Tag Archives: Haparanda med omnejd

Mycket djur finns det …

Posted on by
11

i våra små vardagsuttryck, s.k. idiom som vill sätta lite extra färg och stuns i vårt språk. De är så vedertagna och känns så rätt. Hur låter det om jag säger att han ligger flera älglängder före? Älgen är väl större och längre än en häst men visst låter det konstigt på något sätt i våra svenska öron. 

Att ligga hästlängder före någon kan betyda flera olika saker, att vara överlägsen någon eller att vara långt före på de flesta olika plan både teoretiskt och praktiskt, lite före sin tid kanske. Det handlar även om idrottsliga resultat inom löpning, travsport osv. Inom travsporten är det ganska självklart eftersom det faktiskt är hästar som travar.

Något i hästväg är ett annat uttryck som används. Det är synonymt med något enormt stort eller fantastiskt bra, något imponerade helt enkelt.

Arbetar du som en häst, då sliter och arbetar du hårt, hästen har vi haft som ett arbetsredskap tidigare och den börjar komma tillbaka lite mer i olika sammanhang. Fast det är vi människor som styr och är med hästen hela tiden för att den ska utföra sina sysslor. 

Att satsa på rätt häst är viktigt i näringslivet, att satsa på en vinnare. När vi anställer gäller det också att satsa på rätt häst, då symboliserar hästen människan, det vill säga oss själva. Sedan innebär det också att satsa på rätt häst om du spelar på hästar. Samtidigt så är det inte stor procent av alla travhästar som någonsin blir en vinnare eller överhuvudtaget går med plus för ägaren. Är det lika med oss människor, vi är inte så många som egentligen är rätt häst?

Att sätta sig på sina höga hästar är inte populärt. Vem gillar människor som uppträder nonchalant och överlägset. Jag kan förstå uttrycket eftersom hästar kan ha ett lätt nonchalant ansiktsuttryck många gånger, lite hånfullt.

Att ljuga som en häst innebär att personen ljuger väldig mycket, är en lögnaktig person och ingen tror på det som berättas.

Att äta som en häst borde vara att hålla sig till vegetariskt men i vårt dagliga tal innebär det en person som formligen vräker i sig, äter väldigt mycket och mest troligt är helt uthungrad.

Kan kollaget nedan ge några associationer till ovanstående vardagsuttryck eller visar det på att vi har fel?

Hästlängder före?

Hur har det blivit så med alla våra vardagliga uttryck och hur har det formats till att handla och associera till djuren runt oss.

Har hästen alla de där utmärkande beteendena och hur ha de uppkommit i folkmun? Det finns säkert fler vardagsuttryck där hästen finns med, men det var de jag kom på när jag låg och funderade över de riktigt viktiga och världsliga frågor som finns.  Har du fler hästuttryck får du gärna komma med kommentarer och gärna förklaringar hur de har uppkommit.

Margareta G som hade hästen i centrum på nattimmarna, innan jag försökte sova genom att räkna alla får.

Mina drömhus …

Posted on by
8

brukar inte vara i stil med de drömhus som visas upp överallt. Mina drömhus brukar vara riktiga kråkslott, som jag ser så mycket vackert i. När det ändå var dagsaktuellt genom Trivagos sevärda platser med slott och herresäten tänkte jag skriva om min egna slott, kråkslotten. Tur att jag blivit så gammal och förståndig och framför allt erfaren att jag inser att de inte ska bli mer än ett drömhus.  Det här gamla kråkslottet i Karungi – ”Skogmans” – har varit ett av mina drömhus sedan jag såg det första gången. Jag var in i huset och tittade 2003 och där var det inte mycket kvar, du gick där på egen risk med tanke på det skick som tak, golv och trappor var i. Trots det såg jag hur mycket potential som helst och läget i byn gör det inte sämre med vattnet inpå knuten.

skogmans_karungi_2003

En kreativ och duktig hantverkare kan förvandla det där till något riktigt vackert, oavsett om det är för privatbruk eller till någonting kommersiellt. Det har börjat rustas och jag har fått höra att det ska användas i något entreprenörskap. Hoppas att det blir bra och ett genomtänkt koncept rakt igenom, jag ska då komma på besök när det är klart. Har jag fel och det blir något privatboende så får de ett drömläge och garanterat ett underbart hus. Min svåger Rolf kan nog berätta hur det ligger till så vi får se om det kommer något svar.

