Kommer någon ihåg ramsan som jag i alla fall fick lära mig som liten och kunskapstörstande elev, innan tonårshormonerna kommit i gungning. Så här fick vi lära oss om jag inte kommer ihåg fel -”Substantiv är namn på saker och ting, sådana som boll och ring” Vi fick också lära oss att de konkreta substantiven var saker vi kunde ta på och de abstrakta var förhållanden, egenskaper eller tillstånd. Ja, allt som inte existerade i fysiskbemärkelse.

Det första ordet jag fick i tanken var fordon och nu ville jag också ha ett eget tema, som vanligt. Helt plötsligt hade jag nu fått tre F med samma betydelse och samtidigt även ett T. När jag letade fick jag också ett tema av allt det här, inte de foton jag ville ha från början men nu blev det istället De tre F:n på is eller kanske ett T i tre versioner. I alla fall kan jag konstatera att det går att ta på och att det är tre olika saker, ett konkret substantiv med andra ord.

Margareta G som ska använda sig av ett helt annat transportmedel i morgon och jag hoppas att jag slipper isen, i alla fall osandad.

I veckans fototriss är det även en tävling där någon kan vinna en reflexskärm från TVspelsweb.se, en sida jag aldrig varit in på tidigare. Jag fick i alla fall en ny länk att kika in hos när jag behöver något nytt, undra just vad? Jag kan avslöja så mycket att TVspel går bort -då återstår några andra små produkter.

Nu till veckans fototriss och temat frost eller is. Här har vi ”bara” vinter och speciellt mycket frost skulle jag nog inte hitta även om jag skulle gå utoch leta idag, däremot finns det gott om snö. Nu är jag fortfarande inte frisk så någon tanke på uteliv och fotografering är det inte frågan om ännu, jag får nöja mig med arkivets bilder och de känns en aning återanvända, kanske inte riktigt samma bilder men ändock från samma fotodag. Därför har jag valt att göra dem lite ”återanvända”och frosten är vacker även i de gamla foton som vi kan se från förr. En liten isbild lyckades jag klämma in som bakgrund.

Margareta G som inte varit utanför dörren på mycket länge förutom till och från arbetet. Utöver arbetet har jag sovit och åter sovit men hostan och förkylningen verkar vilja hålla sig kvar. Någon ork för blogg har det inte varit men nu har jag i alla fall orkat sätta mig upprätt och vara med i veckans fototriss. De här små utmaningarna vill jag inte missa och ska jag även gå med i Aksons, 365 foton under 2009  så blir det att fota en hel del under resten av året nu har det gått 19 dagar och eftersom jag kommer att vara på resande fot under vecka 5 så har jag snart en hel månad ”ofotad”. Trivagos sevärda platser vill jag inte heller missa så det gäller att hålla igång med kameran i år. Vänta bara till jag är utanför dessa dörrar …

Min tre trekanter ligger i tre trekanter som ligger i trekanter.

Margareta G som inte hittade några naturliga trekanter utan fick använda trekanter uppbyggda och använda i naturen.

Mina val idag är genom naturliga material – vatten – is – sten. Första fotot är genom vattnet samtidigt som kedjorna går igenom varandra för att kunna bilda denna genomgående kraftfulla kedja som genomtränger ner i vattnet. Genom mitt andra foto kan du se en människa genom isen, när solens strålar tränger igenom.  Tredje fotot – ser vi igenom  och genom öppningen ut till en av hamnarna på Teneriffa.

Margareta G som tackar Helena på bildbloggerian för ett trevligt andra halvår på bloggen när jag råkade hamna och fick se fototrissen, kul har det varit samt alla härliga fototrissare för förra veckans kommentarer -   Irrhönan, Carro5344, Veronica, Pialotta, Znogge, Carina,  Photos by storm, Amazon,  Bella, Marie Roxbro, Zippo, MajaPiraja, Akson, Marie Leya, samt amonym.

utan horn, kanske en älgko i framtiden.

med horn, garanterat inte en älgko.

 Klicka på denna länk så får du svaret hur en älg låter, du har två alternativ.

 Kolla vid andra svaret på den sidan där  hittar du två wavfiler.

Margareta G som har försökt att ge en pedagogisk, genom bild, förklaring mellan kvinna och man hos skogens konung. =) Fast det är kanske inte så som jag tror på första bilden, men misstänker att jag har rätt även för framtiden.

vi som bloggar?

Tänk efter och fundera, för inte har du mindre tid till annat. Du jobbar på som vanligt, du umgås med familjen i samma utsträckning, du aktiverar dig genom intressen lika mycket som du gjort tidigare.

Inte mycket är annorlunda, jag satt mycket vid datorn på min lediga tid men TV tog mer koncentrerad tid av mig. Jag har alltid gillat att skriva, hellre än bra. När jag skriver på bloggen är inte alltid svenskan den bästa samtidigt som det smyger in felstavningar och andra felskrivningar. Ibland går jag in och rättar men oftast låter jag det vara. Varför, jag som kan reta mig på fel i annonser och annat som jag läser med direkta felskrivningar och ordval? Det har nog blivit en lathet, tyvärr, jag sitter vid den bärbara när jag skriver och har inte alltid den skönaste ställning. Jag ser inte helheten medan jag tänker, utan orden bara rinner av mig, riktig ”tänksvenska” utformar sig vid tangentbordet.

I mitt tidigare inlägg skrev jag om programmet Insider och i samma program tog de även upp det här med att blogga och att få avsked för att du bloggar. Nu var det säkert inte grundanledningen i det här fallet men det var enklaste och snabbaste sättet. Det finns inskränkta människor även här eller kanske framförallt här. Bloggandet ses inte som rumsrent i finrummen och det ger eko i bloggvärlden, trots att den blåaste av de blå bloggar och han bloggar mycket, Carl Bildt. Till och med på facebook är den man minst anar med. Jag har aldrig varit in där, men blev påhejad av en arbetskollega att gå in och kolla, jag ska göra det vid tillfälle.

