och föddes i våras som ett däggdjur. Men du är mindre rolig och en aning irriterande. Sedan mina första stapplande hopp utanför hemmet har du ”sprungit” runt med den där svarta stora saken framför ansiktet och det har klickats hit och det har klickats dit. Om jag ställer upp för dig den här gången låter du mig njuta och äta i fred på er tomt i fortsättningen? Ni har ju så mycket godsaker och jag trivs här om det inte vore för dig och ditt eviga klickande.
Aha, du har alltså ett tema som jag är klippt och skuren för och ett annat som jag kan fixa genom att göra mig löjlig. Hm … okej, men jag går inte hur långt som helst.
Om jag räcker ut tungan åt dig och dina bloggisar, skrattar ni då? Ett litet ha ha ha får räcka. Jag är väl inte någon skrattretande homosapiens som gör vad som helst för att komma med på bild och bli till allmänt åtlöje. 
Kategori | Onsdagstema | ha ha ha | hos Bildgatan
Fler som vill få dig att le hittar du i länkarna hos Onsdagstema.
Sedan var det det där med hår och däggdjur. Det är jag ju redan utan att jag nu helt plötsligt ska börja posera också. Nåja, jag har lovat och du håller dig borta med den där svarta saken några dagar – ok. Då gör vi ett försök.
Blir det bra så här? Hoppas att ”handföringen” ser bra ut, jag vägrar att ta bort ”händerna” … Öronen är nylagda i den positionen så jag hoppas att de duger. Klicka då så jag får fortsätta med min njutning och du får … just det åka till stan igen. 
Kategori | Veckans fototema – hår och däggdjur | hos Bildgatan
Följer du länken hittar du fler kombinationer av hårigt och däggdjur, inte säkert i ett och samma objekt men dock i samma bild i – Veckans fotoutmaning. Ni som inte hittat dit ännu kan kanske göra ett besök så blir vi fler deltagare, du har ju hela veckan på dig.
Efter den här fotosessionen är numera haren en nöjd hare, ensam på tomten ute på ön och jag är tillbaka i stan för en stund … åtminstone till imorgon kväll. Jag måste skriva att jag hade verkligen tur i morse när h*n besökte mig strax innan hemfärden och gjorde upp i godo med mig. Tack hare, jag älskar verkligen dig och är så glad att ha fått se dig växa upp. Efter den här sommaren tillsammans med harar så vet jag inte om en god harstek skulle smaka något mer. Ja, de är goda men det finns så mycket annat som är gott.
Nu ska jag i alla fall åka iväg och försöka muntra upp en god vän som ligger på sjukhuset. Kanske kan jag få henne att dra på smilbanden en smula och det hoppas jag också att du som läser detta fått göra.