Lite kuriosa: - Jag kan läsa att ”Skogmans” varit Karungis ”Grand hotell” under en mycket kort period. Gården blev gästgiveri och en del av Karungis ”gulaschmiljö” under den korta hektiska perioden 1914-1915, då stambanan slutade i Karungi och all frakt, post och resande mellan Ryssland och dess allierade måste byta färdmedel i Karungi.

Det egentliga kråkslottet just nu är i alla fall jag och min familj. Kommer någon in här skulle de tro att de kommit till ett gammalt sanatorium, sjukdoften måste vara äcklig här hemma. 

Vi hostar, kraxar, har ont i huvud, rygg, leder, ögon och öron. Febern verkar hoppa mellan oss, alla har spytt men vid olika tidpunkter utan att egentligen må illa, magsjukeilla. Vi tar alla möjliga medicinska supar från Paracemotal och Mollipect till Bisolvon. Vi stoppar i oss tabletter och vi dricker och dricker men ingenting biter på oss. C-vitamin, te, kaffe, vet att kaffe inte kanske är det bästa men det är då varmt i alla fall. Jag pumpar och pumpar för att få mitt kolsyrade vatten. Vi har ätit för att hålla oss ”uppe” men nu kommer det ut lika snabbt trots att ingen av oss mår riktigt illa, enda symtomen vi inte har just nu. Det enda som är stadigt är Lillemans feber som nu är inne på femte dagen, tycker jag är länge men det tyckte de inte på jourcentralen. Vi var där igår för att hämta min medicin och kolla Lilleman som har lätt för att få halsfluss och lunginflammation och en astma i bakgrunden. Han blev tydligen avsnäst av receptionssköterskan, min gamla skolsköterska såg jag att det var, med att inte springa så snabbt till läkaren. I alla fall fick han ta sina prover och som tur var visade det ingenting annat än att de konstaterade att han hade virus.

Jag kan förstå att vi blir behandlade olika på sjukhusen beroende på vem vi är, när jag läser i en av söndagsbilagorna om när två av våra största stjärnor var tvungna att lägga in sitt barn på sjukhus.  Tolv miljoner skänkte de till sjukhuset som tack för den lyckade vården samt att hela personalen på sjukhuset fick en biobiljett till premiären av hans film. Det är klart att de vill välja sina patienter. Jag kan tycka att gåvan är fin och till ett bra ändamål, däremot skulle jag nog valt att skänka pengarna till ett sjukhus med betydligt mindre resurser.    

I alla fall så fortsätter vi och några mutor ska vi inte försöka oss på för att bli väl mottagna, det beror oftast helt på personen och inte alltid på kompetensen.  Jag kan konstatera att något arbete blir det inte för mig imorgon. Får jobba lite hemifrån så mycket jag orkar.

Margareta G som nu behöver gå och vila framför TV:n. Så mycket tittande på burken och så mycket läsning av alla bilagor som sker här och nu är det länge sedan. Trots att jag har en nästan oläst Filter liggande och väntar, men jag tar inte in något intressant just nu och då duger bilagorna absolut lika bra. Filter är en tidning som jag verkligen kan rekommendera men vid sjukdom rekommenderar jag lättlästa bilagor där du inte behöver fundera eller tänka.

Vi sover till och med i olika rum för att få någon stunds vila, det har hostats från tre olika rum på olika tider och ibland i kör hela nätterna. Att få läsa på nätterna med lampan tänd, hela natten, jag kanske börjar sova här inne på kontoret i framtiden också. =)

De extra kroppsdelarna …

Posted on by
22

som inte är mänskliga men oerhört fascinerande och vackra. När katten är borta dansar jag på bordet och väljer en en riktig fototriss i  temat, triss i triss blev det. Helena på bildbloggerian ligger på Kanarieholmarna och har det bra i solen och värmen, förhoppningsvis. Då passar jag på att inte riktigt förstå temat utan gör min fototriss med egen tolkning.