Jag förstår egentligen inte problemet – någon författare har jag inte utgivit mig för att vara och de har nog inte de flesta bloggare gjort, trots att de tycker om att skriva. Vad är en författare? Är det någon som går enligt vissa normer, skriver på ett visst sätt, har en utbildning? Är inte alla en författare oavsett vad som skrivs eller är det bara ett viss klientel som får kalla sig så?

För att återgå till mitt intresse och mitt förhållande till min blogg. Jag är ingen bloggare som skriver massor av inlägg flera gånger om dagen, ibland går det dagar mellan. Det beror på ett flertal komponenter men den absolut viktigaste, om sanningen ska fram, jag är alldeles för omständlig och intensiv med det jag är sysselsatt med för tillfället. När jag arbetar på min anställning så arbetar jag, när jag gör sköter bokföringen så gör jag det, när jag … osv. Jag har även en benägenhet att detaljplanera hur allt ska vara och se ut, när det inte gör det som på bloggen, det går inte att göra sin egen design, ger jag inte upp men viker mig för de högre makterna.

Nu är bloggen och allt annat som härrör till skrivandet lite ”nedåtpekat” men inom alla gener finns det sämre sedda ”grenar”. Inom idrotten exempelvis ses innebandy som något sämre. Jag hörde t.ex. Patrik Ekwall i en krönika där han indirekt nervärderade innebandyn. Golfen som länge setts som en ”fin” sport, där kan jag göra er uppmärksam om att yngsta sonen hade ett mycket lågt handikapp trots att han inte spelade på någon elitnivå utan bara på hobbybasis, han hade kanske kunnat göra en snabb karriär. Var ligger skillnaden? Är det kostnaderna i utrustningen och årsavgiften?

Visst kan allt bli fel och sjukt, när intresset tar överhand. Det gör det med allt oavsett om du bloggar, spelar golf, spelar poker, går på teater eller motionerar. Kan du klara allt det tror inte jag att du har några problem. Varför ska vi alltid ska lägga in allt i bra eller dåligt utan att fundera på syftet, intresset och tiden vi faktiskt lägger ner på våra olika intressen.

Margareta G som forsätter att blogga, men kanske med färre inlägg – eller fler.

Hur hamnar människor på min blogg, vid ett flertal gånger av ”misstag”, de söker med några ord på en sökmotor och helt plötsligt hamnar de på några av mina inlägg där ordet finns i något sammanhang. Ibland söker de med hjälp av flera ord och hamnar ändå på min blogg trots att orden inte finns med i samma inlägg utan i helt olika sammanhang.

Jag har tittat på de här under en tid och ser att det kan bli så fel, speciellt när jag ser att någon sökt på ord som jag använt mig av men de har sökt dem med en helt annan kombination och för att komma till något som jag absolut inte står för. Jag kan tycka att det är lite kul som till exempel sökningen -förklaringar på travspråk. Jag har skrivit om travspråk, tror jag, i alla fall om trav men från en novis sida och det ville nog inte personen som sökte. Han, mest troligt en manlig, ville nog ha riktiga förklaringar som exempelvis vad ”dödens” innebär inom travsporten.

Nu är det inte så många som hamnar på min blogg genom sökmotorerna om de inte söker efter mig direkt, även om de stavar lite fel så kommer de rätt. I går fanns följande sökningar gjorda hos sökmotorerna, direkt kopierat från min sökmotorstatistik: teneriffa temperatur – gott nytt år – norrbotten +vinter – sverige antal invånare i framtiden – fritid – temperaturen i teneriffa – blåbär i frysen – grannfejd vojakkala – teneriffa rikets sal – djur på teneriffa – vänsterhänthet bra – fototeman – sidensvansar – recept från tornedalen – kukkolaforsen – avsändare margrweta – passiv medlem – varför reagerar människor negativt – förklaringar på travspråk – slöjd o hantverk – is – vinterfåglar – 70 tals jackor – bondromantik inredning – dikter – militärväskor – åkerbär + ica – 70 tals frisyrer – enkla rätter – honungsmelon+parmaskinka.

Är det bara jag som tittar och funderar hur de fungerar, sökmotorerna? Jag behöver bara gå till mig själv när jag söker efter något och hamnar hur tokigt som helst. Det kan kännas hopplöst att hitta rätt ibland, trots att jag vet att det finns där ute någonstans i cyberrymden. Kanske någon kommer rätt, fast det egentligen var fel från början, det skulle vara trevligt att veta. Eftersom jag inte har någon kommentarernas största blogg precis är det svårt att få veta vad människor tycker när de hamnar här av någon anledning utan att ha tänkt sig det från början.

Jag tänkte roa mig ett tag med att sammanfatta dagens sökningar på dessa sökmotorer. De övriga ”träffarna” kan jag utläsa av den övriga statistiken och förstå varifrån de kommer, för det mesta.  Men det här är så okänt och jag som är en funderande människa börjar direkt att analysera och försöka komma på vad personen ville veta, se eller höra. Vissa ord är ofta förekommande och en del kan jag förstå men exempelvis ordet Ica är ganska ofta förekommande och att bara söka på det ordet, vad vill man då hitta? Jag kan här direkt lämna en länk till Ica som borde dyka upp först om man söker på ordet. Det gör det, jag kollade och inte en skymt av min blogg någonstans, inte i början i alla fall, så jag förstår inte. Däremot om man söker som dagens ord, där kommer ett inlägg högt upp där jag har skrivit om åkerbär samt att ordet Ica finns med i en av kommentarerna. Det behövs inte mycket för att kombinationen ska gå ihop.

Det gäller verkligen att söka ”rätt” och hitta de rätta orden och genvägarna. Ibland kan jag hamna på något ännu mer intressant än det jag egentligen var ute efter, så helt fel blir det inte alltid. Uppslagsverken som finns i bokhyllorna används mindre och mindre, i alla fall hos mig – lite antika känns de ibland. Antika på grund av att det oftast är vid datorn jag behöver dem och då går det snabbare att leta via nätet. Jag använder trots allt mycket böcker för att söka efter annan fakta och inspiration.

Jag älskar att klaga på nutidens teknik, när den inte fungerar, trots att jag inte vill tillbaka till dåtiden.

