för en mor är att ha något (eller alla) av sina älskade barn i närheten och se dem njuta av tillvaron hos mamma. Jag är inget undantag och en sådan här fin dag med yngsta sonen liggande i solstolen och må gott av en bra bok hemma hos oss i stugan är underbart. Jag hade helt klart kunnat använda mig av den här bilden när jag funderade över dagens två teman hos 4U och Shannara, båda orden finns med (ögon)godis och (sol)stol. 

Självklart kunde jag inte låta bli att lägga upp den, men fortsatte att leta vidare efter något som stämmer bättre för fler än bara för mig själv och mina egna känslor.

Jag hittade istället två bilder som nästan är så långt från varandra man kan komma, samtidigt är avståndet mellan bilderna inte speciellt långt (ca 2,5 mil) och båda är tagna ganska nära varandra, eller i alla fall under sommarperioden i stugan.

Mitt godis fotade jag under föregående helg mitt i skogen någonstans på Seskarö, precis där vi stod och var för tillfället när hungern kändes som störst. En del av den dagens plockande åkte rakt ner i grytan och … ja det var gott och vi kunde njuta av det naturen hade givit oss.

Kategori | Lördagsmixen –Godis | hos Bildgatan
Mer godis hittar du om du följer länken till -Shannara’s lördagsmix

Nedanstående flygande stolar är inga som jag själv någonsin skulle sätta mig i frivilligt och mitt liv bygger förhoppningsvis mycket på det och därför kommer det aldrig att ske. Om det nu inte skulle vara så att … ja, just det, ett mycket intressant motiv som jag skulle kunna fånga från ovan, då kanske.

Kategori | 4U2 fotoutmaning | stol | hos Bildgatan
Fler stolar/soffor/fåtöljer finner du i länkarna hos 4U2 fotoutmaning.

Ni som såg mitt bidrag till förra veckans tema hos 4U – överraskning, kan läsa vidare om vad det egentligen var jag funnit i följande länk – Toppslätskivling. Jag fick ett meddelande och denna länk från min äldsta som är ganska duktig på svamp och han skrev att jag borde vara försiktig med intaget av denna svamp. =)

Ps. Apropå min höjdrädsla så åkte jag pariserhjulet på Liseberg för många år sedan och om det var en vacker utsikt därifrån vet jag inte, för det enda jag studerade var hur svetsningarna såg ut att vara utförda. Nu är det också hur korkat som helt för jag vet inte ens hur bra svetsningar ska se ut eller hur de skulle ha utförts. Men ”vissheten” om att jag hade koll gjorde i alla fall att åkturen klarades av utan varken hjärtinfarkt eller några gälla illtjut och jag numera kan säga att jag faktiskt har åkt den.