Vi fick i förra veckan välja på genom – trekantigt – kroppsdelar och nu har jag strax fullföljt hela ordserien och kroppsdelarna har jag varit med på tidigare. Den gången valde jag en blandning av det mänskliga, som de flesta människor har, och en lite mer absurd och inte fullt så vacker syn av kroppsdelar, ett riktigt skelett som jag plockade fram ur garderoben.

Nu gottgör jag i alla fall renen och visar den manliga kroppsdelen som som gör den lilla renen mer ståtlig – hornen. Hästens vackra svans blir den andra kroppsdelen, ett av de vackraste hos hästen tillsammans med manen. Den tredje kroppsdelen blir mer exotisk, trots att jag fotat dem i Luleå, kamelens pucklar.

kroppsdelarna

Nu har jag mer än fullföljt temat i förra veckans och denna veckas tema. Här hittar du mina övriga bidrag i genom – trekanter och så slutligen här kroppsdelar, för andra gången.

Margareta G som inte riktigt har lytt Helenas uppmning, men ibland är jag inte riktigt läskunnig och hade lite för mycket tid tillgodo framför datorn. I morgon väntar kanske Trivagos sevärda platser- ska bli spännande att se vad hon hittar på.

En tanke till …

Posted on by

klivian

någon som jag beundrade och tyckte om. Idag skulle hon fyllt 89 år, Elli. En underbar människa som kunde berätta och ge sin historia och även andras till oss. Hon hade ett minne och en livsfilosofi som jag beundrade. Hon sade aldrig ett ont ord om någon, hon hittade alltid det positiva i allt.  Allt hon gjorde och allt hon fick vördade hon med öm hand. Alltid tid och ork för en omtanke om alla oavsett om det var människan, djuren eller växterna.

Klivian på fotot finns hemma hos oss och dess moder har några fler år i sitt rotsystem än vad Elli skulle haft, från början av 1900-talet. Sambon har en gång fått dem från henne, vi har idag fem stycken ståtliga exemplar som blommar lika praktfullt varje år. Ursprunget kommer från fru Andersson som en gång i tiden hade ett café vid gamla järnvägsstationen i Karungi. Sambon, som är en man med gröna fingrar, har fått dem att frodas och växa under alla år han har haft dem i sin ägo, och det är många. Han har delat ut flera exemplar till vänner som jag inte har någon aning om hur de klarat sig, förutom det exemplaret jag fick för många år sedan …

Jag vet att Elli tyckte om klivian och hon skötte om sina blommor med lika mjuk hand som hon gjorde med allt annat. In i det sista såg man i hennes blick hur hon tänkte på oss och hur hon försökte ge oss något med sina tankar.  Jag saknar henne och när jag tittar på foton, blir hon så levande att jag ser och hör hennes ord, hennes röst. Trots att hon tappade en del av det svenska språket de sista åren försökte hon alltid minnas dem för min skull och självklart alla andra som inte kunde det finska språket. Jag är idag tacksam att jag fotade henne en del.

Margareta G som skänker en tanke till henne idag och tror att hon har det bra. Skulle fler människor vara som Elli utan tanke på egen vinning hela tiden, vore världen en annan och våra drömmar och förhoppningar skulle se annorlunda ut, hon har i alla fall lyckats att fostra sina barn till en del av henne.

Apropå finans …

Posted on by
4

var rubriken på e-posten jag fick från Happis och svågern idag.  Sedan fortsatte funderingarna kring dagens finanskris och de som planerat och investerat på rätt sätt, eller?

Köpte du Ericsson aktier för 100 000 kronor för cirka 3 år sedan så är de värda kring 4 600 kronor idag.

Köpte du istället Telecom, Song Networks, för 100 000 kronor så har du idag kvar 791 kronor.

Var du klok och för 3 år sedan och gick på systembolaget och köpte starköl för 100 000 kronor, drack ur dem, hade trevligt och idag går och pantar tomflaskorna så får du 6 741 Kronor.