Margareta G som nu har funderat klart över sökningar för idag, återkommer imorgon med dagens ”analyser”.

är dagens fototema på fototriss. Det är kanske inte något jag och många med mig fotar om det inte har ett speciellt syfte. Direkt jag såg temat började jag leta efter ett speciellt foto som jag tyvärr inte hittade, alltför mycket tid orkade jag inte lägga ner och kanske att det kan komma till användning någon annan gång. Det är ett tema som verkligen ibland ger en ett oväntat besök, fast jag många gånger slutat att förvånas.

Däremot har jag fotat skräp och sopar vid andra tillfällen när jag reagerat. Första fotot – egentligen behövs inga ord bilden pratar  själv – På skylten bakom står det – Nedskräpning förbjuden, det är förbjudet enligt miljöbalken att på allmänt område avstjälpa avfall eller begagna området som upplagsplats. Överträdelse beivras. Visst är människan fantastisk? Istället för att åka in på området och kasta skräpet på återvinningen kastar vi det ja … Jag kan inte ens kalla det lättja utan bara ren idioti.

Andra fotot – någon som slängt eller kanske en bortglömd eka som blivit till sopor i vattnet.

Tredje fotot – Det har jag använt tidigare i bloggen eftersom jag blev så förvånad (om man kan bli det över oss människor) när jag fick se en ölburk nedskräpandes mitt i min egen trollskog.

Margareta G som gillar Helena på bildbloggerians senaste fototriss, äntligen får jag nytta av mina ”konstiga” foton. Sopor och skräp kan jag tolkas på många sätt men har nu valt det ”snällare”.

Dagens svartvita fototema är människor. Direkt tänkte jag på människor i en samling, på ett möte eller vid någon arena av något slag. Ikväll på hockeymatchen hade varit ett ypperligt tillfälle, men jag bestämde mig för att mina nära skulle få vara i närheten av mig utan en kamera. Det var tur för det är lätt att jag blir enkelspårig när jag ser ett ord i bild.

Hemma igen, letade jag och hamnade på sommarens resa till Los Christianos på Teneriffa.  Där fanns ett flertal foton på temat, människor jag inte känner, människor som bara finns där i Los Christianos på Teneriffa och många som bor där stora delar av året.

Den här bilden ska jag låta betraktaren se, utan att jag skriver orden i öronen på dig som läser.

Margareta G som nu har klarat av  ännu ett svartvitt fototema innan tolvslaget.

Nu till utmaningen och de foton jag valt ut. Foto nummer ett, finns det något självklarare – Kraftverket i Laxede, som förser en stor mängd människor i Sverige med energi genom vattenkraften från Luleälv.

Foto nummer två – Koffeinet som liksom vattenkraften dagligen förser många i Sverige och hela världen med energi. I foton finns även andra kraftkällor som ger oss energi, elden som alstrar energi genom skogens förädling till bränsle av olika slag såsom bl.a. ved och pellets. Två små kraftkällor finns också med det forsande vattnet och solenergin som lyser över oss. Fotot är taget 2004 vid en av våra frukostpicknickar som vi brukar göra under helgerna i länet, framförallt i Luletrakten. Detta är Selets bruk utanför Luleå.

Foto nummer tre – Energikvinnan framför andra, min mor en kvinna med riktig tornedalsk sisu. Trots sin några och sjuttio skottade hon upp vägen i vintras mellan stugan i Forsnäs och utedasset, ca trettio meter, med en sådan energi som bara den envisaste tornedaling kan göra och då främst en kvinna. Mycket snö var det och ingen nysnö här inte. Kanske var hon nödig, vad vet jag som sitter på trappan och fotar. Jag lovar att jag hjälpte till lite och inte helt har tagit till mig talesättet om att man ska nöta ut en generation i taget.

 Jag är bara tvungen att lägga ut även detta kollage som nu får visa på mycket energi en vacker marsdag på Gråsjälören, en ö strax utanför Luleå, 2005. Helt utanför fototrisstemat i dag, men hamnar i samma inlägg.

Bild ett – Flera tusen (under dagen) människor visade på hur solen och isvägen i Luleå tar fram energin. Bild två – Mycket energi var det här, hästenergikrafter, serviceenergi, bilenergi, skoterenergi och upphovet till all denna energi den här dagen – solen och isvägarna i Luleå. Bild tre – Här är det framförallt solenergin som får ge njutning till människan samt en hel del lekenergi hos barnen. Bild fyra – Riktig mansenergi för att få stopp på hästens energi att rymma, men jag tror att hästen bara vill gå undan ett tag för strax lyfter hästen på svansen och alstrar iväg riktig energi till våra grödor. Bild fem, sist men absolut inte minst – Att de här idrottsgrabbarna och tjejerna fått så mycket extra energi att vi mötte dem ute på Gråsjälören en söndag förmiddag när de råkades vara lediga från hockey och andra idrottsaktiviteter gjorde att jag i alla fall tappade hakan och förstod att solen och våra isvägar är fantastiska. En av dem är en mycket närstående, så jag vet.

Margareta G som vet att det blivit mycket och lite för mycket men jag var bara tvungen, kollaget gjorde jag i syfte att skriva och skicka in till vår lokala tidning över hur Luleå kommun lyckats med isvägarna runt Luleå. I eftermiddag ska jag på en avslutningsmiddag efter ett arrangemang fullt av ideellt arbetande energifyllda människor i alla åldrar.

Min första bild är något som jag tycker är vackert men många hatar, maskrosen när den blommat ut och sprider sina ”bomullsfrön”. De har en mjukhet både med sitt utseende och hur de flyger med vinden.

Min andra bild snön, den är mjuk men ack så kall. De både sitter mjukt och landar mjukt, barnen i Björkfors.

Tredje bilden, en mjuk tjej i alla leder och även till sitt sätt. Hon ville så gärna att jag skulle fota henne när vi var på travet och jag fotade hästar. Alla knep är tillåtna för att bli förevigad och denna kom till nytta idag.

