eftersom jag har lite saktelig uppkoppling, jag hinner inte att titta så mycket på alla inlägg förrän jag kommer hem, har nog med att klara av att skriva. Ibland går det hur bra som helst så jag får se hur det ser ut imorgon kväll.

Ett ledset öga …

eller bara ett dött stirrande öga. Jag har hållit dig varm med några fiskar här på bloggen under sommaren och det kan jag tacka sambon för, som ihärdigt står och drar upp fisk efter fisk. Nu har det mest blivit gäddor och det är inget som vi äter men det finns några i min närhet som gladeligen tagit mot någon enstaka. Resten har fått leva vidare och simmar kanske fortfarande i älven, förutom vid de tillfällen då den glupska gäddan svalt hela kroken och inget annat har återstått än att lämna den måsarna och deras näringsintag. Lite glad över deras glupskhet har jag varit, för då har jag kunnat ta fram kameran och fota. Sambon vill inte kasta bort sina dyra drag om det inte behövs, några har hamnat i älven i alla fall av andra anledningar. Det är känslan av att få napp som är kul och visst är det trevligare med de där mer delikata fiskarna, öringar, abborre och en harr har också hamnat på kroken i sommar. För många år sedan fick han en riktig näbbgädda på kroken, den största fisk han någonsin fått, och den har han kvar och det kommer nog att så förbli, för den fisken trivs hos fiskaren. 

Själv är jag nog den bästa trädfiskaren som finns. För många många år sedan var jag med ett gäng vänner och våra barn och fiskade i Kronogård, en fiskecamp inte så långt från vår stuga. Fiskade försökte jag i alla fall och summeringen av de två dagarna är att jag fick upp den klart största fisken, ingen gädda men kommer inte ihåg vad det var -ätbar var den i alla fall och en utsökt sådan. Sedan planterade jag ett antal drag i träden runt den lilla tjärn, så många att, om jag kommer ihåg rätt, våra drag tog slut och vi fick låna eller om det gick att köpa på campen. Det lustiga att jag gjort sådana avtryck att fortfarande efter så många år kommer mina pojkar ihåg detta, trots att de var små och inte borde ha lagt det på minnet som viktiga händelser under den helgen. Kanske något trauma de fått och som borde behandlas genom någon slags terapi.

Det här ögat är inlägg 51 och temanummer 88 – öga i 365 foton 2009.

Ett ledsamt öga eller bara dött stirrande

Kategori |Öga – 88|365 foton 2009

Mina tidigare bidrag i 365 foton 2009

/Avsändare Margareta   som nu har gått över gränsen och klarat av fler inlägg i 365 foton 2009 än min egen ålder.