 Det är därför grabbarna på torget i centrum kallas för A-laget …

Margareta G som grämer sig över de miljoner jag inte tagit rätt på när jag snubblat över dem i naturen utan bara svurit över människorna.

Betraktelsen från Haparanda och nedskräpningen från ”min” skog i Laxede utanför Harads. Tydligen är inget heligt.

En ny fotoutmaning…

Posted on by
Reply

hittade jag när jag var på Google och letade efter nya fotoutmaningar. Lite sen är jag till TisdagsTema, idag är det fredag men jag får bättra mig till nästa gång. När jag såg ordet för veckan – vild – så bestämde jag mig för att ”fuska” lite och plocka fram ett tidigare inlägg från den 30e juli. Ett vilt slagsmål med vassa vapen. det kan inte bli bättre, trots de fruktansvärt urusla fotona. Se de vilda fotona på länken ovan.

Trots att det gått en tid är jag fortfarande lite chockad av upplevelsen med de gulliga små igelkottarna, jag försöker att värja och månar om dem när de sakteligt korsar våra vägar. Numera vet jag att de är riktiga rovdjur och det vilda slagsmålet och lätena …

I alla fall blir det mitt bidrag till tisdagstemat och ordet vild.

Avsändare Margareta sänder en varning för de små, bakom den ljuvaste uppsyn kan det finnas … Jag har verkligen blivit grundlurad.

Bilkörning och shopping …

Posted on by
2

har dagen idag bestått av.  Nu har jag ont i ryggen, fötterna värker och ögonen är trötta, det tär på kroppen att shoppa loss bland kläd- och skobutiker samt på IKEA i Haparanda. Jag är nog ganska välbehållen efter dagen när jag jämför med min mor som var helt slut när hon satte sig i bilen för att starta hemfärden. Hon orkade inte fortsätta i fler butiker för att leta efter en jacka till henne utan vi får ta en sväng citykärnan i Luleå nästa vecka för att fortsätta letandet.

Det var inte lätt att handla idag, två tunga paket innehållande två byråer som vägde … tungt vägde de i alla fall. Jag trodde inte att IKEA:s byråer kunde väga så mycket. Det var förvaringsshopping jag var på idag, två byråer samt två sänglådor blev de större inköpen sedan slank det även ner några sådana där små prylar som bara alltid hamnar i varukorgen. Några tidskriftssamlare till sambon, en liten present till en vän som snart fyller år, jag berättar efter födelsedagen, en stor röd bricka, inte vacker men jag var bara ute efter en riktigt stor bricka att lägga under datorn när jag sitter på något konstigt ställer och skriver, som nu.  För andra gången i mitt bloggliv berättas i denna blogg att jag köpt en diskborste på IKEA, den där prylen som alltid slinker med. I skoaffären ”hittade” jag två par stövlar som jag behövde akut, morgnarna och eftermiddagarna börjar bli kyliga och då behövs det lite andra skor.

Jag har upptäckt det här med min laptop, att det är perfekt att sitta och skriva i vardagsrummet, i soffan med benen i kors och en bricka med datorn ovanpå. Helt perfekt för då kan jag samtidigt sitta och lyssna när det är något intressant på TV. Problemet med min ”gamla” bricka var att den var lite för kort för att täcka mina behov. Jag har ju det mobila bredbandet kopplat till den bärbara och jag använder oftast ”vanlig” mus, vilket gör att längden var viktig, på brickan. Snygg är den inte, en röd plastbricka. En liten detalj, det finns två runda avsatser för en kaffekopp till exempel mycket praktiskt och bra.  Nu vet jag att många skriker ut att det är absolut förbjudet att sitta och dricka något vid datorn, men det bryr inte jag mig i. Nog om min röda plastbricka.

När jag skjutsat hem mamma åkte jag förbi Jula och köpte en brevlåda till sonen och var förbi honom med den samt två täcken, kuddar, ett syskrin och två burkar lingonsylt. Väl hemma slängde jag upp benen efter att sambon fått bära in de tunga inköpen. Precis när jag skulle ”smålägga” mig, ett nytt ord, ringde telefonen och sonen undrade om jag kunde skjutsa honom till Sjulsmark strax hitanför Piteå. På med kläderna igen, ut med bilen, hämta sonen och sedan i väg en tur till, åtta mil tur och retur.