Margareta G som redan ser fram mot nästa veckas fototriss.

för att jag ska bli upplyft och känna glädje över mig själv och det jag åstadkommit. Mellan uppstigning, toalettbesök och påklädning brukar jag slå på datorn för uppvärmning. Idag var inget undantag. När jag blundat och pekat ut vad som skulle bli min skrivarutmaning under dagen satte jag mig en stund framför datorn för att kolla e-posten.

Svaret jag väntat på hade kommit, skulle det bli ett blankt nej eller ett godkännande? Lite pirrigt var det och jag ville så gärna … ha godkänt. Kort och gott stod det; Ditt foto ”Coffeebreak” är godkänd. Ingenting mer, bara en länk och tack för hjälpen.  Helt plötsligt lättade jag, inte mycket men, och kände glädjen och värmen inom mig. Det var så skönt att mitt foto klarat luppen på bildbyrån och nu finns där uppladdad och godkänd som helt okej.

Det känns så skönt, för om det är något jag är ödmjuk över så är det mitt eget fotograferande. Jag kan kritisera och berömma andra foton hur enkelt som helst, ibland måste man se och förstå dem för att tycka om bilderna och även veta det eventuella syftet med varför bilden finns där den finns, vad den symboliserar.

Nu var det frågan om en annan bedömning, om bilden höll måttet på alla sätt, bakom kulisserna skulle granskningen också klaras av.  Jag var nervös för granskningen eftersom jag inte visste hur jag skulle hitta felet om den inte blev godtagen.  Jag har alltid tilltalats av fotot och hur skulle jag se på det om de sa ett blankt nej och jag inte förstod varför?

Att få ett nej tycker inte jag är svårt och det behöver inte heller vara negativt, i vanliga fall, men nu när jag känner mig osäker på hur jag ska rätta till och korrigera eventuella fel. Jag vill förstå hur det ska se ut i alla inställningar vad gäller skärpa, över- och underexponering, har jag överarbetat fotot eller vad är fel i deras sätt att se på kompositionen?

Min egen kontroll saknas i ett sådant nej och det har jag svårt att acceptera eftersom jag inte har den rätta kompetensen för det. Det kan ju även vara inställningarna i min dator och de program jag använder som gör att jag inte ser hur bilden ser ut vid tryck eller utskrift. De tar även mot illustrationer och vektorfiler vilket gör att jag kan använda mig och skicka in mina omarbetade foton som jag jobbar med, men nu koncentrerar jag mig på rena foton.  Min egen konst får jag fortsätta att göra tavlor, vykort och annat smått och gott av för tillfället.

Utan påstötning från ”min” Birgitta i Linköping hade jag aldrig tagit mig modet att skicka in något någonstans, men den sista påstötningen och adressen jag fick av henne gjorde att jag bestämde mig och så farligt var det inte. Som jag skrev till min svåger Rolf som också fotograferar: Tänk som jag och jag tog mod till mig. Det kostar inget (mer än förhoppningen) och vi kan bara få två svar nej eller ja samt svar på varför inte de godtagit fotot.

Birgitta har jobbat hårt med att leta fram adresser, komma med förslag och idéer till våra foton och inget har vi gjort, förutom beundrat hennes idoga sökande och framtagande av idéer. Vi två har gömt undan allt i bakhuvudet för att vi inte har tillräckligt med självkänsla och självsäkerhet när det gäller vår stora gemensamma passion, fotografering. Birgitta är en entreprenör och marknadsförare inte bara till sig själv och sina företag utan till alla andra hon känner också. jag har tackat Birgitta för den sista påstötningen men gör det än en gång, du gav dig inte som vanligt och tillslut bar det frukt.

I alla fall känner jag mig nöjd och belåten, det genererar inte i några pengar, ingen kanske är intresserad och jag är ju absolut inte ensam om att ha ett foto hos bildbyrån. Det är känslan av att ha kommit ut genom luppen och vara godkänd.

Det är kanske så för alla de där människorna som har sina drömmar i tävlingssåporna, de vill något från början, att komma igenom luppen och bli godkänd en första gång. Sedan försöker de en gång till och en gång, till de får vinnarinstinkten i sig och vill vinna hela programmet.

Vad vinner vi? Ja, vi  vinner självkänsla och självsäkerhet genom att klara av att bli godkända med ett foto och då försöker vi nog med ett till någon dag och klarar vi det så kanske det blir ett till. Tillslut kanske vi har varsitt eget litet galleri.

Margareta G som känner att skrivarlusten börjar komma tillbaka och spänningen inför morgondagens skrivarutmaning börjar redan kännas i knoppen och frågan vad?

Till kvällens middag kanske den blir helt perfekt. Jag hade aldrig tidigare hört talas om vinet, men visst kände jag igen namnet och trodde att det var ett gott italienskt vin uppkallat efter sin namne. Det lät också lite exklusivt och som ett gott fylligt rött vin.

Innan vi åkte på vår resa mitt i planeringen och packandet, var en av våra grannar och lämnade ett designförslag på en produkt som han gjort till sambon. Det enda han ville ha som betalning var en flaska Pavarotti. Jag sa åt sambon att vi måste åka och köpa det innan vi åker iväg till Los Christianos.

På eftermiddagen hade sambon glömt bort det exakta namnet på vinet och jag tyckte att det var viktigt att det blev helt rätt eftersom han så uttryckligen begjort det vinet som ersättning för sitt arbete.

Sambon ringde till grannen och frågade vad det var vinet heter? Grannen svarade: -Det sa jag aldrig utan bara att jag ville ha en pava rött.

Tänk vad fel ett ord kan bli och hur kommunikationen mellan dem och sedan sambons och mitt resonemang gav oss en bild av detta vin där jag verkligen målade upp ett mycket exklusivt, fylligt och dyrt vin. Det beror självklart på vad namnet och ordet Pavarotti har för betydelse som varumärke för mig.

Margareta G som har skrattat åt denna historia, som slutade lyckligt med en pava rött, förhoppningsvis ett riktigt gött rött vin. Vet inte vad han köpte i verkligheten, men han brukar vara duktig med att välja rätt.

av Märtagreta och nu fungerar nätet tillfredsställande så då kör vi alldeles strax. Fast först vill jag kommentera utmaningen, självklart. Jag kan inte bara svara på denna utmaning utan egna parenteser, det går inte, bara det besvarar lite om mig själv och hur jag fungerar, en till sanning.

I alla fall så är det så här:

Tre namn som jag går under (som jag vet):

1. Margareta och Maggan, som jag numera accepterar
2. Mamma till mig och morsan när en av dem pratar om mig (har jag hört)
3. Pigoli, sambons namn på mig, som kommer av hans finska ursprung, ett av de vackraste ord jag vet och jag lägger inte någon översättning av ordet till det (man måste höra han säga det för att förstå).

Tre saker som skrämmer mig:

• Att det ska hända mina nära och kära någonting, oroar mig ofta när jag inte har koll.
• Oförmågan att ha empati för medmänniskorna som försvinner alltmer i allt.
• Höjder, en viss typ. Det skulle ta alldeles för lång tid att förklara det här och nu.

Jag kunde inte bestämma mig för känslomässiga eller konkreta ”saker” som skrämmer mig. Det blev en blandning.

Tre saker jag har på mig:

• Det kan jag inte.
  Jag klär mig efter hur dagen ser ut, var jag ska vara, oftast, och vad garderoben erbjuder för tillfället. Dagsformen spelar även en stor roll. Men ändå ganska ledigt och gillar helt klart en viss stil, men ingen som det går att ta på och säga att den stilen är det. Andra skulle nog säga det bättre, om mig.

Tre sanningar:

1. Jag vill mycket och samtidigt vill jag alltid se och förstå helheten, vilket även kan ställa till en del ”problem”, det snurrar för mycket tankar, åsikter och idéer.
2. Gillar verkligen ”datorprylar”.
3. Gillar egentligen inte att skriva sanningar, så här direkt, om mig själv. Dessa framkommer ju redan av det man skriver på bloggen.

Tre saker jag verkligen vill ha: (just nu)

1. En ny bärbar dator (se ovan), för att kunna sitta och ”jobba” var jag än är.
2. En liten resa, eftersom jag kanske ska göra en snart.
3. En vårjacka, har letat i ”alla” butiker i Luleå och den finns inte.

Tre personer jag utmanar:

1. Det första valet var lätt
   ”Maja Piraja”, som en gång ”lurade” in mig i bloggandet. Du får ta utmaningen när du har någon fritid och landar tillbaka i Luleå.
2. Andra valet blir
   ”Livsglimtar” som jag hittade på Märtagretas blogg och skriver om livet och dess glimtar, de båda bär ju det vackra namnet.
3. Mitt tredje val sist men inte minst blir
   ”Jammla”, som jag har stött på hos Driftig och även beställt av hennes fina smycken (det blå stora glashjärtat).

Eftersom jag gillar att vara med i ”undersökningar”, skriftligt. Ja, jag vet men det är sant jag gillar det. Då förstår alla att jag även gillar sådant här mellan varven. Märtagreta hade fått sin utmaning av ”Masarinmamman” och hur långt denna utmaning gått vet jag inte, men de blir som ett kedjebrev fast ändå inte. På en trevligare nivå, så länge det inte spårar ur.

Margareta G som ska cykla in till city och kolla på lite smått och gott.

utan att jag själv märker det, något som jag inte trodde att jag någonsin skulle göra. Sunt förnuft och att äta det jag gillar, trodde jag var ett utmärkande drag hos mig i mitt ätbeteende, till jag såg vad det stod på en del av frukostens produkter.

Mitt undermedvetna, av allt vi matas med, verkar ha tagit över en del av mina val av produkter. Det känns faktiskt inte bra. För det första filen, Verums hälsofil 0,5%, på förpackningen går det att läsa, att det är framtaget och tillverkat i samarbete med en forskargrupp vid Umeå universitet. Vilken mening, självklart måste det vara bättre än annat fil, en forskargrupp … imponerande, det är bl.a. den meningen vi går på. Att ha med ordet hälsa i namnet, en guldgruva idag, hälsa förknippar jag med god hälsa när det står på mat, ingen går väl och tänker att det kan ha med dålig hälsa att göra?

De där goda miljarder bakterierna som ska finnas i varje dl hälsofil, vet jag vad de är bra för? Nej, ändå köper jag filen som är betydligt dyrare än vanlig ”hederlig” filmjölk. Bara det borgar för högre kvalitet, ju dyrare ju bättre, för visst är det så? Hade jag förstått innebörden av de där goda bakterierna och vetat att de är bra och att just jag behöver dem, samt att de inte finns i de andra produkter jag köper, då hade mina inköp varit försvarsbara. De säger också att de endast använder äkta bär och syltblandningar, aldrig konstgjorda sötningsmedel. Det tycker jag är bra, men tänk på ”deras” bär, var kommer de ifrån? Vad innehåller de och hur är de besprutade? Det är ju allmänt känt och självklart att de köper upp bär, men de köper inte bara från svenska bärodlare där vi kanske har lite högre krav, utan även från länder där kraven är betydligt lägre lägre om några alls. Vad har vi då för nytta av att det är äkta bär?

Brödet, det stod någonting med GI och ner slank det i papperspåsen. GI? Är det något jag tror på eller något jag skulle kunna leva efter? Nja, vet alldeles för lite och jag vill ju fortfarande tro på variationen. Men det stod GI och det räckte tydligen för mig. Jag köper ofta brödet bakom glasdörrar och stoppar själv brödet i papperspåsen, bara det är en historia för själv.

Bregottet, ekologiskt. Det låter bra så det tar vi. Det är säkert bra, vad vet jag hur hela processen har gått till. Jag tror mig i alla fall veta att det är ganska höga krav för att få sätta den gröna kravstämpeln på mat. Skribenten som jag gillar i aftonbladets mat ooch vin, Karin Ahlborg, vände upp och ner på mycket när hon skrev om ekomat och dess regler för någon vecka sedan, framförallt handlade artikeln om ekologiska kycklingar. Så numera känner jag mig ganska rådvill, vad ska jag tro?