Nu är jag less och trött, innan natti natti ska jag ta och dricka lite kolsyrat vatten från vår nya sodastream. Tack Birgitta för den, vi har fått hämta ut den på vårt utlämningsställe idag. Det blir perfekt för oss storhandlare av 1,5 liters petflaskor innehållande kolsyrat vatten. Jag vet att vi är stora miljöbovar i det fallet, men jag måste ha det varje dag.

Veckan mitt i prick på tomten i Santasaari

Posted on by
3

Ett litet bildkollage på vad jag hittade i stugan i Santasaari under veckan som gick, förutom det jag tidigare publicerat. Det finns mycket att se på egna tomten om man bara öppnar ögonen. Det mesta av växtligheten jag hittat kan jag tacka Rolf och Pirjo för, det övriga vet jag inte vem jag ska tacka. Som objekttalker behöver man inte alltid gå så långt det är bara att öppna ögonen litet grann.

BajaMajan som engångsprodukt är tillägnad en viss person och jag hoppas att hon kan ta den till sig och förstå värdet. Ingen har någonsin använt den, du slänger den när behovet är tillgodosett och du kan sitta vid din egen del av Torneälven och njuta samtidigt. Vad tror du om det, skulle det gå bättre då?

Margareta G som lär sig att se och ser skönheten i mycket

Vi är fler än en trädgårdsstalker …

Posted on by
4

I Norrbotten har jag funnit och sett. Det känns skönt att MajaPiraja skriver och berättar, då kan jag också använda ordet utan att skämmas och gömma mig när jag kryper omkring bland blommar och blad i trädgårdar, diken ja överallt där man kan hitta något som är intressant att fota. Fast jag är nog ganska mycket en objektstalker för det är inte bara växter jag söker ute i naturen. För att kunna fota dem måste man ibland ta sig friheter som verkar lite konstiga. Sambon brukar gå några steg framför mig när jag stannar och börjar krypa eller på något annat sätt beter mig konstigt med kameran i högsta hugg. Han säger att han inte skäms men ibland tror jag att han tycker att jag är ”lite” pinsam.

I veckan har vi varit på besök till Palovaara i Finland och hälsat på delar av sambons släkt samt sett till deras hus i Palovaara. Släkten har en egen liten ”stugby” i byn där de byggt upp fina sommarhus runt och kring varandra. Några är även åretruntboende och stugorna ligger placerade längs och runt dess marker.

De hade många fina blomstrande rabatter men jag kunde inte gärna springa omkring bland dessa och fota hela tiden. Trots att jag inte förstår språket kunde jag i alla fall sitta med och vara stumt social, hur nu det yttrar sig. Jag försöker i alla fall följa med i talet och genom kroppsspråket kan jag förstå en del. Några ord har jag också snappat upp genom åren eftersom min mor och hennes släkt pratar mäenkieli, tornedalsfinska.  

Jag hann i alla fall med en snabb liten rundtur i deras trädgårdar, bakom ladugårdar, i diken mellan gårdarna och kameran gick varm. Det fanns mycket intressant att fota och här kommer nu delar av vad jag hittade.  

Jordkällaren, bären, de färggranna blommorna allt är sådant som vi alla ser i vår natur. Numera hittar vi också de ”fyrkantiga” plåtlådorna ute i naturen. De växer inte och blir ståtliga och vackra däremot växer de igen och syns oftast bakom någon ladugårdsvägg, vid ett öde hus, lite i skymundan ingenting man skryter med att man har på tomten.

Jag har gått bet på en blomma, den som finns längst ner till höger. Den är vacker trots att den inte är speciellt färggrann. Det som växer, på sidorna är grått, en mycket vacker silvergrå färg. Det växer otroligt tätt och formen är jämn och fin. Jag har förstått att den inte är ihålig utan det finns ganska mycket inuti blomman, men vet inte riktigt vad. Jag kände på blomman och upptäckte att den var otroligt len och skön, på sidorna var det en aning stickigt på vissa ställen. Vet någon vad blomman kan tänkas heta eller till vilken växtfamilj den tillhör?