Omega-3 ägg, bara ordet omega-3, det är ju ingen tvekan den åker ner i korgen. Omega-3, vi stoppar i oss hur mycket omega-3, det är bra men hur är det med - ”onaturliga” omega-3 i mat? Hur verkningsfull är den för vår hälsa?

Gränsen är nådd tänkte jag idag när jag såg Lättkaviar med Omega-3 från Ica-handlarnas eget varumärke. Av princip och egen övertygelse har jag aldrig tidigare handlat de stora kedjornas egna varumärken. Jag vill handla ”riktiga” märken. Men det stod lätt och omega-3 på tuben av någon anledning har jag tänkt om, det kan ju inte harit pga orden på tuben?

Visst är det bra att vi tänker på vår hälsa, i alla fall vill vi tro att det vi stoppar i oss är bra, bara för att de idag populäraste orden handlar om ovanstående. Det spelar snart ingen roll var de står, bara det står dessa ord så hamnar det i vår matkorg. Det är oftast dyrare produkter som också medför att vi tror att vi handlar bra mat. För som jag tidigare skrev, det som är dyrt anses vara kvalité.

Det jag däremot vill att vi alla ska tänka på när vi handlar, Tänk alltid lokalt istället, det gynnar både miljön och den regionala utvecklingen.  Köp hellre dyrare lokala produkter än dyra ”matmediciner”. De stora matkedjornas egna matvarumärken gynnar absolut inte utveckligeni vårt eget län och vårt land framförallt.

Det verkar bara vara: sätt dit ett riktigt modeord så handlar vi?
Ett tips till alla lokala matproducenter, men hitta på något riktigt fyndigt och inte någon av dessa tråkiga och slentrianmässiga matord.

Du blir bara förvirrad om du tror på allt som skrivs, sägs och debatteras om mat i alla typer av media. I går sas det så, idag si och imorgon åter så.  Självklart finns det mat som är bättre och sämre framförallt för människor med olika sjukdomar, men så har det alltid varit. Du känner ju själv vad du mår bra om. Vill du äta fettsnålt eller gillar du fet mat? Vad säger din kropp, lyssna på den.

Många av alla dessa metoder är säkert bra, men (nu kommer men igen) i alla dessa står det om motionen och sedan tror man att det är metoden som hjälpt till med hälsan, när det i själva verket är motionen som gjort underverk. Ofta är det rörelsen med kroppen som saknas för att vi ska må bra, så är det med mig när jag känner mig däst. Jag har själv fastat nyligen och det var inte för att börja äta och gå på alla dessa ord, mer för att börja tänka på hur mycket jag stoppar i mig, att minska intaget helt enkelt.

Nu menar inte jag att alla dessa produkter är sämre än några andra och en del är lika goda, men det jag vill ha förmedlat är att: Vi, i alla fall jag, går på orden och vilken betydelse ett ord har, hur mycket det sprids och hur mycket media det får.  Medvetet eller omedvetet, vi påverkas av orden trots att vi inte vill.

De är smarta producenterna, vi luras att tro att de har det som andra inte har, de kanske inte har det, men jag är alldeles för osäker på det. De är verkligen mitt i, med marknadsföringen. Det vetenskapliga språket inger naturligtvis förtroende och stor tilltro, vi slukar det med hull och hår.

Margareta G som vill uppmana alla att den dagen jag börjar räkna prickar, då har jag helt tappat bort mig själv, ge mig då en riktigt stor spark på lämplig ställe.

Mina prickar vill jag ha i fred och ingen ska få mig att ransonera om det inte skulle bli motbok på det förstås. Fast det finns ju lösningar på det också, svarta börshandel.

Mycket men blev det, trevligare om det blivit mycket män.

Mjuk glass och mjukglass är två helt skilda produkter. Vad vill de uppnå med två utropstecken? De får gärna använda sig av utropstecken om de anser att de behöver skrika ut premiären och ser det som något sensationellt, men två. För mig som konsument räcker det att veta att nu säljer de mjukglass i butiken i Luleå. Jag ser det varken sensationellt eller att det har något nyhetsvärde, behöver mjukglassen vrålas ut? Idag har varje liten butik mjukglass till försäljning, om det nu undgått någon.

Syftet med Ica kvantums annonser är att locka till sig kunder med lockpriser i butiken, eller?  De behöver inte använda sig av annonstricks genom annorlunda stavningar, versaler hit och dit. När orden även syftar på fel produkt förstår man att det inte är genomtänkt.  Jag förstår att de vill använda och efterlikna producentens logotyp eller stavning. I annonsen för Kravmärkt kött hade de kunnat skriva KRAVmärkt och genom att ”feta” krav ändå framhäva företaget. Nu finns även logotypen med i annonsen och därför anser inte jag (personligen) att man behöver göra det.  Rubriken ”Bry dig om Naturen!!”, vad är syftet med att skriva ordet naturen med versal i början? Jag förstår inte det, kanske någon annan klok människa ser och vet varför. Två utropstecken där igen, ett kan jag förstå i denna, som en uppmaning i dessa klimattider.  Vad säger Chiquita om den direkta felstavningen? Jag fortsätter att läsa annonsen och hittar alldeles för många fel, nu ser jag bara felen och ingenting annat. Jämför förkortas jfr, jag går inte in i på det eftersom jag inte vet hur vedertaget och rätt jfp är. Det finns fler skrivna fel än de jag gett exempel på nedan, men de som är uppräknade köper jag absolut inte.  Hur många fler hittar du?

1. Färsk Fläskfilé – Färsk fläskfilé
2. Chiqiuta – Chiquita
3. Bry dig om Naturen!! – Bry dig om naturen!
4. Köp KRAV Märkt kött – Köp kravmärkt kött
5. Grillad Rostbiff – Grillad rostbiff
6. jfp 179:-/Kg -  jfp 179:-/kg
7. Skivad Svenskt – Skivad svenskt (hur skivar en svensk?)
8. Godaste Potatissalladen??!! – Godaste potatissalladen?
9. Marinerad Lax i Bit – Marinerad lax i bit
10. Färsk perfekt till grillen – ?
11. Kokt Hummer – Kokt hummer
12. ca 300g/St Ca jfp 330:-/Kg -  ca 300g/st. -jfp ca 330:-/kg
13. /St – /st
14. Mjuk glass premiär!! – Mjukglass premiär!
15. Våffla/Bägare – Våffla/bägare
16. Tvättmedel Via Color – Tvättmedel Via color
17. 4,8 kg. Ca jfp 0,88/Tvätt -  4,8 kg, jfp ca 0,88/tvätt (0,88, vadå, pris eller vikt?)