Margareta G som fick träffa en släkt med en gästfrihet och vänlighet utöver det vanliga, trots att jag inte förstod så kände jag värmen från människorna.

I går i en gammal film, tror jag det var, råkade jag slå över och hörde dessa ord, Den inre värmen, det är det som är rikedom, från en man.

Tredje blunda, peka, skriv …

Posted on by
5

på något konstigt sätt känner jag att mina tankar, när jag pekar och ser artikeln, ofta hamnar någonstans vid gränsen till Finland och det gjorde jag direkt genom artikeln om euron, utan att ha läst den. Artikeln som jag pekade på idag har rubriken ”Sex av tio företag accepterar euron” Det visste, trodde och anade jag inte, att procenten var så hög, det var verkligen en nyhet för mig. Sex av tio, det måste innebära att alla prislappar jag ser i affärerna där priser i olika valutor är uppräknade tar dessa valutor. Inte alltid så smart som man tror.

Efter vår resa till Teneriffa har jag kvar en del euro och tänkte först växla tillbaka till svenska kronor. Varje hundring i svenska kronor är värd sin vikt i guld när du vill ha kontanter i svenska affärer. I alla fall har de blivit liggande i plånboken och kostnaden för att växla tar ganska mycket av mina små kvarvarande sedlar. Visst vet jag också att kursen på euro i svenska affärer är en aning högre än i de länder som har euro som egen valuta. Jag tänkte också att jag kunde använda dem i det land jag besöker i september, men när hjärnan började tänka så insåg jag att de inte använder och har inte euro som valuta, utan en ny valuta för mig.

Jag har i alla fall nyttjat lite av mina egna euron när jag var till Haparanda, där har de två valutor i ”varje” affär och butik.  Däremot har jag aldrig använt mig av euro i affärer i Luleå, lite försiktighet och man vill ju inte verka ”eljest” i sin egen stad.

Idag när jag kom hem och varit och inhandlat några tidskriftssamlare på Tiimari såg jag att priset även stod i euro. Det borde jag tänkt på då och betalat för mina eurosedlar som ligger i plånboken och ”skräpar”.  Jag hade inte så mycket kontanter och jag handlar helst för dem än att använda kortet för mindre summor.

En liten parentes i sammanhanget är att Tiimaris ägare (även finskspråkiga) måste vara två av de trevligaste butiksägarna och expediterna, i ett och samma, i hela Sverige.

Undersökningen av att ta mot euro var gjord på de mer kontantintensiva branscherna, men jag är oftast och nästan alltid kontantbenägen. Jag springer hellre och tar ut lite för mycket pengar än använder mitt kort för att spendera pengar. Trots att jag är en ”datornörd” är jag mer sparsam när det gäller att betala med kort samt att jag bara använder telefonen för att ringa med och skicka några sms, men det är ett helt annat ämne.

I alla fall det här med finska gränsen, Norrbotten och Gotland (hur ser du på det MärtaGreta) är de två län som toppar listan med att godkänna euro som betalningsmedel. Det är ganska självklara län egentligen, förutom att jag funderar var Skåne och Stockholm kommer på listan. Norrbotten har Haparanda med sitt IKEA och den satsning de gör tillsammans med Torneå, Gotland är ett turistparadis under sommaren och det ena leder till det andra. Men Skåne som ligger där svenska kronan och euron nästan möts (Znogge kanske kan svara på det) samt Stockholm (Livsglimtar, en kommentar?) som Sveriges huvudstad var ligger de på listan? Det förtäljer inte historien.

Margareta G som var mot euron när det begick men nu är mer tveksam eftersom priserna i alla fall höjs om konjunkturen är uppåt och …

PS. Det är lite lurendrejeri det här med euro, för oss svenskar i alla fall, när något kostar 220 euro och borde kostat någon tusenlapp hur billigt känns inte det? Fast sedan när man kollar med kontot så var det trots allt inte så billigt. För mig skulle det ta lite tid att vänja sig och räkna om. Hur vore det för er?

Sari och Maja hur är det i Pajala?