I receptet skulle jag vilja ändra rucolasallad till ruccolasallad, jag vet att båda är rätt, i alla fall här uppe uttalas det med kort u. Jag är däremot imponerad av att de använder orden sallat och sallad rätt, det visar att de vet skillnaden på dessa två snarlika ord. Tanken uppstår, lite ironiskt, de har kanske fått receptet levererat och färdigskrivet.

Nu tänker någon: – Men själv då, tänker hon inte på hur hon skriver med alla egna stavningar, syftningar och övriga fel som finns på bloggen? Självklart är jag medveten om det och jag ser dem ofta när jag redan publicerat, men jag väljer till 98% att inte gå in och korrigera, det tar för lång tid.

Bloggen är ett utlopp för att skriva av sig och dela med sig, det ska gå snabbt för tiden att sitta och ”leka” finns inte alltid. Jag skyller på tangentbordet, vid stavning, det är fel på mitt tangentbord, knapparna har olika ”tryckkänslighet”, det är sant. Nåja, jag ska inte skylla ifrån mig och borde skärpa till mig, ska göra det när tiden medger. Det är mycket lättare att se fel och ”feltänk” på material som man själv inte varit inblandad i. Jag har svårt att se fel i mina egna texter, inte förrän det är klart och ”försent” ramlar de in i mina ögon och min hjärna.

Däremot ser jag mycket annorlunda mellan att skriva privat blogg och att utforma annonser och texter till företag som ska förmedlas vidare med budskapet företaget vill förknippas med.

En lockelseannons för livsmedelsprodukter är en kampanj som ska vara klar och tydlig, något mer revolutionerande behöver den inte vara. Den tar inte speciellt lång tid att korrekturläsa, att det finns sådana fel är svårbegripligt, någon har betalt för att utforma annonsen. Något enstaka fel någon gång, det händer även den bäste.

Margareta G som absolut inte tycker att allt är tillåtet i annonser sedan är smaken och åsikterna olika.

Jag har en god vän som om alltid ser det minsta lilla stavfel och ”felskriv” (som det här), även om jag har läst och läst igenom min text så nog hittar hon något. Hennes livsuppgift borde vara att alltid finnas till hands och korrekturläsa. :)

Ps. Undra hur många fel jag hittar när jag nu publicerat detta?

Visste ni att ruccolasallad hette ursprungligen kukkolasallad:

Min kära sambo berättade för mig att ruccolasallad egentligen kommer från Kukkola, ursprungsnamnet var kukkolasallad, men att det numera heter ruccolasallad. Självklart är det inte så, men jag gick på det och trodde på det under en längre tid, jag tror till och med att jag förmedlade denna kunskap vidare.  I Vojakkala (en grannby till Kukkola) har det under många år funnits en lanthushållsskola (numera mest känd för den ultimata grannfejden) därför tyckte jag inte att det var så konstigt och reagerade inte på det han sa. Jag är mer uppmärksam på alla påståenden och uttalanden som kommer från honom. Han gillar och utövar en hel del hyss.

Det är dagens stora språkliga fundering. :)

Vad är rätt när man skriver till andra människor, som man aldrig träffar personligen utan endast genom de ord man skriver, antingen via envägskommunikation genom blogg, artiklar etc. eller de personer man förväntar sig och får svar av. Jag har tittat lite närmare på orden och deras synonymer och funnit att det inte är så enkelt som jag ansåg.

På återhörande betyder ju helt enkelt vi hörs igen och på återseende finns samma enkla förklaring, vi syns igen, men det står även med dessa tolkningar sammanträffande, möte, återförening samt möte med någon man mött tidigare.

Ordet åter, ger ju koppling tillbaka till något som händer igen, att ge retur på något.

Försöker jag sedan förstå orden höra och se förutom det elementära genom ögon och öron, så har de två orden ett stort antal förklaringar. Det är då min djupsinniga reflektion inte är så enkel längre.

Att höra innebär ju att du uppfattar ett ljud genom att lyssna. Ordet höra har ju också fler betydelser i och med att du lägger till något annat ord som t.ex. höra av sig, som även innebär sätta sig i förbindelse med genom att skriva, ringa, faxa eller mejla. Att höra hemma någonstans, ha samhörighet med någon eller någon, att upphöra med något, helt enkelt att sluta.

Ordet se betyder att ha synförmåga att se något, uppfatta med synen. Men likväl som ordet höra finns det andra betydelser genom att bland annat lägga till och/eller förändra ordet, då får det genast en annan betydelse. Ett antal exempel är att inse, man begriper. Se efter, kan ju också ha innebörden av att jag tar reda på något eller att jag beskyddar. Se sig för, att vara uppmärksam. Se upp till, att beundra.

Båda dessa ord går att beskriva och tolka hur mycket som helst, nu var min fundering av dessa två benämningar tillsammans med ordet åter som avslutning, i skriven text till någon eller några du inte har planerat att träffa personligen eller via någon av dagens media såsom webbkamera.

Jag hävdar att på återhörande är det rätta, jag tycker mig även kunna tyda det av de betydelser och synonymer jag hittat att jag har rätt.

Har jag rätt eller är båda orden användbara i sammanhanget?

Jag har sett att många skriver på återseende och har alltid tyckt att det är fel att skriva så, men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om jag får en godtagbar förklaring.

Margareta G som verkligen har grubblat djupt över detta ikväll. :)

ps. Mitt intresse för att skriva blogg försvann nu när jag upptäcker att jag inte får ladda upp mer bilder och illustrationer. Jag har inte laddat upp tunga bilder så det känns inte kul nu för det är ju en del av mig och utan dessa kan jag inte skriva. Jag hoppas verkligen att det går att lösa, nu blir jag deppig vilket inkluderar irriterad./ Godnatt

i Haparanda, var att besöka min svåger Rolf och sambo Pirjo och önska en god jul. Vi var även till min sambos moster och överlämnade en liten julblomma från hennes syskonbarn med familjer.

Jag hade kommit tillbaka i något negativt, att vara tidsoptimist. Där satt vi i bilen på väg mot Haparanda och jag hade inte ”hunnit” skriva rim till deras julklapp. Jag skulle göra det kvällen före men jag började prioritera något som jag egentligen kunde vara utan, TV:n.

I alla fall så började jag i bilen att rimma och därefter blir kvalitén. I och för sig brukar inte mina rim vara av någon högre skrivarkonst. Det är bara kul att sitta och leka med orden till alla presenter och julklappar.

Min ”svägerska” (jag vet inte vad det heter) Pirjo samlar och gillar tomtar samtidigt som jag såg när hon vred och vände på förkläden i Stockholm förra helgen. Att slå två flugor i en smäll borde ju vara lätt, tänkte jag. De förkläden med jul och tomtar som jag hittade i Luleå var inte roliga.

Elise Tullnär Nilsson i Jokkmokk (finns på gamla apoteket) kom jag ihåg. Hon är en mycket duktig designer av linnekläder och tillverkar även förkläden och mycket annat vackert i linne. Jag ringde till henne och det visade sig att hon hade ett förkläde kvar med tomtar! Eftersom hon skulle till Luleå under veckan träffades vi på stan och jag blev inte besviken.

Nu skulle jag rimma till detta och något så här blev det:

Med tomtar som skydd i köket
klarar du galant julestöket.
Enkelt du knådar, kavlar och rullar
när du gör dina fantastiskt goda bullar.
Inget klädesbyte efter böket.

Till min svåger Rolf var presenten svårare, men jag vet att han gillar den finske författaren Arto Paasilinna. Jag har läst en bok av honom och han skriver med stor humor samtidigt som jag kan tycka att han är ”ful” i sin historia och sitt skrivande . Därför köpte jag två böcker till honom som jag hoppas att han inte läst.

Det rimmet blev något sådant här:

Denne humoristiske finne
ger glädje i ditt sinne.
Le och skratta en smula
trots att historierna är fula.
För evigt du har honom i ditt minne.

Bättre blev det inte, men allt det man rimmar till jul läses en gång och sedan slängs det bland soporna och ingen kommer ihåg hur dåligt eller bra det var. Jag hörde en duktig ”limerickare” i Luleå säga något liknande i programmet eftersnack och i radions P4 igår.

Vi fick överlämna våra presenter och bjöds på fika med 7 sorters kakor. Pirjo hon är otroligt duktig i köket och speciellt beundrar jag hennes bak :) . Jag gillar ju änglar och vi förärades med en sådan av dem. Förra helgen kom hon med nybakat matbröd, hemgjord senap och choklad till vårt julbord.

På hemvägen åkte vi förbi Björkfors och förärade en av hyresgästerna med en liten julflaska, från den där finska butiken i Torneå som är så välbesökt av oss svenskar. Han kontrade med lite älgfärs.

På vägen mot Luleå svängde vi förbi Bensbyn och överlämnade nästa lilla juldryck till några goda vänner och där bjöds vi på middag och även där fick vi ett litet paket vackert inslaget.  Jag beundrar verkligen Birgitta hur hon snabbt och oplanerat kan servera och bjuda på en delikat middag till två oinbjudna gäster, med alltid största finess.

När vi kom hem ställdes kartongerna med inköpen i hallen och där står de fortfarande ej uppackade. De kommer att stå där ett tag till eftersom dagen idag består av mer inköp och besök i Luleå centrum. Det saknas två julklappar, jag hoppas verkligen att jag idag får en riktig aha upplevelse när jag går in i någon butik och känner att detta är det som den här personen behöver mesta av allt :) .

Margareta G som fortsätter med konsumtionen idag.

Han verkar inte vara Götets mest intelligenta heller, Glenn Hysén, skriver en av bloggarna i en lokal morgontidning.

Götets mest intelligenta?  Intressant att veta hur han kommit fram till den slutsatsen? Hur många av dem anses som de mest intelligenta? Är det tio eller tjugo, som normalt i en topplista? Hur har han räknat ut intelligensen på Glenn Hysén?

Vi kanske ska leka lite med ordet.

I synonymordboken står det för ordet intelligent – begåvad, klok, skarpsinnig, skarptänkt, klartänkt, logisk, förståndig, smart, klyftig, klipsk, skärpt, välmöblerad i hjärnan

Vi går vidare på ordet begåvad – intelligent, talangfull, utrustad med gott förstånd, klok, skärpt

Ur ordet talangfull kan vi läsa – begåvad, lovande, skicklig

Vi plockar vidare ordet skicklig och finner följande – duktig, kunnig, erfaren, styv, driven, förfaren, konstfärdig, konstfull, kompetent, sakkunnig, habil, durkdriven, smart, säker, slängd, haj, fena

Jag påstår med allt detta sammantaget att Glenn Hysen var och är en duktig, erfaren, styv, kunnig driven förfaren, konstfärdig, konstfull, kompetent, sakkunnig, habil, durkdriven, smart, säker, slängd, haj, fena på fotboll. Han är en av de mest lyckade i Götet och även i Sverige. En mycket intelligent person med andra ord.

Jag funderar över hur många som fått försvara Sveriges färger genom åren, i %, går det att räkna från ursprunget eller blir det i promille? Bloggskrivaren själv är väl mest känd för att ha deltagit i någon såpa på T´V där det gäller att utmärka sig ordentligt, oftast utan  hjärna, för tillfället i alla fall.

Som avslut
Det fordras inte mycket begåvning för att se det som ligger rakt under ens näsa, men rätt mycket av samma vara för att veta vart man ska rikta näsan. –WH Auden

Margareta på G som ser intelligens som ett otroligt vitt begrepp